Riddarholmen vid Gamla Stan i Stockholm - svårt att missa.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
RIDDARHOLMSKYRKAN
HOLMENS HISTORIA
● inget RAÄ-nummer ●
Hela min familj var på semesterresa till Stockholm sommaren 2016.
Denna resa såg jag själv särskilt mycket fram emot just för att jag nu för tiden reser mycket litet, även om jag egentligen har ett mycket stort intresse av att besöka platser som har haft betydelse för vår gemensamma skandinaviska historia, så var det nu äntligen dax för ett besök i vår huvudstad.
Under denna korta semesterresa lyckades jag klämma in flera intressanta historiska besök. Det är ju egentligen så att man, så länge man håller sig i Stockholms centrala delar hela tiden befinner sig mitt i ett område där väldigt mycket spännande historia passerat.
Särskilt synlig blir historien från tiden kring, eller strax efter Sveriges tillblivelse någon gång under 1200 talet och framåt, då ju makten slutligen försköts från Västergötland till Stockholm.
Stockholm som stad började etableras under sent 1100 tal för att vid pass 1252 mer formellt grundas. Stockholms, ur försvars- och handelssynpunkt, strategiska läge i Mälarens utlopp i Östersjön, avgjorde Stockholms tillkomst och ökande betydelse. Vid denna tid var Riddarholmen bara en kal klippa som reste sig ur Mälaren.
Traditionellt sägs att Stockholm grundades i och med det skyddsbrev som Birger och Valdemar undertecknade för Fogdö kloster 1252. Bebyggelse tilltog under 1200 talet på Stadsholmen (Gamla stan), Helgeandsholmen och på Riddarholmen. Just Riddarholmen har genom åren haft flera kända namn, Kidaskär, Gråbrödraholmen, och i dag Riddarholmen.
Del av Stockholms troligen äldsta kända karta, vissa menar att kartan sannolikt är från före 1547. Själv håller jag det för troligt, dock kan den knappast vara från före 1530 talet då ju de båda tornen i stadsmuren på Riddarholmen finns avbildade här och tornen anses vara byggda i Gustav Vasas regi någon gång under detta årtionde. Hela kartan HÄR.
1. KIDASKÄR
Riddarholmens äldsta kända namn är Kidaskär. Man tror att namnet kommer av att den, innan holmen bebyggdes, betades av getter och deras kid (kidh är fornsvenska för killing). I Erikskrönikan från cirka 1325 nämns ön som Kidaskär (Kidhaskär). Namnet Kidaskär var gällande fram till c:a 1270 då ett kloster (Gråbrödraklostret) grundades och byggdes på holmen.
Ur Erikskrönikan:
Å en holme, het Kidaskär,
ett kloster lot han mura där,
så vänt och så höveligt,
att i hans rike var ej annat slikt.
Kyrkan är vän och stor
och haver en fagran, ljusan kor,
svigbågarne äro lagda med gull,
där är mycket folk i, då hon är full.
Det kloster gav han barfotabröder,
där bad han lägga sig, då han var döder.
2. GRÅBRÖDRARHOLMEN
År 1270 lät Magnus Ladulås genom en donation grunda ett franciskanerkloster på holmen. Munkarna kallades Gråbröderna vilket gav klostret namnet Gråbrödraklostret på holmen. Därmed försvann namnet Kidaskär för holmen och ersattes av Gråbrödraholmen. Även några ytterligare namn förekom under klostrets tid på holmen, Gråmunkeholmen och Munckholmen.
År 1268 kom Gråbröderna till Stockholm och kunde påbörja bygget av klostret. Själva klosterkyrkan (Riddarholmskyrkan) stod färdig och invigdes omkring år 1300. Därmed är Riddarholmskyrkan Stockholms äldsta bevarade byggnad.
Klostret och munkarna verkade här ända till Gustav Vasas reformation 1527. Alla kloster drogs då in till staten och samtliga kom att rivas. Munkarnas klosterkyrka blev dock skonad och står kvar på sin plats än idag. Kyrkan är, som sagt, idag Stockholms äldsta bevarade byggnad med de äldsta tegelmurarna ovan jord, samt Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Tiden efter att klostret stängts och rivits kom nya boende till ön, ett flertal små gårdar byggdes med utbredning över hela holmen.
Blodbadsplanschen är en av de äldsta kända avbildningarna av Stockholm, beställd i propagandasyfte av Gustav Vasa 1524, och skildrar kritiskt Kristian II:s aktiviteter i huvudstaden i samband med Stockholms blodbad i november 1520.
Denna del av planschen visar en av få avbildningar som finns av Gråbrödraklostret. Klostret och Klosterkyrkan verkar vara de enda större byggnaderna på holmen vid denna tid. Vyn är mot väster.
Ytterligare en av få avbildningar av Gråbrödraklostret, här på en del av Vädersolstavlan som visar det optiska solfenomen som uppträdde på morgonen den 20 april 1535.
