Från Skara kör väg 49 österut, kör förbi avfarten mot Axevalla samhälle och fortsätt ytterligare c:a 2 km, tag höger mot Garnisonsmuseet på Axevalla hed. Parkera framme vid de gamla militär-längorna, gå till fots - följ skyltar.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Allmännt om borgen
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT
FEMTE BANDET - 3:e HÄFTET - 1883
OM VALLE HÄRAD I WESTERGÖTLAND - AKADEMISK AFHANDLING
AUGUST FLORÉN - UPPSALA 1854
AXEVALLA HUS
RAÄ Fornsök - Skärv 78:1
Samma dag som jag besökte Aranäs borg, 15 september 2016, gjorde jag ett besök även på Axevalla Hus. Tiden var aningen knapp varför undersökningen av området blev ganska ytlig. Jag ägnade mesta tiden till att studera själva borgplatån med sina rester av ringmur och av en huslänga som legat längs med sydöstra muren.
Borgkomplexet omfattar också tre vallgravar, en mot sjön och två mot land, och två troliga förborgar, en mot sjön och en mot land. Vidare ska det finnas fler skansar runt om borgområdet, åtta skansar beskrivs i gamla handlingar varav en skulle legat vid Hushagen på andra sidan sjön.
I sjön runt hela udden finns en pålspärr av ekstockar nedslagna till skydd mot landstigning av fienden.
Vidare känner jag till att det också finns rester av en borg eller skans på en udde i sjön endast 250 m söder om Axevalla Hus.
Varken skansar, förborgar eller den södra borgruinen hanns med vid mitt besök, varför jag planerar ett återbesök under 2017.
Axevalla hus var ett medeltida fäste och en riksborg i dagens Skärvs socken, Skara kommun i Västergötland. Borgen är belägen högt upp på en udde i Husgärdessjön vid gården Husgärdet, öster om Axevalla Hed.
Axevalla hus var ett stort försvarskomplex och var kanske det starkaste fästet i Sverige under sin storhetstid, möjligen undantaget Aranäs som låg vid Vänern, endast tre mil norrut.
Själva udden som använts till byggplats begränsas åt landsidan av sankmark. Udden har sedan avgrävts vid två lägen så att dubbla, antagligen vattenfyllda vallgravar erhållits. Ytterst mot sydväst har förmodligen ett område funnits som varit en förborg.
Även ut mot sjön har sannolikt en förborg funnits, avskild av ytterligare en vattenfylld vallgrav öster om borgen (se karta nedan).
Ute i sjön, runt hela udden har varit en pålspärr av ekstockar, c:a 10 meter från stranden. En dendrokronologisk under- sökning av stockarna har visat att pålspärren i vattnet kom till c:a år 1288.
Själva huvudborgen bestod av en hög ringmur med ett högt rundtorn i sydvästra hörnet av ringmuren.
Den 50 meter långa muren åt landsidan (SV) har varit kraftigast och dess tjocklek har uppskattats till hela 5 - 6 meter.
Den högsta delen av borggårdens marknivå åt landsidan befinner sig c:a 14 meter över sjöns yta.
Hela den över 60 meter långa sydöstra sidan har varit bostadslänga. Här syns idag partier av yttermuren och tvärmurar som bildat minst 4 större rumsindelningar.
Yttermurens tjocklek uppgår här till c:a 3 meter, emedan tvärmurarna är betydligt tunnare.
Man har konstaterat att bostadslängan fortsätter flera meter utanför själva nordöstra hörnet och det förmodas att här varit en tornbyggnad
Även de två övriga murarna, mot nordväst och mot nordost uppskattas ha varit c:a 3 m tjocka.
Det fanns troligen en källarvåning med flera rum som användes för förvaring, i källaren fanns troligtvis också en fängelsecell.
Fram till borgen sägs en stenlagd väg funnits, vägen var "omgifven af ett träsk".
Bearbetad bild från informationsskylt vid Axevalla Hus.
FÖRBORGEN
EKONOMI-
BYGGNADER
HUVUDBORGEN
NORR
SITUATIONSPLAN - AXEVALLA HUS I VÅR NUTIDA GEOGRAFI.
ÖVERSIKT AXEVALLA HUS OCH DESS UTANVERK.
Ovan visar läget för kända skansar kring Axevalla Hus som tillsammans bildade borgens utanverk. Några är helt säkerställda som skansar emedan andra är mer osäkra.
1
2
3
4
5
Skansen kallas Trojenborg och anses vara en säkerställd försvarsskans i Axevalla Hus utanverk.
