Parkera vid Upphärad (nya) kyrka. Tag sikte på gården på andra sidan vägen (mot väster), där ska ni finna en gammal väg som löper spikrakt över åkern mot nordväst, följ den och ni skall finna den gamla kyrkplatsen.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
UPPHÄRADS KYRKORUIN
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
SVENSKA KYRKAN - UPPHÄRADS FÖRSAMLING
https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Binärfiler/Filer/UPPHÄRADS%20KYRKA%20folder.pdf
RAÄ Fornsök - Upphärad 7:2
En av vårens första dagar på mina breddgrader år 2019. Härligt, det var söndag den 21 april, solen sken och jag var på väg mot en kyrkoruin i Upphärad.
Upphärad är idag ett mycket litet samhälle som omfattar ett antal gårdar i Trollhättans kommun, mitt emellan Lilla Edet och Kobergs slott.
Här finns ingen samhällsservice att tillgå, gissar att man handlar sin mat i Lilla Edet, och man har en kyrka mitt i byn.
Kyrkan som idag står i Upphärad uppfördes på en ny plats 1724, så som ersättning för en äldre träkyrka som var belägen c:a 500 m. väster om denna.
Upphärads gamla kyrkoplats har en mycket lång historia. Jag vågar inte ens gissa på hur länge människor haft platsen som en central plats för de samhällen som föregått oss.
Sannolikt har man sedan flera tusen år tillbaks i tiden samlats här på denna ås till viktiga sammankomster. Sammankomster av religiös art och kanske i rätts-skipande angelägenheter.
Den muntliga traditionen menar att här på åsen vid Upphärads gamla kyrkoplats varit en hednisk offerplats med en tillhörande offerkälla.
Jag känner att platsen har stark andlig status. Placeringen på en hög ås mitt i omgivande slättlandskap är typisk för våra föregångare att anlägga en plats för kult uppå. Dessutom finns en källa vid åsens fot.
Kyrkorna i Upphärad
Över tid har platsens utveckling följt ett vanligt mönster. Under kristningstid har kyrkan sett till att utplåna den gamla kultplatsen genom att bygga den nya trosuppfattningens tempel på samma plats.
Om man ser sej runt i landskapet kan man ju se att detta mönster gäller för många kyrkor som byggdes vid denna tid.
Kyrkor som anlades vid kristningstid är allt som oftast byggda på en hög kulle, sannolikt i många fall står de på en gammal hednisk kultplats.
BACKSTUGANS VÄNNER
http://www.backstugansvanner.se/aktuellt2013/holjebacka3.php
Åsen där den gamla kyrkplatsen ligger kallas Höljebacka efter gården med samma namn. Här ska inte mindre än tre kyrkor stått. Den första var byggd av trä och stod färdig 1142. Träkyrkan tjänade församlingen under 32 år men blev förstörd genom brand som uppstod genom ett åsknedslag år 1174.
Stenkyrkan, som vi idag ser resterna av, byggdes åren 1176-1177. Denna kyrka fick tjäna sin församling under c:a 68 år. Denna kyrka mötte sitt öde 1565 då danskarna under ledning av Daniel Rantzau (Nordiska sjuårskriget) brände och raserade kyrkan. (Denne Rantzau torde ha världsrekord i kyrk-bränning gissar undertecknad)
Församlingen stod sedan utan kyrka under några år. Men någon gång under 1570 talet beslöt man att bygga en ny kyrka. Denna kyrka byggdes av trä och jag gissar att man helt enkelt saknade resurser till att återuppbygga stenkyrkan men att man samtidigt var i behov av en kyrka. Man beslöt att anlägga en enkel stengrund alldeles intill grunden till stenkyrkan och att sedan timra upp väggarna till denna den tredje kyrkan på Höljebacka.
Denna tredje kyrka stod i c:a hundra år och den var då i så dåligt skick att man knappt inte kunde använda den.