Här syns Grårödraklostret och klosterkyrkan. Konstnären (Urban målare) har stått på söders höjder och skådat mot nordväst. Själv upplever jag perspektivet ganska mycket förvrängt och att klosterkyrkan ligger allt för långt norrut på holmen jämfört med dagens karta, detta sagt endast som en parentes och ingen som helst kritik mot Urban målare.
Här ges en tydlig bild av hur man tror att Gråbrödraholmen såg ut vid 1620 talet. En stor mängd bilder, ritningar och omfattande arkivstudier ligger till grund för modellernas utformning. Modellen finns att beskåda på östra sidan av Birger jarls torg på dagens Riddarholmen.
Gråbrödraklostret med klostergården och klosterkyrkan är vid tiden de enda större byggnaderna på holmen tillsammans med de två tornen och muren längs holmens nordvästra strand. Övrig bebyggelse torde bestått av enkla bostäder med viss djurhållning.
Senare under 1600 talet kom denna enkla bebyggelse att ge plats åt adelns/riddarnas stora palats (se längre ned).
Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum är två kopparstick från 1570 talet som ingår i verket Civitates orbis terrarums fjärde band, utgivet 1588 i Köln av prästen Georg Braun.
Här på denna del av verket syns klosterkyrkan på holmen till höger. Gustav Vasas två torn och en mur längs holmens nordvästra strand syns tydligt här. Fortfarande nästan ingen bebyggelse på holmen. Del av slottet Tre kronor och Storkyrkan på Stadsholmen syns till vänster i bild. Vyn är mot söder.
Bevarat rum från Gråbrödraklostret i Östra Gymnasiehuset, alldeles söder om Riddarholmskyrkan. Betänk att dessa valv slogs någon gång i slutet av 1200 talet !
GUSTAV VASAS TVÅ TORN
3. RIDDARHOLMEN
Med Gustav Vasa och reformationen 1527 drogs klostret in till staten. Flera kloster revs bl.a Klara kloster revs och dess stenar användes till att förstärka holmens försvarsmurar. I denna mur kom två torn att byggas, Birger Jarls torn i holmens nordvästra hörn samt söder om detta ytterligare ett, Stadstornet. Det södra av de två tornen (Stadstornet) kom senare att ingå Wrangelska palatset.
Då Sverige under 1600 talet blev en stormakt och det gällde att försköna staden med ståtliga palats lät Gustav II Adolf sina adelsmän/riddare som tjänade riket att bygga sina palats på holmen. Med palatsen ändrades helt holmen karaktär och kom då att få namnet Riddarholmen.
BIRGER JARLS TORN
STADSTORNET
Riddarholmen från del av karta över Stockholm 1547.
Birger Jarls torn bygt på 1530 talet. Tornet står idag mitt emellan Svea hovrätt (Gamla auktionsverket) och Justitiekanslern (Överkommissariens hus), båda husen från c:a 1750 av Hårleman.
Stadstornet byggt på 1530 talet. Tornet ingår idag i Svea hovrätt (Wrangelska palatset) som dess södra torn. Wrangelska palatset är från 1630 talet av Tessin d.ä.
Här ges en tydlig bild av hur man tror att Gråbrödraholmen, som nu fått sitt nya namn Riddarholmen, såg ut vid 1750 talet. Modellen finns att beskåda på östra sidan av Birger jarls torg på dagens Riddarholmen.
Man ser att vid tiden var klostret sedan länge rivet emedan klosterkyrkan, som nu bytt namn till Riddarholmskyrkan står kvar. Den småskaliga bebyggelsen som fanns på holmen fram till 1600 talets första årtionden har nu fått ge plats åt adelns/riddarnas stora palats. De två tornen från Gustav Vasas tid står kvar emedan muren dem emellan är borta.
RIDDARHOLMSKYRKAN
KYRKAN BYGGS
Kyrkan byggdes som sagt redan i slutet av 1200 talet av Franciskanerna som grundade en klosterorden här år 1270 efter att Magnus Ladulås donerat holmen till detta ändamål.
Klostret grundades enligt dess bevarade diarium år 1270, men klosterkyrkans byggande påbörjades inte förrän ungefär ett decennium senare. Man vet inte heller när kyrkan stod färdig, men vid 1300 talets ingång var den troligtvis fullbordad.
1285 utsåg Magnus Ladulås Gråmunkarnas kyrka till sin egen gravplats trots att kyrkan då ännu inte var färdigbyggd. Därmed blev han den förste kungen som kom att begravas här. Magnus Ladulås fick sin gravplats framför högaltaret.
Nästan två hundra år senare var det dags för nästa kungliga begravning i kyrkan. Det var kung Karl Knutsson Bonde som fick sin gravplats här år 1470.
Senare markerades de båda gravplatserna med två praktfulla tumbor, dessa sägs dock inte ha någon likhet med hur kungarna såg ut i verkligheten.
Magnus Ladulås närmast mig och kameran och Karl Knutsson Bonde längst bort.
Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bondes gravar anno 2016.
Kyrkan byggdes ursprungligen med långhus, kor och vapenhus i norr. Långhusets plan var tvåskeppigt, mittskeppet och det norra sidoskeppet.