Skansen kallas Bjurbackarna och anses vara en trolig försvarsskans i Axevalla Hus utanverk. Historiska dokument talar om inte mindre än tre skansar i anslutning till udden. Själv vill jag lyfta alternativet att Bjurbackarna de facto är Axevalla Hus föregångare, alltså från början en självständig försvarsborg. Dock kan jag tänka mig att den senare under det nya Axevalla Hus kan ha återanvänts så som en skans.
Här alldeles in på knutarna till gården Husgärdets mangårdsbyggnad sägs två skansar ha legat, status på dessa är för mig oklart.
Här intill allén till gården Husgärdet har länge ansetts vara en skans ingående i Axevalla Hus utanverk. Senare undersökningar menar att lämningen istället är en forntida stensättning, status är för mig just nu oklar.
Här alldeles in på knutarna till gården Hushagens mangårdsbyggnad sägs två skansar ha legat, status på dessa är för mig oklart.
BYGGHERRE (till Axevalla hus no.1 eller no.2)
Vem som byggde, och när byggdes Axevalla Hus är frågor som ännu inte har fått några säkra svar. Själv gissar jag att vi nog aldrig kommer att få helt säker kunskap härom.
Det finns dock en spännande tradition som berättar att vid mitten av 900 talet bodde i Västergötland en vikingahövding vid namn Skoglar Toste. Denne Toste sägs ha varit enormt rik och ska bland annat ska han varit ägare till en mängd gårdar både i Västergötland och Värmland.
Skoglar Toste kan mycket väl vara en historisk person. Han är omnämnd av både Snorre Sturlasson, Odd Snorresson (isländsk munk) och Saxo Grammaticus (dansk historiker).
Snorre har skrivit: ”Toste, den mäktigaste och gävaste (yppersta) är i landet av alla, som icke buro tignarnamn (furstligt namn)”.
Denna Toste kan vara identisk med den Toste som ledde ett vikingatåg till England omkring år 970, där de tog gäld.
Historien finns omnämnd på Orkestastenen - runorna lyder: "Men Ulf har i England tagit tre gälder. Den första, som Torste gäldade. Sedan gäldade Torkel. Sedan gäldade Knut".
Vidare menar vissa att Tostes dotter, Sigrid Storråda var gift med kung Erik Segersäll och fick med honom sonen Olof, sedermera Olof Skötkonung.
Att Axevalla Hus en gång ska ha tillhört Skoglar Tostes efterkommande anses av många vara högst troligt. Man får förmoda att Olof Skötkonung, Sveriges första kristna kung och son till Sigrid ofta vistades i området.
Bland annat vet man att Olof både som barn och vuxen vistades på den gamla kungsgården Ökull i Valle (se karta nedan). Bland annat nämns gården i Västgötalagen som ett av Uppsala öd. Troligen vistades han dock aldrig som kung på Ökull, utan tog då förmodligen in på Axevalla hus, vilket han fått i arv efter sin mor Sigrid.
Flera skriftliga belägg finns således som pekar på att Skoglar Toste var en historisk person och möjligen var han också byggherre till Axevalla Hus.
FLERA AXEVALLA HUS ? - EN HELT EGEN TEORI
STORMANSGÅRDAR - BAKGRUND
När jag studerat historien kring Axevalla Hus har jag ibland blivit osäker på huruvida skrifterna talar om ”ett och samma” Hus.
Skulle det möjligen kunna vara så att det finns en föregångare till det Axevalla Hus vi idag kan se resterna av på udden vid Husgärdessjöns västra strand? Och finns det kanske också en stormansgård i närheten av det Axevalla Hus vi idag känner, under vars regi denna borg byggdes?
Om det finns en föregångare till dagens Axevalla hus - kanske har det i så fall samma byggherre?
STORMANSGÅRDAR SOM FÖRSTÄRKS TILL FÖRSVARSBORGAR
Många av våra medeltida borgar sägs ha tillkommit genom att stormansgårdar, efterhand som hotbilden mot dessa har ökat tvingats förstärka sitt skydd. Stormansårdar var ofta från början byggda på platser där naturen runt bebyggelsen utgjorde ett naturligt skydd.
Senare tvangs man förstärka skyddet för folk och gård genom att bygga ringmur av sten kring hela gården. Med fortsatt förstärkningsarbete genom grävda vallgravar och flankerande skansar hade man snart en fullfjädrad försvarsborg.
