Från Växjö på väg 23, kör c:a 2,5 km, tag höger mot Bergkvara, kör c:a 1 km, parkering och info skylt finns.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Bergkvara  slott   -   historik

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

SUECIA  ANTIQUA  ET  HODIERNA

Mimer bokförlag, Göteborg  -  2014

ISBN 978-91-87593-40-6

BERGKVARA   SLOTT

RAÄ fornsök   -   Bergunda 32:1

Återigen gör jag mig en historisk resa i samband med tjänsteförrättning.  

Denna dag 8 september 2016 var jag på väg hem från ett projekteringsmöte på Länssjukhuset i Kalmar, jag hade gjort allt för att hålla mötet kort så att jag skulle få tid för mina studier av svensk historia på hemvägen.

Hade några intressanta objekt som jag förstuderat att välja på,  valet föll på Bergkvara slott som ligger vid Bergkvarasjön cirka 6 kilometer väster om Växjö.

Slottet uppfördes på 1470 talet av Arvid Trolle och hade då sex våningar och fyra hängtorn.   Slottet förföll under 1600 talet och blev slutligen en ruin på 1700 talet.

Då jag anlände platsen fann jag en parkering utanför dagens Bergkvara gods murar.   Godset som uppfördes 1794 är i dag ett modernt jordbruk.  

För att ta sig ut på den udde där slottsruinen finns måste man passera genom dagens gods privata trädgård.   Finns en informationsskylt vid grinden som visar hur man skall gå för att inte störa.

Då man kommer fram till ruinen häpnar man över hur högt huset är,  ändå saknas det höga sadeltaket och hängtornen idag.  Efter förstudier så tror jag mig veta att det fanns en hög mur eller vall utmed uddens kanter samt en muromgärdad liten yttre borggård mot söder.

Jag tänker då jag står på plats att slottet inte kan har varit något starkt befäst hus utan snarare i första hand fungerat som herresäte för det stora godskomplex som slottsherrarna förfogat över.

Samtidigt tänker jag att vi ju här rör oss i oroliga tider och att det därför ändå borde ha funnits någon form av fast försvar även om Bergkvara inte på något vis kan jämföras med Kalmar slott vad gäller försvarsförmåga och storlek.

Bergkvara i modern tid,  ruinen ligger lägst ut på udden emedan det moderna stora godset ligger nordväst härom.

1300 talet

Bergkvara omnämns i skriftliga källor redan i början av 1300 talet, år 1328 förvärvade riddaren Håkan Karlsson av ”Bergkvara-släkten” sin broder Sibbes arvedel i Örsleds kvarn.  

Håkans son,  väpnaren Magnus Håkansson skrev sig hit vid mitten av 1300 talet,  vid den tiden skrevs namnet Byärqwarum.  

Nuvarande kvarn är anlagd 1840 och tillbyggd åt söder kring 1890 med en grynkvarn.   Verksamheten ändrades 1928 till frörenseri av Kronobergs läns hushållningssällskap, verksamheten lades ned 1963.

Vid den här tiden fanns i Bergkvara även en Bergkvara by. Storleken på byn är inte känd, men mot bakgrund av att övriga byar i Bergunda socken på 1500 talet i ofta bestod av 4-5 gårdar, är det inte osannolikt att Bergkvara by var av motsvarande storlek. Var byn låg är i princip okänt, men en plats på åkermarken ett par hundra meter norr om nuvarande herrgård, i en svag sydsluttning har föreslagits.

Med början under 1350 talet förvärvar godsets ägare successivt alla gårdar i Bergkvara by och senast på 1430 talet har sannolikt hela byns ägor kommit att ingå i huvudgårdens och den tillhörande bybebyggelsen har avhysts.

Detta sätt att förvärva/skaffa mark var vanligt under senmedeltiden, då aristokratin utnyttjade sin ekonomiska ställning genom att lägga under sig gårdar i stort antal, detta bl.a för att markera sin position och klasstillhörighet.

Aristokratins markvinningarna underlättades av att det på landsbyggden ofta saknades människor att odla sina gårdar, digerdöden härjade och klimatet blev kallare (lilla istiden ~1350 - 1850), vilket innebar lättförvärvda gårdar.

1400 talet

Ägandet av godset Bergkvara övergick i början av 1400 talet till släkten Trolle,  vilket på sikt kom att innebära en kraftig utveckling av godset.   Under 1420 talet kom Bergkvara genom en komplicerad räcka av steg att ärvas av Birger Trolle (d.y.) vilken gjorde Bergkvara till sin främsta huvudgård.

Birger Trolles son Arvid Trolle var den som byggde Bergkvara slott.    Under Arvid Trolles tid blev Bergkvara ett av de största godskomplexen i hela Skandinavien.   Det är mot denna bakgrund man ska se uppförandet av det stenhus som Arvid Trolle lät bygga vid Bergkvara på 1470-talet .  

Den bevarade jordebok som Arvid Trolle lät upprätta under 1490 talet över sitt då samlade svenska gods omfattar närmare 1000 gårdar,  kvarnar,  fisken och andra nyttigheter.

