Mitt i Skara, mycket svårt, nästintill omöjlig att missa!

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

SKARA  DOMKYRKA

● inget RAÄ-nummer ●

Åter igen en söndagsutflykt. 23 augusti 2015 gjorde jag ett försök att finna Uppsala i Götene-trakten. Mitt huvudmål var att finna den plats som amatörforskaren Mac Key menar vara det Uppsala som Adam av Bremen besökte år 1076.

Adam skrev om platsen ”Detta folk har ett berömt tempel som kallas Uppsala, beläget inte långt från samhället Sigtuna”.

Vi som tror på västgöta-teorin menar för övrigt att det av Adam här nämnda Sigtuna avser Sätuna i Västergötland. Sätuna låg vid Hornborgarsjöns östra strand och har en mycket intressant historia.

Efter mitt andra försök att finna Uppsala var jag nöjd, platsen var behäftad med en intressant känsla av forntid och offerriter.  Ättlingar från offerriternas tid står där än idag, höga och mycket grova granar som lämpar sig väl att hänga både människor och djur uti.

På hemväg från Uppsala stannade jag till vid Skara för att få uppleva Skara domkyrka. Även kring denna plats har såklart mycket spännande historia passerat.

Jag kan här endast berätta flyktiga delar kring kyrkan och dess historia. Hoppas kunna leverera fördjupade tillägg i framtiden, kyrkan förtjänar helt klart det.

Kyrkan

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

FOTEVIKENSMUSEUM.SE

https://www.fotevikensmuseum.se/sweden/vasterg/skara/domkyrka.htm

Kortfattat nämns här nedan även något om borgen Gälakvist samt om Skaraborgs slott. Båda dessa historiska platser kommer givetvis att få sin egen beskärda del av utrymme på dessa sidor.

Skara domkyrka augusti 2015.

Det finns såklart oerhört mycket att berätta krin Skara domkyrka.  Detta tidiga fantastiska byggnadsverk jämte denna tidiga Stad i vårt område.  Här nedan följer en kort anstrykning av kyrkan efter en onödigt kort visit genom undertecknads försorg.  Vill uppmana alla att själva göra djupare studier av henne - ska jag göra i sinom tid.

Skara är en mer än 1000 år gammal stad, endast det närbelägna Lödöse är av ungefär samma ålder. I den isländska sagan om Gunnlaug Ormstunga uppges Skara såsom varande en västgötsk vikingaby på 1000 talet. Sagan nedtecknades på 1100 talet och handlingen utspelar sig under sent 900 tal. Även Adam av Bremen (verksam under sent 1000 tal) skriver om Skara och han benämner staden som ”magna civitas”,  en betydelsefull plats.

Domkyrkan är själva symbolen för Skara. Den nuvarande höggotiska stilen stammar ursprungligen från 1300 talet. Den första kända domkyrkan invigdes omkring 1150, men nya fynd visar att det fanns en kyrka här redan under 1000 talet.  Krig och bränder har härjat kyrkan under årens lopp, men den har trots allt stått kvar och rest sig ur grus, aska och förnedring.

Nuvarande koret tillkom vid 1200 talets början, och långhuset jämte tvärskeppet fick sin huvudsakliga form vid 1300 talets början, varigenom hela byggnaden fick en hög-gotisk prägel. Dessa delar var och är uppförda av sandsten från Västergötland. Skara domkyrka är i sitt nuvarande skick en i väsentliga delar modern byggnad, återuppbyggd efter både krigiska bränder och efter stadsbränder, dock återstår omfattande rester av en medeltida anläggning.

Under den senare delen 1100 talet var Skara redan en etablerad kyrkometropol. Domkyrkan som också benämns Sankta Maria och kyrkorna Sankt Per, Sankt Nicolaus och Sankt Lars. samsades med flera kloster som byggdes under 1200 talet. Dominikanerklostret kom till 1239 och franciskanerklostret 1242. Dessutom hade man ett hospital som omnämndes år 1281 och sedan omtalats som ett förvaringsställe "för spetälska och idioter".

Domkyrkan är näst efter Husaby den äldsta domkyrkan i Sverige. Biskopsämbetet kom dock att flytta från Husaby och hit till Skara ca 1050.  Sägnen berättar, för övrigt, att Skara domkyrka ska ha uppförts på 18.000 aspepålar.

Vid restaureringen 1947-1949 återfanns en välbevarad krypta från 1100 talet och under renoveringen 1999 fann man dessutom stenrester som är äldre än så.  Kryptan är för svenska förhållanden helt unik, den var ett sista vilorum för stiftets första biskopar. Kryptan har efter den senaste ombyggnaden av kyrkan fått ett slaget kryssvalv och blivit ett vackert rum för andakt.

Augusti 2015 i den nära 1000 år gamla kryptkyrkan under domkyrkans golv, vars enda motsvarighet i Sverige är kryptkyrkan som ännu finns bevarad på platsen för kung Sverker den äldres kungsgård på Ombergs sydsluttning.  Jag kommer att återkomma till denna krypta vid Ombergs fot på en alldeles egen sida.