Stynaborg (Alingsås) och Vädersholm (Hökerum) skulle kunna vara exempel på en sådan utveckling från stormansgård till borg.
STORMANSGÅRDAR ANLÄGGER SEPARATA FÖRSVARSBORGAR
Men borgar som Axevalla - som är byggd långt ut på en udde men framförallt högt ovan omkringliggande område kan knappast varit platsen för en ursprunglig stormansgård med huvudsaklig näring genom odling och djurhållning - det samma gäller t.ex. för Öresten vid Skene.
Jag ser inte att man på dessa borgar ens kunde rymma byggnader för djurhållning och det synes varait mycket arbetskrävande vid insamling av foder till djuren och andra förnödenheter. Borgar med liknande situation i geografin som Axevalla hus torde varit byggda såsom renodlade försvarsanläggningar.
Till denna typ av renodlade försvarsborgar - gissar jag - hör en närliggande stormansgård med bättre möjligheter till försörjning under fredstid.
Vid någon period i tiden har man vid kungsgården tvingats - kanske i takt med att gårdens tillgångar och makt blivit större - att anlägga en försvarsborg i närheten dit man tillsammans med sina flyttbara tillgångar tog sin tillflykt vid orostider.
KUNGSGÅRDEN SOM (ev.) BYGGDE AXEVALLA HUS - ETT RESONEMANG
Då udden i Husgärdessjön där vårt idag kända Axevalla Hus ligger, svårligen har rymt en stormansgård med djurhållning mm så bör vi söka efter platser i närheten som är bättre lämpade. Närmast till hands ligger kanske gården Husgärdet, endast 200 m sydväst om Axevalla Hus. Ett annat rimligt alternativet är Ökull, 750 m sydöst om dagens Axevalla Hus.
Nedan redovisas uppgifter som pekar på respektive gård såsom bygghere till Axevalla hus.
GÅRDEN HUSGÄRDET
Om gården Husgärdet har jag ej lyckats finna mycket information om huruvida det är en gammal gård och om den haft något med stormän i historien att göra.
Mitt eget resonemang som talar för Husgärdet som byggherre är gårdens nära läge alldeles intill nuvarande Axevalla Hurs samt att det endast 250 m åt sydost finns ytterligare en udde i Husgärdessjön, där vissa menar att en föregångare till Axevalla Hus har stått.
Detta gör det lockande att gissa på att gården Husgärdet skulle kunna varit byggherren till Axevalla Hus (till båda husen om det funnits två).
Ett argument som pekar på gården Husgärdet så som byggherre finns att läsa i ”Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, 3.dje häftet, 1883” .
Här står bl.a följande att läsa: ”Efter Axevalla hus har den sjö, vid hvilken fästet låg, fått sitt namn »Husesjön»; af samma orsak kallas den egendom, till hvilken detta ställe hör, »Husgärdet», och egendomen på andra sidan sjön »Hushagen»”.
Svenska Fornminnesföreningen menar således att Axevalla Hus hör till gården Husgärdet, vilket ju tydligt talar för att gården Husgärdet KAN vara den kungsgård som byggde (kanske både det ursprungliga och det nuvarande) Axevalla Hus.
GÅRDEN ÖKULL
Ett annat möjligt alternativ är gården Ökull c:a 750 m sydöst om dagens Axevalla Hus. Om Ökull är historien bättre beskriven.
Man vet t.ex. att Ökull, i en bilaga till Västgötalagen är omnämnd som kungsgård och ett av Uppsala öd.
Några av Uppsal öds kungsgårdar har givit namn åt härader, vilket visar att dessa kungsgårdar bör vara äldre än häradsindelningen.
Häradsindelningen anses ha tillkommit under 900 talet, vilket således ger att gården Ökull troligen existerade redan under Skoglar Tostes tid - och kanske tidigare än så.
I ”Akademisk afhandling - Walle härad i Westergötland” författad av August Florén 1854 berättas att Axevalla omnämns såsom ett av ”Västergötlands äldsta konungasäten”, med Axevalla avses här troligen Ökull som varande den urgamla kungsgården.
Vidare finns att läsa, som tidigare redovisats ovan på denna sida, att man med stor säkerhet vet att den förmögne vikingen Skoglar Tostes barnbarn Olof Skötkonung både som barn och vuxen vistades på den gamla kungsgården Ökull i Valle.
Detta pekar på att Ökull haft en central ställning i området, vilket i sin tur talar för att det KAN vara kungsgården Ökull som byggde (kanske både det ursprungliga och det nuvarande) Axevalla Hus.
