C:a 2km norr om Vårgårda utmed E20 mot norr, tag av höger, tror det står skyltat Herrljunga. Efter bara ett par hundra meter syns ruinen på höger hand. Bra parkering och informationsskylt finnes.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
SÖDRA HÄRENE KYRKORUIN
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
Kyrkan
RAÄ Fornsök - Södra Härene 5:1
Övriga familjen var på semester på Menorca en vecka och min plan var då att passa på att göra ett stort antal historiska utflykter.
En av dessa utflykterna blev till en kyrkoruin som jag många gånger sett då jag gjort andra nedslag i dessa trakter, trakterna kring Vårgårda i Västergötland. I dessa trakter finns väldigt mycket intressant historia att studera, från stenålder till 1600 tal.
Då jag anlände ruinen kunde jag parkera på en välordnad parkeringsplats med informationsskylt. Nu var jag mycket sugen på att stiga in på den gamla kyrkogården där ett par gravar än i dag syntes vårdas.
Gravarna hade färska planterade blommor och den som senast begravdes här, efter vad jag kunde notera, var en kvinna som begrovs 1953, vilket är 43 år efter det att södra Härenes nya kyrka stod klar.
I övrigt var de flesta gravarna bortglömda och vackert förfallna.
Just innan jag gick in på kyrkogården mötte jag en gammal dam med sin hund. Vi kom att samspråka en stund (damen och jag) och det visade sig att hon var född i Göteborg och att hon var väl bevandrad i ämnet historia.
Det blev ett mycket trevligt och informativt samtal och vi skildes åt så som goda vänner och till lika humanister med en varm kram.
Här på Nossans östra sida låg södra Härenes första kyrka som man tror uppfördes under 1200 talet, möjligen så tidigt som 1100 talet.
Traditionen berättar att då man skulle bygga den första kyrkan i Södra Härene så hade man bestämt sig för att den skulle ligga på Stora lund, en trädbevuxen kulle på västra sidan om Nossan. Men detta skulle visa sig vara svårt att genomföra.
Man körde fram timmer, men det som kördes fram under dagen var försvunnet följande dag. När man sökte efter virket fann man att det låg på en kulle på andra sidan om Nossan.
Man tolkade händelsen som att det var de döda som sedan många hundra år låg begravda på Stora lund som flyttat på stockarna då de ville ha sin vila i fred. Man rättade sig efter de dödas önskan och byggde istället kyrkan på den plats där timret nu låg, på en mindre kulle på Nossans östra sida.
Intressant är att den kulle där kyrkan nu byggdes troligen är en gravhög, och lika intressant är att den kunde byggas där uppå utan att de döda hedningarna i graven hade några synpunkter, så som ju de döda på kullen väster om Nossan hade.
Den först avsedda kullen på Nossans västra sida är den kulle som idag kallas Lundskullen. På denna kulle där de döda själva såg om sina viloplatser under 1200 talet, där står fortfarande deras gravvårdar så som de gjort i kanske 2000 år.
Lundskullen anno 2012 å Nossans västra sida med gravar. Vissa gravar är mer än 2000 år gamla.
1100 - 1200 tal
1600 tal
Efter att Kristian IV erövrat Nya Lödöse under Kalmarkriget, tog han sikte mot Skara med avsikten att plundra och bränna staden. På vägen mot Skara plundrades flera byar och kyrkor i härens väg, många kyrkor sattes också i brand, bland de som brann var södra Härene kyrka.
Då Kalmarkriget avslutas med freden i Knäred 20 januari 1613 började Härene-borna bygga en ny och större kyrka på samma plats som den nedbrända. Det är denna 1600 tals-kyrka vi ser ruinen av idag. Om det finns delar i denna kyrka som är från den ursprungliga kyrkan är okänt. Dock torde ju en del byggmaterial ha återanvänts då jag förmodar att även den ursprungliga kyrkan var en stenkyrka.
Södra Härene 1600 tals-kyrka från söder så som hon såg ut 1893.
Foto S. Welin - enligt en skylt vid kyrkan.
S. Welin är med största sannolikhet Sanfrid Welin som var en Svensk skol och museiman - född i Ekeskogs socken, Skaraborg och död i Skara 1954.
Han var bl.a. ledamot i Västergötlands fornminnesförening, korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien samt intendent vid Västergötlands museum. Sanfrid Welin författade också många skrifter som företrädelsevis behandlade lokalhistoria.
Kyrkan kom åter att brinna, 1905 slog blixten ned och taket samt det mesta av inredningen blev lågornas rov.
Denna gång valde Härene-borna att inte återuppbygga kyrkan trots att kyrkmurarna stod kvar. Man valde att istället bygga en ny kyrka ett stycke från den gamla.
Den nya kyrkan kom att ligga på Nossans västra sida och idag passerar E20 alldeles intill.
Den ursprungliga kyrkans dörr, som hade återanvänts i 1600 tals-kyrkan, klarade sig mirakulöst undan lågorna vid branden, kanske var det så att den utav någon anledning inte hängde på sin plats just då?
Dörren förvaras, tillsammans med det gamla kyrksilvret, i den nya 1900 tals-kyrkan och kan således beskådas än idag.
Det är en helt fantastisk dörr, trävirket bedöms som sagt vara samtida med den första kyrkan, alltså är dörren gjord under 1100- eller 1200 talet, hisnande!!