Något om Trolleätten  och byggherren  för Bergkvara  slott - Arvid Trolle

Trolleätten räknas till Sveriges äldsta och förnämligaste frälsesläkter,  även om det råder stor osäkerhet kring det tiotal generationer före 1300 talet,  däribland riksmarsken Torkel Knutsson (av Aranäs) angående  filiationen  (härstamningslinjen).

Endast de med stor säkerhet kända,  eller för de äldsta tiderna åtminstone med full sannolikhet antagliga släkt- skaperna tycks börja vid slutet av 1400 talet.    Denna bedömning kan göras av de genealogiska anteckningar om Trollesläkten,  som troligen under inseende av lagmannen Arvid Trolle nedskrivits i en lagbok som tillhörde honom.

Ättens stamort är Småland,  och Ed i Våxtorp tros ha varit ättens ursprungliga sätesgård.

Medlemmar av ätten spelade i fyra generationer en framstående roll i nordens historia under unionsstriderna från riksrådet Birger Trolle (1400–1471)  till ärkebiskopen  Gustaf Eriksson Trolle (1488–1535).

Ätten Trolles vapensköld.

Den legend som menas ligga till grund för vapen- sköldens motiv med ett huvudlöst troll redovisas längst ned på sidan.

Ed i Våxtorp  -  strax söder om Värnamo.

Del av karta från 1686 som visar gården Edh,  se hela den fina kartan här.

Här en tabell hämtad från ”adelsvapen.com” med redovisning av ätten Trolles släktträd.

Slottet Bergkvaras byggherre - Arvid Trolle (av Bergkvara) - hann med en hel del under sitt liv.    Några händerlser ur hans liv redovisas här nedan.

●   Arvid till Bergkvara, -Bo och -Lillö, föddes i mitten av 1430 talet, död 1505.

●   Väpnare och Riksråd mellan 1463-1501.

●   Stod under striderna i slutet av 1460 talet och till början av 1480 talet på Karl       

     Knutssons och Sturarnas sida.

●   Hövidsman på Nyköpings slott 1469.

●  Hyllade efter Karl Knutssons död 1470 Sten Sture d. ä. och kämpade tillsammans  

    med denne i slaget vid Brunkeberg 10 oktober 1471.

●  Lagman i Östergötland 1470–1497.

●  Miste efter brytning med Sten Sture Nyköpings slottslän 1487.

●  Hövidsman på Stäkeborg 1493 och på Borgholm 1494.

●  En av ledarna för upproret mot Sten Sture 1497.

●  Riddare vid konung Hans kröning och lagman i Tiohärads lagsaga.

●  Flydde vid utbrottet av 1501 års revolution från Bergkvara till Danmark och bosatte    

    sig på sitt gods Lillö i Åsums socken, Kristianstads län.

●  Död där 1505-02-20 och begraven i Lunds domkyrka.

●  Han var en lagkunnig man och en stor jorddrott (egendomsägare).

●  Hans i slutet av 1490-talet upplagda, i riksarkivet förvarade jordebok å endast de

    småländska egendomarna upptager inemot ett tusen godsenheter.

1500 talet

Bergkvara stannade i släkten Trolles ägo under första hälften av 1500 talet och godsets ägare var inblandade i en politisk balansgång i samband med striderna kring upplösningen av Kalmarunionen (upplöstes 1523)  och de nya krav som den framväxande nationalstaten Sverige pålade regionerna.

Under Dackefejden utkämpades strider kring Örsleds och Räppe kvarnar mellan Dackes styrkor och kungens män under ledning av Ture Trolle, som hade stora delar av Värend som kunglig förläning (se krigs-skåde-platsen här nedan).  1542-43 tvingades Gustav Olofsson Stenbock till Torpa att söka skydd på Bergkvara.

Vid mitten av 1500 talet splittrades den stora godsmassa som Birger och Arvid Trolle byggt upp genom uppdelning på flera arvslotter.   Bergkvara miste därmed sin ställning som maktcentrum.   En slutlig delning av den stora godsmassan skedde på 1580 talet då godset delades mellan barnen till Ture Trolle.   Bergkvara tillföll då dottersonen Johan Sparre, som vid sitt giftermål gav hustrun, Margareta Brahe, just Bergkvara slott i morgongåva.

Förutom att godset övergick i Sparresläktens ägo innebär detta även att Bergkvara miste sin position som sätesgård, d.v.s som residens för en adelsman.  Under slutet av 1500 talet och i princip hela 1600 talet ägdes Bergkvara av adelsfamiljer som hade sitt huvudsäte i andra delar av landet.  Ofta sköttes Bergkvara av förvaltare eller var bortarrenderat.

1600 talet

Sedan Johan Sparre avrättats av hertig Karl 1599 - så som kung Sigmunds ståthållare på Kalmar slott - drogs godset in till kronan.   1603 förlänas Bergkvara till Karl IX:s (hertig Karl) oäkte son Carl Carlsson Gyllenhielm.

Under 1630 talet återgick delar av godset till Sparresläkten, medan Gyllenhielm behöll delar av godset.   Bergkvara förblev i släkten Sparres ägo fram till 1732 då godset såldes till majoren och friherren Carl von Otter för 45 000 daler silvermynt.