SUMMERING KRING AKTUELLA STORMANSGÅRDAR
Ovanstående teori om att Axevalla Hus var en renodlad försvarsanläggning utan permanent boende för byggherren och hans närstående - likväl som de två förslagen på gårdar/byggherrar till borgen/borgarna är helt och hållet min egen gissning.
Samtidigt måste jag säga att jag själv finner teorin högst rimlig. Men vilken av de två gårdarna som skulle kunna varit byggherre kan jag inte bestämma mig för - men tvingas jag att gissa så väljer jag kungsgården Ökull.
CASTRUM NYHUSÆT (NYHUSET) - MÖJLIG FÖREGÅNGARE
Jag har ända sedan jag på kartan i RAÄ:s Fornsök noterade att på en udde strax söder om nuvarande Axevalla Hus ruin också finns lämningar efter ytterligare en borg tänkt att här kanske ett tidigare Axevalla Hus stått.
Jag hittar dock inga uppgifter i de moderna handlingar jag studerat som pekar mot att mitt antagande skulle kunna vara riktigt. Riksantikvarieämbetet beskriver lämningen i allmäna ordalag så som varande en lämning efter en borg med dubbla vallgravar.
Jag erfar en känslan av att denna borg mycket väl skulle kunna vara en föregångare till nuvarande Axevalla Hus. Kanske blev denna första borg någon gång i orostider raserad av en fiende, varpå byggherren såg sig efter en ny plats lämplig för att bygga en än mer svårforcerad borg uppå.
Kanske föll då valet på en högre belägen udde strax norr om den just raserade borgen. Det (nuvarande) Axevalla Hus som då kom att byggas bedömer jag blivit större och en mer komplex anläggning.
Denna nya borg kom att anläggas på en högre platå jämfört med den tidigare och den fick inte mindre än två vallgravar i väster och ev. en vallgrav åt öster (mot sjön) samt försågs med ett pålverk i vattnet för att försvåra landstigningar från sjön. Dessutom finns det rester av ett flertal skansar i närområdet vars syfte varit att ytterligare förstärka försvaret av borgen.
I flera äldre historiska dokument läser jag om Axevalla Hus benämnt så som ”Castrum Nyhusæt” (Nyhuset). Benämningen Nyhuset skulle kunna tyda på att Axevalla Hus blivit återuppbyggt vid något tillfälle. Det skulle såklart också kunna vara så enkelt som att borgen återuppbyggdes på sin befintliga plats, men det kan lika väl vara så att man sökte en ny och bättre lämpad plats.
Mot bakgrund av att vi känner till att en borg funnits på udden strax söder om nuvarande Axevalla Hus gör att det känns rimligt att antaga att borgen kan ha fått en ny placering vid ett återuppbyggande.
I ”Akademisk afhandling - Walle härad i Westergötland” författad av August Florén 1854 läser jag: ”1309 under striden mellan Hertigarne och Konung Birger förekommer det (Axevalla) äfven och lärer vid den tiden hafva blifvit flyttadt, förmodligen efter de härjningar det under krigen utstått; ty vid delningen af landskaperna mellan Hertigarne Erik och Waldemar 1315 benämnes det «Novum Castrum in Axsavaldh» hvilket tillföll Hertig Erik «cum tota Vesgocia»”.
Alltså, enligt min uppfattning ska Axevalla Hus blivit flyttat i samband med att ”Axevalla Hus och hela Västergötland” tillfaller hertig Erik år 1315.
Bl.a. mot ovanstående beskrivning av August Florén skulle det kunna vara så att under de strider som utspelade sig mellan Kung Birger och dennes bröder Erik och Valdemar i deras fejd om herraväldet över Sverige under tiden 1302 - 1317 medförde att det ursprungliga Axevalla Hus till grunden raserades och att det därefter ska ha återuppbyggts.
Då kung Birger släpptes ur sitt fängsliga förvar (1308) i samband med Håtunaleken (1306) tvangs han lämna två tredjedelar av Sverige till Erik och Valdemar.
Vid denna delning av Sverige heter det, enligt ovan att ”Novum Castrum in Axsavaldh” hvilket tillföll Hertig Erik ”cum tota Vesgocia” (Nya slottet i Axevalla och hela Västergötland) tillfaller Erik.
Eftermälet till detta skeende känner vi till så som Nyköpings Gästabud (1317) då Birger, genom att lura sina bröder till fängelse i Nyköpings Hus och en långsam död till följd av svält, kom att återtaga eget herravälde över hela Sverige.