Enligt P-E Lindskogs  (lokalhistoriker och präst 1767-1821) skrift  ”Försök till en kort beskrifning om Skara stift”  förlade kung Olof Skötkonung sin huvudstad till Skara i början av 1000 talet då han "ej kunde tåla afgudatjensten i Upsala och deruti ej med våld ville göra ändring", detta trots att han oftast vistades på sitt Husaby.  

Den allmänna uppfattning bland våra historiker är att detta "Upsala" givetvis måste syfta på det Uppsala som idag återfinns i Uppland.  

Det finns dock de Västgötar som menar att detta "Upsala"  mycket väl istället skulle kunna avse "Gums Upsal",  som låg strategiskt beläget på Kinnekulles södra sluttning, strax väster om Husaby i det urgamla Väbo härad .  Än idag finns några gårdar kvar på Gum.

Hur som helst - vid denna tid flyttades Husaby domkyrkas epitet över till Skara.  Detta skedde c:a 150 år innan Gamla Uppsala fick sin första biskop 1164.  (Ärkebiskop Stefan var vår förste svenske ärkebiskop, han hamnade i Upplands Uppsala).

Då Snorre Sturlasson besökte Västergötland och lagman Eskil år 1219 hade Skara utvecklats och hade såväl biskopssäte som biskopskyrka.  Skara domkyrka, troligen påbörjad under Magnus den starke år 1126, hade invigts redan 1150 av biskop Ödgrim.  Enligt biskopskrönikan fick bönderna då betala en avgift till kyrkan ”Skara domkyrka vigde han då, var bonde gaf dertill fem penningar blå”

"Penningar blå" var ett kopparmynt, till skillnad från silver, och sägs vid denna tid ha varit allmänt gällande i Götaland.

Västra fasaden, här finns vissa delar som är från 1100 tals-kyrkan, exakt vilka kan jag ej redogöra för här.   Ingångsporten t.ex. lär i alla fall ha varit på samma plats i alla år.

Mittskeppet - mot altaret.

Altaret med dopfunten.

Dopfunten i Skara domkyrka är så hög att prästerna måste kliva upp på en liten trappa när de ska döpa barn. En balanskonst, som domkyrkoförsamlingen vill bygga bort genom att sänka ner dopfunten 35 centimeter i golvet.  Men det sade länsstyrelsen nej till.

Biskop  Bengt

Mellan 1150 och fram till ca 1190 tjänstgjorde en biskop i Skara som kallades Bengt den gode "Ingen man i denna värld mäktar uppräkna alla hans goda gärningar. Gud fröjde hans själ" hette det i ett omdöme om honom, "Han mottog elva biskopshemman och efterlämnade nitton. Han mottog 50 arrendatorer och efterlämnade hundra" står det i ett annat.

Han reste runt i sitt stift och där han såg att något som kunde användas i Guds tjänst saknades, lät han bekosta detta med egna pengar.

Han betalade för att bygga, inreda och inviga kyrkorna i Agnestad, Dimbo, Götala och Ving. Han stod även delvis för kostnaderna för att bygga S:t Peters kyrka och merparten av kostnaden för S:t Nicolai kyrka, båda i Skara. Han lär ha bekostat flera brobyggen och kyrkvägar samt varit frikostig när det gällde att stödja kyrkor generellt.

Men om Bengt var god för kyrkan så var det folket som fick betala. Även mindre smickarande omnämnanden om biskopar förekom ”Väpnade män hade han med sig, och mängden af biskopens hästar och hans kostsamma hofhållning i öfrigt gjorde, att han måste pålägga sitt stift svåra utlagor och sammanskott. Så förvaltade han stav och stol, att han samlade härvapen, brynjor och sköldar”

Biskop Bengt dog år 1190 i hög ålder och mycket förmögen, han begravdes i Skara domkyrka.

Två liljestenar, typiska från trakten, finns i domkyrkan. Den ena är en dubbelhäll och finns i sakristian.

Den andra finns på södra långväggen och är unik genom sin text ”Benedictus electus” , d.v.s ”Bengt är vald till biskop”.

Kanske står jag nu här, i nådens år 2015, framför biskop Bengt den Godes gravhäll, hisnande!

Man undrar om det är så att stenen i väggen markerar graven under den stora omärkta hällen i golvet?

Forskningen kring liljestenar är inte säker på dess ursprungliga funktion, vissa hävdar att de är lock på gravkistor,  andra menar att de ursprungligen varit monterade vertikalt, så som just denna sten är monterad i väggen.

Ritningar 1947 av

E.G. Karlgren och H. Wideen

Västra fasaden 1000-1100 tal.

Västra fasaden 1200-1300 tal.

Västra fasaden 1596-1719.

Västra fasaden 1723 - 1799.

Västra fasaden 1810 - 1872.

Västra fasaden 1872 - 1886.

Västra fasaden 1894 - nutid.