Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Tag sikte emot Timmele strax norr om Ulricehamn.  Kommer du från Ulricehamns-hållet skall du finna en pizzeria å höger sida där Timmele samhälle börjar taga form.


Parkera härvid och du skall finna området med hälvägarna,  informationsskyltar finnes.


Skulle du erfara känslor av hunger i samband med besöket så vill jag meddela att pizzeria var öppen vid mitt besök anno 2022 kring 11-brisen -  själv erfor jag ingen hunger vid tillfället.

RAÄ Fornsök   -  Timmele 45:2


Just nu för tiden (Q1 & Q2  år 2022) kämpar jag på med att återpublicera allt material från min kära hemsida med en ny mjukvara som ska kunna fungera under överskådlig tid.


Således har jag för närvarande inte mycket tid till att besöka för mej nya lämningar från våra förfäder under min arbets-lediga tid.   Men emellanåt gör jag ändå några nya nedslag i vår historia.


Här följer ett sådant besök  -  vädret var fint med sol, kanske onödigt mycket vind,  men jag fann mej själv denna lördag 23:e april 2022 på väg till ett länge efterlängtat besök å Timmele hålvägar  -  ett lite stycke av Redvägen.




Anländer Timmele och parkerar vid Timmele pizzeria som ansluter direkt till hålvägsområdet.  Känner omgående att jag står vid en plats med mycken historia.


Anar snart några djupa skärningar i marken vilka löper parralellt i riktning söder.   På väg fram till hålvägarna anar jag ett gravfält alldeles intill hålvägarna,  strax väster härom.


Alldeles framme vid hålvägarna -  då anländer den där fina känslan av vördnad,  samhörighet och kontinuitet.  

HÅLVÄGARNA   VID  TIMMELE

Jag  stod  invid  Timmele  hålvägar  en  dag  år  2022

Under förhistorien var det själva vattendraget Ätran som användes för att ta sig från kusten och in i centrala Västergötland  -  eller för den delen även i andra riktningen.


Hålvägarna vid Timmele är en rest av en mycket gammal land-vägsträckning längs med Ätran från Falkenberg i söder via Falköping, Gudhem och upp till Skara.   Man kunde säkert också välja att ta sig till Varnhem eller Skövde vid någon vägförgrening i Falköping.    Denna land-väg har vid någon tid givits namnet  Redvägen  -  mer härom nedan.


Hur gammal Redvägen är kan man såklart inte säkert bestämma,  men av lämningarna som följer längsmed Ätran-dalen att döma så är vägen mycket mycket gammal.   Längsmed Ätradalen finns lämningar från stenålder via bronsålder till järnålder så som stenkammargravar,  högar och gravfält.


Alldeles intill hålvägs-systemet ligger ett vackert gravfält med gravar från hela järnåldern.

Under förhistorisk tid liksom långt in i historisk tid var sjöar och vattendrag de bästa kommunikationslederna mellan olika platser.    Men efter hand kom man även att börja nyttja landväga transportleder - dessa leder följde i stort de gamla vattenleder man ursprungligen nyttjat.


Det vi i vår tid kallar hålvägar är helt enkelt mycket gamla landvägar.    Kanske de först nyttjades för transporter till fots  -  senare drev man boskap på vägarna  -  ytterligare senare drog man gods på vagnar efter dragdjur.


Dessa vägar har använts mycket länge  -   sannolikt från förhistorisk tid och ända fram i medeltid har de varit aktiva.   Längs vägarna har säkert också mången krigshär passerat, soldater till fots och i sadel, med kanoner och tross dragna av hästar och oxar.


All denna trafik,  genom säkert långt mer än 1000 år,  har skapat de lämningar vi kallar "hålvägar".   Genom nötning av människo- fötter,  hovar och vagnar har vägarna tillsammans med århundradenas erosion blivit till dessa djupa sänkor i landskapet.


Många gånger kan man idag se områden där flera hålvägar löper parallellt intill varandra.   Detta kommer sig av att man efter hand tvingades flytta en väg i sidled då den man nyttjat under en tid hade eroderat så pass mycket att den blivt som en djup sänka och till slut o-farbar.

Kort  om  hålvägar

Här ovan - i riktning söder - syns tre hålvägar som löper parallellt i en sväng som leder ned mot det gamla vadet över Ätran.

Flygtur ovan dessa flera tusen år gamla land-vägar.

Har precis parkerat  -  plockat fram min utrustning  -  och rör mig söderut.   Nästan omgående skönjer jag en djup sänka där framme - det torde vara en hålväg.

När vi i vår tid tänker på bilvägen "Ätrastigen" avser vi vägen förmodligen väg 154 från Falkenberg via Ullared,  Svenljunga och som sedan slutar strax norr om Sexdrega då 154:an ansluter till väg 27.


Väg 154 löper dock en bra bit väster om Ätrans dalgång hela vägen från Falkenberg och upp till strax söder om Svenljunga där de båda sammanstråla och har en hyfsat gemensam sträckning upp till strax norr om Sexdrega där som sagt väg 154 slutar.



Slutar gör dock inte Ätran här utan hon fortsätter att flyta norrut via Åsunden och Ulricehamn.   Fortsatta flödet norrut löper  via Timmele - Dalum - Blidsberg och Trädet.  Först strax norr om Åsarp gör hon en östlig sväng och sedan söderut ned till en mosse vid Gullered där hon har sin källa.