Del av av ”Geometrisk avmätning Bergunda socken, Bergkvara nr 1-5 1683”,  se hela kartan här.

1700 talet

Von Otters köp innebar förändringar av huvudgården då ett nytt bostadshus uppfördes.  Det gamla slottet var förfallet enligt ett syneprotokoll från 1690  och härmed lämnades det gamla stenhuset åt sitt förfall.  

En ny sätesgård uppfördes av Carl von Otter i form av en huvudbyggnad samt två flygelbyggnader  -  undertecknad gissar att denna nya anläggning kom att stå på samma plats som dagens herrgård står  -  c:a 100 meter  nordväst om Bergkvara slott.

För att finansiera sin byggnation av gården lät von Otter ta ned och sälja slottets koppartak, något som enligt traditionen ska ha betalat större delen av köpet av godset.

Utan tak förföll dock slottet snabbt och 1746 blåste takstolarna och större delen av hängtornen av i en höststorm.

Efter en eldsvåda i de nya sätersbyggnaderna 1777 uppfördes nya reveterade flygelbyggnader och 1794 uppfördes nuvarande huvudbyggnad av Arvid Erik Posse.  

Det är denna gård vi kan studera idag.

Bergkvara gods i nådens år 2016.

Bergkvara  slott  anno  2016

Borgen var 20 x 15 meter stor och hade 1,5 - 2 meter tjocka murar av gråsten med inslag av tegel vilka idag reser sig upp emot 20 meter i höjd.   Jag gissar den ursprungliga höjden mätte ytterligare 6 - 8 meter till nock, således totalt c:a 27m.  

Slottet hade 6 våningar och källare och enligt min bedömning nåddes hängtornen från våning 6.   Fragment av hängtornen kan idag ses ovan fönstren på våning 5.   Förutom källare och de 6 våningarna fanns säkert också en vind.

Som armering i murbruket användes svinborst.    I norr avskärmades udden där huset stod av en stenskodd vallgrav som idag mäter 40 meter och varierar i bredd upp till fyra meter.

Dagens ingång i öster förefaller att ha ha suttit i nivå mellan källaren och andra våningen.   Jag bedömer att denna ingång aldrig varit slottets huvudingång då jag upplever placering mer lämpad för sekundära funktioner så som kök eller ingång till källare.

Vidare torde slottets naturliga framsida varit mot norr, alltså riktad mot vägen som löpte fram mot slottet. Även Dahlbergs avbildning stöder denna uppfattning då där syns en entre-portal i den omslutande muren/vallen mot norr.  

Det förekommer även uppgifter att den egentliga ingångsporten fanns i mitten av den tredje våningen,  mot landsidan i norr,  ingången skall ha skett via en uppfällbar trätrappa.  Av detta går dock  ingenting att kontrollera då muren just här är raserad.

Fragment av ett av hängtornen.     Man undrar hur dessa konstruerades av murad gråsten då ju tornen faktiskt - åtminstone delvis - hängde på utsidan av fasaden.

Ett svep över Bergkvara-sjön och vi går in i slottet,  antagligen går vi genom köksingången.

Södra väggen, har kan man lätt räkna 5 våningar exkl. källare.   Notera det två rök-kanalerna högst upp i mitten,  de är dock lätt att förväxla med fönsteröppningar.  

Jämför med Dahlbergs avbildning, där syns en skorsten ovan tak mitt på norra fasaden,  alltså precis ovan dessa två rök-kanaler.  

Vidare syns, hos Dahlberg en eller två skorstenar intill varje hängtorn.  På bilden ovan syns en motsvarande rök-kanal till höger,  på västra väggen.

Rök-kanaler.  (de två övre rektanglarna är rök-kanaler emedan de två undre är fönster)

Ett svep inifrån slottet.

Nu går jag ut genom köksingången.   Exakt så här såg det nog inte ut när man gick från köksingången ut på slottsgården under slottets aktiva tid.     Troligen skymdes den vackra utsikten av slottsmuren/vallen.  

Bergkvarasjön.

Legenden som menas ligga till grund för motivet på ätten Trolles vapensköld.

En juldagsmorgon var riddar Herved på väg från sin gård Ed på väg till julottan i Våxtorps kyrka. Vid sjön Flårens norra ände spärrades den smala vägen av ett brudfölje. I spetsen kom en fager brud riddaren till mötes och drack honom till ur ett förgyllt horn.

Men riddaren, som sett en svans sticka fram under brudens kjol, tog hornet med vänster hand och tömde innehållet över sin axel.  Med den högra handen drog han sitt svärd och högg raskt huvudet av bruden, som mycket riktigt visade sig vara ett förklätt troll.

När de övriga trollen såg detta, rusade de förskräckta rakt in i berget, som än idag kallas Trolleklippa.

Riddaren fortsatte till kyrkan, där han satte hornet på altaret.  När han på hemväg från mässan passerade mötesplatsen, var alla trollen borta utom det som utan huvud låg livlöst på vägen.