10 km öster om Skara längs väg 49, tag höger vid skylt KLOSTERKYRKA.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
VARNHEMS KLOSTER & KYRKA
ett munkkloster
RAÄ Fornsök - Varnhem 94:1
En regnig onsdag i juli mot slutet av sommar-semestern 2015 avreste jag med familjen mot Varnhem. Har varit på platsen vid ett tidigare tillfälle, men det var en hastig visit och kyrkan var då låst.
Då vi anlände och då jag stod framför huvudingången kände jag tydliga hälsningar från Sveriges tidiga kristna historia. Kyrkan är mycket stor och det är en mäktig upplevelse att träda in i kyrkorummet.
Man undrar vad vanliga människor på 1100 talet upplevde då de såg kyrkan för första gången. Kyrkan måste ha upplevts nästan övernaturlig i sin enorma volym och med alla fantastiska dekorationer och utsmyckningar.
De flesta som gjorde sitt första besök i Varnhem hade säkert aldrig skådat ett så stort byggnadsverk i sten förut.
Och även undertecknad, som ju lever i modern tid (2015) häpnas över den monumentala storlek kyrkan har och det fantastiska byggnadshantverk som manifesteras här.
Byggnader som denna hade få motsvarigheter i vår del av världen då den byggdes. Ett mästerverk om ni frågar mig!
Klostret
Cisterciens
Då klosterkyrkan Varnhem är en del av klosteranläggningen, både funktionsmässigt och rent fysiskt kommer jag att behandla båda dessa anläggningar på denna sida. Här kommer också att nämnas något om den nyligen upptäckta och utgrävda gamla gårdskyrkan som fanns redan innan klostret och klosterkyrkan byggdes. (på gården Överbo några hundra meter sydost om Varnhems klosterkyrka)
Historien om Varnhems klosterkyrka går tillbaks till den tiden då Sverker d.ä regerade. Klostrets tillblivelse grundar sig på det faktum att en kvinna vid namn Sigrid, omkring år 1148 bestämde sig för att skänka byn Varnhem liksom den intilliggande byn Överbo med tillhörande gårdskyrka till abbot Henrik och hans cisterciensmunkar från Alvastra kloster.
I gåvan ingick även tillhörande markområden bestående av såväl åkermark som skog, vilket gjorde platsen väl lämpad för byggnation då här fanns både byggnadsmaterial och rinnande vatten att tillgå.
Vem denna Sigrid som skänkte marken var vet man inte. Det verkar dock klarlagt att Erik den heliges maka, drottning Kristina Björnsdotter, som var en dotterdotter till västgötske kung Inge d.ä, var släkt med Sigfrid.
Då kloster och kyrka skulle byggas i Varnhem gjordes det efter ritningar som munkarna från Avastra hade med sig från Klostret i Fonteney (i centrala Frankrike).
Nästan alla cisterienserkloster runt om i världen är i grunden byggda efter samma ursprungliga ritningar. Klostrens plan och organisation följer de regler som skrevs av den cistercienske abboten Bernhard av Clairvaux (1091 - 1153).
Fontenay klosterområde i en dalgång 60 km nordväst om Dijon i Frankrike.
Varnhems klosterområde.
(rekonstruktion från info-skylt vid Varnhem)
Fantastiskt hantverk dessa pelare och valvbågar i lekbrödernas Cellarium (arbetsrum) - sov gjorde man på övervåningen.
I klostret ägnade sig munkarna åt bön, odlingar, skrivarbete, sjukvård och "många andra vetenskaper och hantverk". De byggde exempelvis en vattenledning från en i söder liggande bäck via rör i en stensatt kanal in till klostrets kök som var beläget i lekmannalängan.
Vidare anlades en centralvärmeanläggning - en på den tiden revolutionerande nyhet. Klostren var bland den tidens förnämsta läro- och forskningsinstitutioner.
Kunnande och hantverksskicklighet anno 1150 !
Denna dörr går genom den sydöstra strävpelaren - sedan står man i korsgången som löper runt klostergården.
Detta var ingången för den gemena allmänheten utanför klostret då man sökte få kontakt med de kunniga munkarna. Kanske var en anhörig sjuk och men sökte hjälp genom läkekonsten som munkarna kände.
En av flera bekvämligheter som munkarna hade med sig och som var okända hos oss nordbor var rinnande vatten inomhus. Här rinner än i dag vatten efter mer än 860 år !