Den kraftfulle kyrkoherden i pastoratet, Joakim Kreitlow, övertalade då församlingsborna att istället bygga en ny stenkyrka på Nyckleby ägor intill landsvägen c:a 500 m. öster om Höljebacka.
Med hjälp av beviljad stiftskollekt och med nådigt tillstånd från Kunglig Majestät att flytta kyrkan kom så den fjärde kyrkan i Upphärad att uppföras.
Upphärads nya kyrka stod klar 1724 och den står där den byggdes än idag.
Upphärads nya kyrka anno 2019
GAMLA KYRKPLATSEN
NYA KYRKAN
500 m
Den sista kyrkan på Höljebacka, den som ersatte den nedbrända stenkyrkan någon gång under 1570 talet byggdes alldeles intill den ursprungliga stenkyrkans grund. Vid en överflygning av platsen tog jag denna bild som ganska tydligt visar 1570 tals-kyrkans stengrund. Trädets skuggor gör dock konturen svår att se i sin helhet.
Utgrävning & konservering av den gamla stenkyrkan
År 1943 beslöts att undersöka och konservera ruinen efter stenkyrkan vid Upphärads gamla kyrkplats, Höljebacka. Arbetet startade 15 april 1943 och pågick hela sommaren under ledning av amanuensen Erik Lundberg. Som undertecknad uppfattar arbetet som gjordes så var det ingen regelrätt utgrävning utan snarare ett friläggande av grundmurarna samt konservering av desamma.
Foto från Upphärads gamla kyrkplats vid Höljebacka före utgrävningarna som startade 15 april 1943 och pågick under sommaren.
Bilden är tagen mot väster och mot kyrkogårdens östra entré, längs den gamla kyrkvägen från gården Höljebacka.
Här har man frilagt en del av grundmuren. Man fann här bland annat kranier vid den östra korväggen. Innanför kyrkans ingång påträffades dörrnyckeln och i koret sju mynt, sex danska och ett svenskt från Erik av Pommerns tid.
Till höger står amanuensen Erik Lundberg som ledde utgrävningarna eller snarare friläggandet av grundmurarna. Arbetet utfördes av ett 10 tal s.k. samvetes-ömma (värnpliktsvägrare).
Undertecknad har alltid beundrat de som vågat vägra värnplikt, även om jag själv inte hade modet att visa mitt förakt för vapen som är gjorda att taga livet av människor när jag själv genomled mönstringen någon gång under det glada 1980-talet.
Biskop Carl Block (1874 - 1948) förrättar här den högtidliga invigningen av Höljebacka ödekyrkogård och de konserverade ruderna av densamma.
Den gamla kyrkplatsen i Upphärad - 2019
Efter en fotmarsch över åker och en ganska svårforcerad bäckravin fick jag så första kontakten med den gamla kyrkplatsen, stor lycka !!
( kunde ju tagit den gamla kyrkvägen som går spikrakt fram på plan mark från där jag parkerade bilen och ända fram till ”kyrkogårdsgrinden” om jag bara hade haft kännedom om densamma )
Östra entrén till kyrkogården.
Närmar mej korets sydöstra hörn. Två enorma hörnstenar står kvar, de var antagligen allt för komplicerade att flytta då sten en gång i tiden tilläts hämtas vid ruinen. Fantastiskt att se detta skarpa hörn från den gamla kyrkan !
Vid horisonten syns gravfältet ”Gilleberget” där de som blotade här på åsen har begravt sina anförvanter. Samma människor har haft sina boplatser i området runt om åsen, de har sannolikt haft en bra jordmån att leva av.
... då jag stod vid kyrkogårdens östra entré, genomsvett och andfådd, vänder jag mig sakta om mot öster . . . aha, där är ju den gamla kyrkvägen !
Spikrakt löper den från gården Höljebacka... där jag ju faktiskt parkerade bilen. Den skulle man ju tagit, då hade min fotmarsch blivit en ren bagatell.
Från kyrkogårdens västra entré. Nere i den branta bäckravinen, på andra sidan bäcken, ligger en stor häll. Hällen ska vara en takhäll från hällkistan vid Sjökullen c:a 5 km. nordost om gamla kyrkplatsen.
