Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Från Annelund i Gäsene härad, kör norrut mot Hudene c:a 1 km, tag vänster mot Fröstorp. Efter 200 m ligger gravfältet på vänster hand alldeles invid vägen.

Runstenen  vid  Fröstorp  allmännt

RUNSTENEN  I  FRÖSTORP

RAÄ Fornsök   -   Runstenen  Hov 52:2

                            Gravfältet  Hov 52:1

Denna lördag, 5 augusti 2017, visade sig bli en ovanligt välmatad historisk upptäcksfärd. Inte mindre än åtta historiska nedslags varav fyra kyrkor hann jag med denna dag.  

Förutsättningarna för en lyckad dag fanns, vädret var perfekt, soligt med några vita molntussar på en annars klarblå himmel.  Att det dessutom var lördag och drygt en vecka kvar av semestern bidrog till succén.

Utflykten var ganska väl planerad och samtlig nedslag låg som på ett pärlband i trakterna söder om Herrljunga.

Här nedan redovisas i all enkelhet utflyktens första nedslag, runstenen i Fröstorp, Gäsene härad.

Runstenen står rest i ett omgivande gravfält troligtvis i sitt ursprungliga läge vänd mot den mycket gamla byvägen av vilken man fortfarande kan ana spåren.

Gravfältet ligger en dryg km norr om Annelund, c:a 200 m öster om vägen mellan Annelund och Hudene. 400 m österut från stenen räknat flyter Nossan som i forna tider var en mycket viktig vattenled.

Gravfältet består av flera runda stensättningar som är kraftigt övertorvade och i flera fall skadade av åkerbruk. Bland gravarna ligger odlingsrösen uppkastade vilket gör det svårt att med säkerhet bestämma gravfältets begränsningar.

Vidare finns här en fin liten skeppssättning alldeles intill åkerkanten.  Man får genast känslan av att gravfältet varit större en gång i tiden och att de åkrar som omringar gravfältet i själva verket varit gravplatser.

Vid studier på kammaren finner jag rön som tyder på att denna teori sannolikt är riktig.

I ett område som en cirkel med diameter c:a 300 m finns ytterligare tre mindre gravfält samt enstaka stensättningar och resta stenar.  Jag gissar att hela denna yta en gång varit ett större sammanhängande gravfält.

Här har man begravt sina anhöriga kanske redan under    stenåldern och sedan vidare genom brons- och järnåldern.  De gravar som är synliga idag är från tiden mellan bronsålder och järnålder (c:a 500 f Kr) och fram genom järnåldern.

Runstenen har sannolikt stått på denna sin ursprungliga plats sedan någon gång under 1000 talet e Kr.

Runinskrifterna är de äldsta bevarade originaldokumenten på svenska.  Runskriften fick sin största utbredning i  Skandinavien och den kom att användas under mycket lång tid här hos oss.

Man tror att runskriften stammar från tiden kring Kristi födelse men man tvistar kring vilket skriftspråk som är dess förebild.  De flesta är dock idag överens om att det sannolikt är det latinska alfabetet (romarnas skrift) som ligger till grund för runorna.

Runorna dyker upp i våra trakter under romersk järnålder (ca 0–400 e Kr), antagligen eftersom Norden då stod i tät kontakt med romarriket. Dessa tidiga runor omfattades av en runrad med 24 olika tecken.

Under perioden ca 500 - 700 förändrades språket i Skandinavien kraftigt. Detta medförde att man också nödgades modifiera skriftsystemet.

I början 700 talet skapades en ny runrad med endast 16 olika tecken som ersatte den äldre.

Den nya runraden togs i bruk ungefär samtidigt i hela Skandinavien.

Orsaken tros vara resultatet av en medveten skriftreform i hela Skandinavien, kanske skapad av handelsmän för att bättre kunna kommunicera kring handel och i affärer.

Runor  i  allmänhet

GRAVFÄLT

STENSÄTTNINGAR - RÖSEN

P.E  Lindskog skriver i sin bok ”Försök till en kort beskrifning om Skara Stift”  (1812-1816)  följande om runstenen:

Wid Frälsehemmanet St. Fröstorp i Håf ett litet stycke från landsvägen åt Stenunga, står en RUNSTEN, som har följande påskrift:  

Durdr. rithdi, stin, disi, iftr, Futin, Fadur, sin, dan, hrdhdudan, ig, iftr, isdun, brdur, sin. tsg, hrda.