Vattnet passerar genom rummet söder om Cellarium - och även om forskningen är osäker på funktionen hos några av klostrets rum så tror man att just det här rummet var munkarnas toalett. Undertecknad instämmer med emfas !
Egenhändigt framtagen skiss över klosterområdet och klosterkyrkan.
Kyrkan
Abboten Henrik anlände till Varnhem i maj 1150 från Alvastra kloster i Östergötland och påbörjade uppförandet av både en klosterkyrka och ett kloster i romansk stil med klostret Fonteney som förebild.
Kordelen utformades som ett högkor med rakt avslut, omgivet av två rakslutade sidokor. I anslutning till koret anlades ett tvärskepp med två korsarmar. Därefter uppfördes ett treskeppigt långhus av basilikatyp d.v.s. mittskeppet gjordes högre än sidoskeppen. I enlighet med cistercienserordens regelverk utformades långhuset med släta väggar och arkadpelare.
Vi hoppar nu nästan hudra år fram i tiden. 1234 bröt en brand ut som troligen började i kordelen och ödelade klostret. Efter branden vidtog ett omfattande återuppbyggnadsarbete med ekonomiskt understöd av Birger jarl.
Kyrkan täcktes med ung-gotiska valv och fick ett nytt östparti. Koret ändrades nu på samma sätt som munkarna i klosterkyrkan i Clairvaux hade förändrat sitt kor - från rakslutning till en halvcirkelformad absid med koromgång och kranskapell.
Kyrkorummet smyckades med finhuggna detaljer i sandsten, däribland flera individuellt utformade konsolhuvuden.
Västfasaden fick i huvudsak sin nuvarande ung-gotiska utformning redan vid 1200 talets mitt. Man kan se hur de äldsta delarna av kalkstensmurarna från 1100 talet är grovt tuktade emedan 1200 talets murverket fått en finare bearbetning.
Den norra tvärskeppsfasaden har en praktfull baldakinportal från samma tid. Den nyrenoverade kyrkan blev i huvudsak klar under 1260-talet.
Fasaden mot norr, baldakinportalen skymtar bortom strävpelaren på tvärskeppsfasaden.
Den så kallade stigluckan framför huvudingången från väster.
Vilket kunnande och vilket hantverk! Sådant byggande är inte möjligt idag, oavsett hur stor budget som avsätts, då hantverkskunnandet ej mer finns.
Mittre långskeppet med gotiska valv. Predikstolen från 1673 syns till höger.
Koret - mot taket.
Högaltaret.
Från koret mot väster.
Här går vattenkanalen som passerar genom rummet södra om Cellarium - munkarnas toa.
Här är ett vattenrör som hittades under utgrävningarna 2005-2008. Vattenröret är gjort av bly, känns ändå mycket modernt för att ha varit i bruk under 1100 talets andra hälft.
Munkarna var mycket kunniga - men man kände tydligen inte till blyets ohälsosamma påverkan på deras kroppar.
Gårdskyrkan
Resterna av Sveriges troligen första kristna stenkyrka ligger bara ett par hundra meter söder om Varnhems klosterkyrka. Det var den gårdskyrka som ingick i Sigrids donation till cistercienseorden år 1148.
Vid utgrävningar som startade 2005 fann man grunden till ett hus som man identifierade varandes en gårdskyrka. Jag har själv ej ännu (skriver detta anno 2015) bevittnat ruinen, men hoppas på att snart göra ett besök.
Min förhoppning är då att man inte kommer att fylla igen grunden, som ju ligger helt under dagens markyta, vi får avvakta med besked kring detta.
Kungagravar i Varnhem
Klosterkyrkan i Varnhem blev gravplats för den kungliga Erikska ätten med ursorung i Eriksberg, Västergötland.
Knut Eriksson (†1196), Erik Knutsson (†1216), Erik "den läspe och halte" Eriksson (†1250) som gynnade klostret med rika gåvor i mark och pengar som ersättning för de förnämliga gravplatserna. De tre kungarna har var sitt gravkor med monument från 1600 talet.
Här hävdas av vissa att även kung Inge d.ä († c:a 1100) som tillhörde den Stenkilska ätten ska ha fått sin sista vila.
Inges kvarlevor ska enligt dessa "vissa" ha flyttats till kloster- kyrkan före branden år 1234 från Hångers kyrkogård (idag öde).
Inges grav sägs ha funnits under en omärkt sten i mittgången.
I vår tid anses det dock klarlagt att Inges familjegrav i stället finns i Vreta kyrka (Östergötland).
Erik den läspe och haltes Erikssons gravkor.