1900 tal
Dagens moderna Södra Härene kyrka i nödens år 2017 - hon byggdes efter arkitekt Gustaf Améens ritningar.
DÖRREN
Södra Härene medeltids-kyrkas originaldörr - fotograferad anno 2017 e.Kr.
Om man tittar noga på dörren ser man tydligt att det funnits fler smides-ornamenteringar. Där dessa ornament varit anbringade synes träet vara upphöjt så som i en relief. Fenomenet har uppstått genom att oskyddade områden av träet har nötts bort av väder och vind.
Samtidigt menar jag, att smidet inte känns ursprungligen avsett för just denna dörr. Smidet saknar den formsäkerhet som man kan förvänta sig av en mästare från tiden då det smiddes. Det känns helt enkelt formmässigt osäkert. Kan det till och med vara så att smidet på denna dörr kanske är än äldre än den dörr det nu är anbringat på ??
Tänk om smidet härstammar från en ytterligare äldre kyrka på platsen. Nu spånar jag ... den kyrkan torde i så fall vara den absolut första kristna kyrkan i södra Härene och i så fall vara byggd före 1100 talet. Kanske smidet kommer från en dörr till en träkyrka, en stavkyrka !!!
Hur som helst uppvisar smidet på södra Härenes gamla kyrkodörr likheter med den jämngamla dörren på Väversundas gamla kyrka i Östergötland, daterad till 1100 talet.
Eller kan det vara så som traditionen säger, att dörren gjordes av kringvandrande munkar?
Detalj från Södra Härene medeltidskyrkas ursprungliga dörr.
Väversundas kyrkdörr.
Runorna i smidet berättar att "Asmund gjorde denna dörr"
KYRKDÖRREN Å VÄVERSUNDA KYRKA
Södra Härenes kyrkdörr är försedd med ett väl tilltaget stocklås . . .
. . . som fungerar tillfredsställande efter 900 år - det är ju inget modernt lås som i bästa fall håller i 25 år.
2000 tal
Det var under 2000 talet e.Kr. som jag gjorde ett besök vid Södra Härene kyrkoruin som ju ligger i mitt hemma-landskap - Västergötland. Närmare bestämt skedde mitt möte med ruinen 1 augusti 2017 anno Domini.
På väg fram mot kyrkan, åt höger (mot norr) syns sakristian som var den enda del av kyrkan som klarade sig vid branden.
Östra fasaden - här innanför står det heliga altaret.
Grunden till vapenhuset som troligen var sentida och byggt av trä.
Ingången till kyrkan från söder - här har den mycket gamla dörren tjänstgjort - alltså dörren som förvaras i dagens Södra Härene kyrka.
På denna tröskelhäll har många, många människor satt sina fötter. Notera resterna av portomfattningen som är av finhuggen sandsten (tror jag), i övrigt byggdes kyrkan 1613 av grovt huggen granit.
Långhuset mot öster och mot altaret.
Altaret - sannolikt inte originalet men här stod det heliga altaret.
I det lilla fönstret ovan altaret kan man just denna dag - i nådens år 2017 - se en kraftfull BMW med låg markfrigång.
Man kan samtidigt studera 1600 talets sten-hantverk om man vill. Dock får man tänka sig att dessa väggar sannolikt var försedda med ett tjockt lager kalkputs eller möjligen en dito fet slamning som vitkalkats.
Här blickar jag ut genom en anna öppning i kyrkans tjocka murar - nämligen genom kyrkans södra ingång med det utanför- liggande vapenhuset.
Detta var under den katolska tiden männens ingång - kvinnorna fick träda in i Guds hus endast från den norra entrén.
Genom den södra entrén här på ovan bild ser man ut över den södra ingången till kyrkogården, den södra stigluckan.
Framme vid södra stigluckan som vetter mot söder och mot Nossan.
Långt tillbaks i tiden var Nossans vattennivå högre och det var inte långt från Nossans strand till stigluckan. Säkert kom många kyrkobesökare med båt på den tiden.
Från stigluckan mot söder - på andra sidan av Nossan ser man här Lundskullen. Det var just på denna kulle som ortens befolkning tänkte sig att bygga sin kyrka vid pass perioden 1100 - 1200 talet.
Lundskullen har dock en mycket äldre historia - här har långt tidigare anförvanter valt att lägga sina nära till evig vila. Äldsta graven på kullen är en hällkista som dateras till senare delen av yngre stenåldern och är därmed c:a 4000 år gammal.
Övriga kullen visar oss en stor myckenhet av resta stena som torde vara gravar från järnålder och är således minst 1000 år gamla.
Gravarna här på Lundskullen - tillsammans med liknande närliggande gravfält - visar på en mycket lång kontinuitet av mänsklig närvaro i detta område, nära Nossan och i höjd med dagens Hol i Västergötland.
NOSSAN
LUNDSKULLEN
Intill stiglucken ligger denna vackra bod, knut-timrad av enorma ekplankor. Kanske är det kyrkans redskapsbod eller kanske är det dess likbod? Troligen är det en kombination av båda dessa funktioner.
Ekplankor.
Den gamla dopfunten återfanns i Ribbingsberg och står numer i den nya kyrkan.
Cuppan är medeltida och troligtvis kyrkans ursprungliga medan foten är nygjord.
SVENSKA KYRKAN