SUMMERING AV MIN HELT EGNA TEORI
Om min teori här ovan är riktig och om traditionen om Skoglar Toste är sann skulle det kunna betyda att Toste var byggherre till det tidigaste Axevalla Hus någon gång under 900 talet.
En annan - aningen senare tradition talar om att kung Inge d.ä (kung av Sverige 1087-1100) höll hov på Axevalla Hus i slutet av 1000 talet. Kanske var det kung Inge som byggde det första Axevalla Hus - ingen vet.
Angående det senare byggda Axevalla Hus (dagens ruin) pekar det mesta på att det uppfördes av hertig Erik omkring c:a 1300 - 1315.
Men flera byggherrar kan såklart också komma i fråga här. Det skulle även kunna vara hertig Eriks bror kung Birger Magnusson (1290-1318) ? Men då Birger Magnusson endast regerade ett år efter Nyköpings gästabud, så ger det att andra möjliga byggherrar finns.
Birgers efterträdare Mats Kettilmundsson (1318-1319) eller kanske Magnus Eriksson (1319-1364) - båda skulle också kunna vara byggherrar till det ”nya” Axevalla Hus - ingen vet.
OCH HÄR OMRÅDET KRING DE BÅDA BORGARNA
Foto Jan Norrman Riksantikvarieämbetet - bearbetning Stefan Gustafsson Primadata 2016.
Axevalla Hus (det senare) anno 2016
Här kommer jag fram ur skogen, från nordväst, och från stigen jag vandrat på i 30 minuter. Jag välkomnas av två hästar som båda uppmärksammar mig genom en avmätt bock med sina respektive huvud varpå de lämnar inre västra vallgraven fri för mig.
Borgen ligger där uppe på högsta punkten. Jag kan inte låta bli att undra öve hur det hade sett ut härifrån var jag står för, låt oss säga 700 år sedan ?
Ett svep från yttre- och via inre västra vallgraven upp mot borgområdet.
På väg upp mot borgområdet, den ligger högt och jag svettas ymnigt !
Uppe på Axevalla Hus !
Här vid borgens västra kant vänder jag mig tillbaks mot väster och tittar ned mot de dubbla vallgravarna, notera den noggrant huggna stenen i förgrunden.
Från samma plats, vid borgens västra kant gör jag här ett svep mot väster, via sjön i söder och öster och vidare mot norr över borggården.
Inte mycket som antyder om att här har en av Sveriges viktigaste och bäst befästa medeltida borggårdar legat. Man kan dock tydligt notera vallar efter murarna som omfattar en kvadrat kring borggården.
nr.1
nr.2
De dubbla vallgravarna fotograferade mot väster från foten av rundtornet uppe på borgen.
En bild från samma plats, på sydvästra muren, fast nu ser jag mot borggården.
SKUGGAN AV SKOGLAR TOSTE ?
Här ligger än idag synligt för våra moderna ögon grundstenar (kalksten tror jag) i den södra muren som också bildade ytter väggar till de hus som låg utmed södra skalmuren.
En helt fantastisk upplevelse att lägga handen mot dessa stenar.
Från Axevalla Hus mot söder och Husgärdessjön.
Jag står på skalmuren i sydöstra hörnet och filmar mot väster. Höjden rakt fram är troligtvis resterna efter ett högt rundtorn - borgens kärntorn.
Jag följer sedan östra skalmuren för att strax stanna i nordöstra hörnet av borgen. Något mer filmande blev det sedan inte ety här tog mitt batteri slut.
Komprimerad historik - Axevalla Hus
Peter Porse av Halland deltog 1277 på svenskarnas sida i striden mot danskarna vilka led nederlag vid Ettak i Västergötland. Han kallas härvid ”Peder Porsse aff Hallande”. Erhöll senare av Magnus Ladulås Axevalla Hus i utkanten av Sverige.
Porse lät här fängsla den svenske konungen, Magnus Ladulås och frigav denne först sedan han som vederlag för gäld (skuld) tilldelats Lödöse.
Peter Porse dömdes 1287 i Nyborg på Fyn fredlös för delaktighet i dråpet på den danske konungen Erik Klipping i Finderups lada på Jylland föregående år.
*
SUECIA ANTIQUA ET HODIERNA
Mimer bokförlag, Göteborg - 2014
ISBN 978-91-87593-40-6
Funderingar kring en föregångare till Axevalla hus