Här vilar Birger jarl med sonen hertig Erik och andra gemålen änkedrottning Matilda av Danmark.
På en högst framträdande plats i klosterkyrkan nämligen framför det "Heliga Korsets Altare" har stamfadern för den kungliga Bjälboätten sin gravplats.
Här under en skulpterad gravhäll vilar Birger jarl (†1266) med sonen hertig Erik (†1275) och sin andra hustru änkedrottning Matilda av Danmark (†1288).
Vidare finns Birger jarl avbildad på ytterligare en plats i kyrkan, en porträttbyst som föreställer Birger finns högt uppsatt under takvalvet i närheten av hans grav.
Andra personligheter som vilar i Varnhems klosterkyrka är bl.a. Magnus Gabriel de la Gardie med hustru, prinsessan Maria Eufrosyne.
Här följer tills vidare kortfattad information om kyrkan och utgrävningarna.
På platsen invid för Varnhems klosterkyrka i Västergötland finns de äldsta spåren av kristendom i Sverige. De senaste utgrävningarna har givit oss bevis för att kristnandet av Västergötland skedde 100-150 år tidigare än man tidigare trott.
(undertecknad noterar att vi då måste skriva om historien i våra läroböcker)
Man har funnit gravar från vikingatiden som vittnar om ett kristet gravskick. Den helhetsbild som undersökningar med C14 dateringar ger, gör det troligt att den kristna begravningsplatsen togs i bruk under sent 800 tal.
På platsen byggdes först en träkyrka och därefter en stenkyrka som tros ha uppförts senast på 1040 talet vilket gör den till den äldsta stenkyrkan på svensk mark, utanför Skåne.
Undertcknad kommer med absolut säkerhet att besöka gårdskyrkan och redovisa besöket under egen rubrik.
Från utgrävningen anno 2015 e.Kr. (mot öster)
Något kring Sveriges kristnande
Sveriges kristnande tog lång tid och etablerades genom att kungamakten lierade sig med den kristna kyrkan. Kungamakten drog nytta av bl.a kyrkans goda kunskaper i administration. Kyrkan fungerade som ett dåtidens massmedium, och från predikstolen levererades inte bara moraliska förmaningar utan även profana nyheter.
Kyrkan agerade precis som massmedier gör i dag. Man sysslade inte bara med information till samhället utan också med att skapa opinion - kort sagt - kyrkan var ett propagandainstrument för makthavarna.
Genom den folkbokföring som sköttes av prästerna skapades också en viktig kontrollfunktion för t.ex beskattning och utskrivningar till krigstjänstgöring.
Mellan Ansgars första besök i Birka fram tills dess att Uppsala blev ärkebiskopssäte låg en period på mer än tre sekler.
Ansgar kom första gången till Birka (enligt mig var det nog inte Birka i Uppland utan ett av flera möjliga Birka i Västergötland) år 829 men det blev inte framgångsrikt.
Ytterligare missionärer kom dock till Sverige söderifrån. Ansgar själv återkom en andra gång år 852. Då var han, sedan 831, utnämnd till ärkebiskop över Norden med säte i Hamburg-Bremen.
Den förste kristne kungen i Sverige ska ha varit Olof Skötkonung som lät döpa sig år 1008 i Husaby, Västergötland.
Kristendomen fick först fäste i Västergötland och Östergötland, som låg närmare Danmark och kontinenten.
Skaraområdet blev biskopssäte år 1017, redan innan själva staden grundats (år 1050), och en katedral i Skara blev färdig år 1140.
Ett annat biskopssäte inrättades i Sigtuna år 1060, under kungen Stenkil. Hans son, Inge d.ä. donerade kring år 1080 jord till ett kloster i Vreta i Östergötland. Vreta kloster var förmodligen det första klostret som byggdes i Sverige.
De som byggde de första klostren i Sverige var munkarna i cisterciensordern.
År 1143 tillkom Alvastra i Östergötland och Nydala i Småland. Invid Skara grundades kring år 1150 Varnhem och sedan år 1161 Gudhem som var det första nunneklostret.
Sedan år 1103 och mer än 150 år framåt löd svenska biskopar under ärkebiskopsstolen i Lund. År 1164 blev Uppsala säte för den förste svenske ärkebiskopen, Ärkebiskop Stefan som vigdes i den franska staden Sens. Min alldeles egen uppfattning/gissning är att man från år 1164 kan man betrakta Sverige som kristnat.
Ärkebiskop Stefans sigill