TIMMELE

BLIDSBERG

TRÄDET

DALUM

ÅSARP

(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)

ÄTRANS KÄLLA

(placeholder)
(placeholder)

Steffe 2022

(placeholder)
(placeholder)

ÄTRAN

DAGENS ÄTRASTIG

Något  angående  Ätrans  flöde

HÅLVÄGARNA

(placeholder)

ÄTRANS  STRÄCKNING

FÖRSVARSANLÄGGNINGAR  LÄNGS  ÄTRAN

Ätran har sin sträckning i nord-sydlig riktning från södra Sverige upp till centrum av Västergötland.   Således löper hon genom ett område som under långliga tider har utgjort gränsland mellan de svenske och de danske och i viss mån även  de dansk/norske.


Detta geografiska läge har gjort att längs Ätrans flöde har flera försvarsanläggningar anlgts.   Det som givit exakt läge för de olika respektive fästenas uppförande har troligtvis avgjorts genom det aktuella läget för gränslandet mellan Sverige och Danmark.


Givetvis har försvarsanläggningar även anlagts i områden utannför Ätrans flöde eftersom ju gränslandet mellan de båda rikena hade en öst - västlig utbredning.


Min egen uppfattning är att dessa fästen ursprungligen anlagts som senast under 1200 talet och att de sedan varit aktiva fram till uppskattningsvis slutet av 1400 talet med något undantag.




Längs Ätrans flöde kan nämnas följande fästen - från söder mot norr   -   Falkenberg,  Kindahus,  Torpa stenhus,  Slottet vid Vist.


I gränslandet av Ätrans dalgång, bl.a. längs Viskan kan följande fästen nämnas   -   Öresten,  Kinnaborg,  Opensten,  Vädersholm.

(placeholder)

FALKENBERG

(placeholder)

KINDAHUS

(placeholder)

SLOTTET VID VIST

(placeholder)

ÖRESTEN

(placeholder)

OPENSTEN

VÄDERSHOLM

Jag låter här mina egna fötter nöta ytterligar något på denna mycket gamla land-väg längs Ätran vid Timmele i Västergötland

Ett svep över Ätran i östlig riktning  -  just där det gamla vadet funnits.   Under förhistorisk tid fanns inga broar - utan här var platsen där passagen över Ätran enklast gjordes till fots och med häst.   Kanske har någon färja funnits tidigt för att forsla större gods.


Vid någon senare tid i historien har här säkert funnits broar -   den fina stenbro här ovan medger överfart i vår tid.




Av riktningen på de anslutande hålvägarna från norr så gissar undertecknad att det historiska vadets exakta läge torde legat något söder om dagens bro.   Detta förmodade läge stämmer väl med att den gamla Redvägen efter vadet sedan tangerar Timmele kyrka å Ätrans östra strand.  


Timmele kyrka stammar från mitten av 1100 talet och anses vara byggd på en ytterligare tidigare träkyrka byggd redan under början av 1000 talet !


Undertecknad hävdar samtidigt att högst sannolikt har denna tidiga träkyrka byggts på en mycket gammal hednisk ritplats,  vilket ju är helt enligt kristnandets modell för att våldsamt kunna dominera tidigare världsuppfattningar och kult.  


Vem vet  -  kanske har det i förhistoriska träd kring kyrkplatsen i Timmele hängt både hästar och kor samt för den delen även människor   -   vart nionde år ?

Vadet  över  Ätran  vid  Timmele

Redvägen

Redvägen är en mycket gammal land-väg som följer Ätradalen  -  den löper från Falkenberg, passerar Kindahus, Opensten, Södra Säm, Ulricehamn/Bogesund, Vist och Timmele samt leder vidare upp norröver  -  var en av de viktigare transportlederna i Sverige under mer än tusen år.


En stor myckenhet av fornlämningar från stenålder fram till järnålder längs Redvägens sträckning styrker uppfattningen om dess långa historia.



Sannolikt har Redvägen i sin helhet löpt mellan Falkenberg i söder och Skara i norr.    Initialt har Redvägen använts för transporter av varor mellan området från kusten upp vidare in i det centala Västergötland och givetvis i motsatt riktning i samma syfte.


Efter hand kom också vägen att användas i krigiska syften för trupp-transporter genom västra Sverige.   Särskilt väl använd i detta syfte har den varit av danska och svenska arméer genom århundradena.


Av denna anledning byggdes ett antal strategiska borgar längs vägen,  t.ex. Kindahus, Opensten och Vist.


Längs Redvägen har minst fem slag stått under medeltiden.    Det sista var sannolikt slaget på Åsundens is 1520 då Sten Sture d.y. skadades dödligt.  




Namnet Redvägen tros helt naturligt ha kommit genom dess användning,  nämligen från ordet  "ridväg"  eller av "röjd väg".

(placeholder)
(placeholder)

Själva Redvägen enligt min egen bedömning följde nära Ätran längs Ätradalen från Falkenberg upp till ungefär till trakten kring Svenljunga.    Därefter vek Redvägen av mot nordost för att strax passera Opensten och vidare förbi Södra Säm öster om Sämsjön.   Förtsättningen gick öster om Åsunden upp till Ulricehamn för att där efter återförenas med Ätran.


Då är vi framme vid vadet över Ätran vid  Timmele  och sedan vidare förbi  Dalum - Blidsberg och Trädet.    


Resterande sträckning norrut ämnar jag återkomma till   -   men jag menar att slutmålet för Redvägen torde varit Skara via Falköping.

REDVÄGEN

(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)

REDVÄGEN

(placeholder)

TORPA STENHUS

KINNABORG

(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)
(placeholder)