— På sned å andra sidan vägen står en lång uprest sten utan skrift och omkring honom ellofva mindre stenar upreste, samt rundt omkring stenarne 24 st. kullar,  nedan omkring stensatte,  detta ställe lärer varit en ansenlig grifteplats i hedendomen.  

Jag tror att Linskog med ”På sned å andra sidan vägen står en lång uprest sten.....” avser den mycket gamla byvägen som löper fram mellan runstenen och skeppssättningen och vidare genom gravfältet.

Vidare tror jag att Lindskog med ”lång uprest sten utan skrift och omkring honom ellofva mindre stenar upreste” avser den fina skeppssättningen strax väster om runstenen.

Runstenen  vid  Fröstorp  anno  2017

Vg 157

Här ses skeppssättningen mot sydväst.  Notera den fantastiska stävstenen närmast kameran!

Här står runstenen under björken, och just hitom stenen går den urgamla byvägen fram i nord-sydlig sträckning.  Platsen valdes av runornas upphovsman, Tord,  just för att stenens meddelande skulle kunna läsas av så många som möjligt då man trafikerade vägen.

  Mer om runorna längre ned på sidan.

Stenen (Vg 157) i nådens år 2017 och här har den stått i något 1000 tal år, hisnande !

þurþr • risþi • stin • þesi • eftR • futin • faþur • sin • þahn • hrþa • kuþan    .....

Þorðr  resti  sten  þennsi  æftÍR  Fundin,  faður  sinn,  þegn  harða  godan,  .....

Tord  reste denna sten efter Funnen,  sin  fader,  en mycket god tegn,   .....

.....    • uk • eftR • esburn • brþur • sin • trk • hrþa • kþan •

.....     ok  æftiR  Æsbiorn, brodur sinn, dræng har da godan.

..... och efter Esbjörn, sin broder, en mycket dugande ung man.

futin är ursprungligen ett tillnamn med betydelsen ”den funne” eller ”hittebarnet”.  Namnet förekommer på runstenar i hela det fornnordiska området.

Det finns ytterligare en runsten i Västgötland varpå namnet ”futin” förekommer.  Denna sten (Vg 180) av mörk finkornig gnejs står vid Kölaby kyrka mellan Ulricehamn och Falköping.   Jag planerar att besöka även denna sten !

futin  (Funnen)

þahn, tegn eller thegn tros vara ett begrepp eller en titel som användes i Skandinavien och England under vikingatiden.  I Sverige förekommer ordet på runstenar och då ofta i sammansättningen "en mycket god tägn". I England förekommer ordet i handskrivna dokument.

I engelskan har ordet troligtvis beskrivit en aristokratisk klass i en rang underordnad earlarna (engelsk adelstitel).

Ordets betydelse i Norden är mer oklar.  Två förklaringar förekommer, den ena menar att betydelsen är ”fri bonde”, ”odalsman” emedan den andra förklaringen ger att betydelsen är ”krigare”, ”medlem av kungens hird”.

þahn  (tegn)

trk  (dreng)

trk eller dreng är liksom tegn även den utan någon säker förklaring, men tros ha varit en person med lägre rang än tegnen.

Andra förklaringar är att dreng var en hedersbenämning för en man som var ärlig, trogen och stod vid sitt ord, eller kanske att det var en yngre man som därmed hade lägre rang.

Runorna  å  Fröstorps-stenen  berättar

Runorna på stenen i Fröstorp nämner både orden "tegn" och "dreng".    Stenar som omnämner dessa ord separat kallas följdaktligen  ”TEGNSTENAR” alternativt  ”DRENGSTENAR”.  

Då det på stenen i Frösunda förekommer både ”tegn” och ”dreng” på samma sten, skulle jag själv skulle villa benämna stenen i Frösunda så som en  ”TEGN - DRENG - STEN”.

Kortfattat beskriver jag här nedan de båda ordens betydelse  -  som sagt  -  dock endast i korthet:

En tegn efter fornnordisk stavningen þegn i Norden avser en ansedd man med hög rang  (en ”fri man och krigare”)  och torde vara en titel.

TEGN     -  

DRENG   -

Dreng efter fornnordisk stavning trk  torde kort och gott avse benämningen "ung man".

Området kring Fröstorps-stenen beskriver ett mycket gammalt område av mänsklig aktivitet  -  kanske har man brukat jorden här redan under stenålder.

Här ovan visas kända fornlämningarna enligt RAÄ vilka mestadels består av gravar från järnålder.

Jag tänker här på Tord som reste denna sten och på hans far Fundin samt även hans bror Æsbiorn  -  hade så innerligt gärna velat tala vid dessa killar.