Hällen ska ha gjort sin andra tjänst så som bro över bäcken. Över bron torde mången församlingsmedlemmar från gårdarna väster om kyrkplatsen ha passerat. Man blir rörd vid tanken.
Ytterligare en tanke, eller snarare en undran: De som under medeltiden har transporterat stenen från Sjökulla måste ha haft några tunga dagsverken för denna insats. De bör väl ha haft tillgång till en kraftig kärra och ett antal friska dragare, kanske oxar för att lyckas med äventyret. Samtidigt bör ju vägen från Sjökulla till kyrkplatsen varit hyfsat jämn.... hur som helst blir jag så ofta imponerad över vad mina föregångare åstadkommit i smått och stort. Här ligger nu hällen i alla fall.
Hällen återfanns under torven av medlemmar ur Backstugans Vänner år 2014.
På kyrkogården, sydväst om kyrkan ligger en liknande häll i marken. Har inte kunnat finna någon information om denna, men jag skulle vilja gissa på att denna häll mycket väl kan ha kommit från samma hällkista som ”bro-hällen” nere i ravinen.
Det är inte en gravsten ety för det ändamålet är den allt för grov i dimensionerna.
Överflygning av åsen - den hedniska kultplatsen - Upphärads gamla kyrkoplats.
Det sägs att den offerkälla som muntlig tradition omtalar slammades igen under 1930 talet. Har inte kunnat finna ytterligare och senare information kring källan.
Vid mitt besök passerade jag denna ”blöta håla” som inte bara var en sank plats utan där fanns en tydlig blank vattenspegel. Undertecknad gissar på (och hoppas på) att här är den hedna offerkällan ”in situ”, vid åsens nordöstra fot, i nådens år anno 2019.
Här ovan ser vi ett kort utsnitt av en film som publicerades på YouTube år 2012 av en samling medmänniskor som kallar sig ”Edetgruppen”. (Filmen är vid skrivande stund 2024 nedtagen från YouTube)
Filmen ska vara inspelad år 1936 och den benämns ”Lilla Edet i bild En rundtur ut åt häradet”. Det lilla utsnittet här ovan visar levande bilder av Upphärads gamla kyrkplats samt dito bilder av Upphärads nya kyrka från just den gamla kyrkplatsen.
Vidare visas också lika levande bilder av den år 2014 ”nyupptäckta” takhällen från hällkistan vid Sjökullen som tjänstgjort så som bro över bäcken väster om kyrkan.
Dessutom får vi också se minst lika levande bilder av offerkällan. Då jag nu fick se bilderna av offerkällan som den såg ut 1936 blev jag mer säker på att den källa jag själv passerade förbi vid åsens nordöstra fot, då jag först nalkades kyrkoplatsen från öster, måste vara den offerkälla som den muntliga traditionen på orten talar om.
Flundrebygdens fornminnesförening reste denna minnessten år 1946. Ordalydelsen på stenen är:
DETTA ÄR UPPHÄRADS SOCKENS ÄLDSTA KYRKPLATS.
LÄMNINGAR AV TVÅ KYRKOR FRILADES HÄR 1943.
DEN ENA, BYGGD AV STEN UDER ÄLDSTA MEDELTIDEN SKÖVLADES OCH JÄMNADES MED JORDEN UNDER DANIEL RANTZAUS HÄRJNINGAR PÅ 1560-TALET.
DÄREFTER TIMRADES DEN ANDRA KYRKAN
DEN ÖVERGAVS DÅ SOCKNENS NUVARANDE GUDSTJÄNSTHUS INVIGDES 1724.
FLUNDREBYGDENS FORNMINNESFÖRENING RESTE STENEN 1046.
Min uppriktiga och likaledes ömma respekt till alla dessa människor som föregått mej här i Upphärad, å Tellus.
Lika stor heder går till de som här blotat som till de som här dyrkat den Vite Krist.
LILLAEDET - GRUPPEN