På södra sidan fanns klostrets korsgång och klostergården. Först under 1400 talet byggde man till det södra sidoskeppet genom att korsgångens murar öppnades mot kyrkan.
Golvet i kyrkan var ursprungligen belagt med kullersten men består i dag av gravhällar från skilda tider. Klosterkyrkan saknade torn eftersom franciskanernas ordensregler inte tillät torn på klosterkyrkorna.
Själva klostret låg söder om kyrkan och munkarnas kyrkogård låg norr om densamma. Runt kyrkogården löpte en mur som revs 1808.
Kyrkan har genomgått många förändringar under årens lopp. Bl.a tillkom under 1400 talet en förhall i väster, som senare Johan III (sent 1500 tal) lät förhöja till ett torn med hög spira av trä.
Det första av kyrkans vidbyggda gravkor, det Gustavianska gravkoret på korets sydsida, uppfördes 1632–1634 för Gustav II Adolf.
Under de närmast påföljande decennierna tillkom långhusets krans av gravkor, både kungliga och ej kungliga.
Åren 1856–1860 tillkom kyrkans sista tillbyggnad, det Bernadotteska gravkoret.
Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bondes gravar 1694 enligt Erik Dahlberg.
BRANDEN
Den 28 juli 1835 slog blixten ned i Riddarholmskyrkans torn. Därvid uppstod en svårsläckt eldsvåda som varade i tre dagar.
Vid branden störtade tornspiran samman och det brann i stentornet liksom i hela övre delen av själva kyrkan. Småtornen stod länge emot, men föll slutligen och klockorna föll ned från sina ställningar. Man lyckades dock hindra elden att komma in i kyrkans inre.
Litografi av Gustaf Wilhelm Palm som beskriver branden å Riddarholmskyrkan 1835.
Riddarholmskyrkan 1661 enligt Erik Dahlberg. Här, innan branden med den ursprungliga spiran av trä.
Vid återuppbyggnaden av kyrkan 1838–1841 tillkom den karaktäristiska gjutjärnsspiran som vi är vana vid samt de fyra hörnturellerna, gjutna vid Åkers styckebruk.
Denna gjutjärnsspira med tillhörande hörntureller kom dock att ersättas av en ny i samband med restaurering 1967-1970. I den nuvarande spiran ingår både ursprungliga och omgjutna delar.
En av de ursprungliga hörnturellerna återfinns idag vid Tekniska Museet, turellen skänktes till museet i samband med restaureringen.
Den nuvarande kyrkklockan, Serafimerklockan, göts 1839 med återanvänt brons från de äldre klockorna som förstördes i branden.
Spiran och turellerna i nuvarande skicka.
Vid mitt besök 2016, i Strijska graven, fick jag syn på något som visade sig (enligt tradition) vara spetsen på den ursprungliga spiran av trä som tillkom på initiativ av Johan III, som tycks klarat sig vid branden.
MAGNUS LADULÅS - VAR VILAR HAN EGENTLIGEN
När det gäller gravar för kända personer generellt så brukar ofta frågan komma om det är helt säkerställt att den person som sägs vila i graven verkligen gör det. Angående just Magnus Ladulås gravplats så ställdes frågan på sin spets våren 2011 då graven öppnades. Mycket spännande resultat framkom här !
En rad prover för analys togs på benen innan kvarlevorna åter sattes ner i graven. C14-analyserna som gjordes vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet avslöjade att de personer som vilade under Magnus Ladulås gravtumba omöjligen kunde vara kung Magnus med familj.
Dateringarna visade att det handlade om nio personer som begravts här mellan cirka 1430-1520. Kung Magnus Ladulås dog ju som bekant 1290.
De båda tumborna byggdes under en renovering och ombyggnad vid 1570 tiden under Johan III:s tid. Eventuellt har man helt enkelt av misstag låtit sätta upp Magnus Ladulås tumba över fel grav eller så finns här någon annan okänd orsak.
Ansvariga för gruppen som gjorde gravöppningen tror att Magnus Ladulås istället ligger i den södra graven framför koret. Alltså i den grav som kung Karl Knutsson låter begrava sig i under 1400 talet. En tillståndsansökan att öppna även Karl Knutssons grav har skickats till Kungliga Hovstaterna. Vi får snällt avvakta svar från Hovstaterna innan vi får veta mer.
Mer information om gravöppningen 2011 HÄR.
KUNGLIG BEGRAVNINGSKYRKA
Från och med kung Gustav II Adolfs begravning 1634 fungerade Riddarholmskyrkan formellt som kunglig begravningskyrka. Tidigare kungliga gravar finns att beskåda i Varnhems klosterkyrka i Västergötland (var annars).
Som sagt, svenska regenter från Gustav II Adolf till Gustav V har alla fått sitt sista vilorum här, med undantag för drottning Kristina, alltså 15 monarker. Och räknar man med Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde får vi således 17 monarker in alles. Sedan 1807 är kyrkan enbart kunglig begravningskyrka och inga reguljära gudstjänster äger rum i Riddarholmskyrkan.
Här nedan följer en beskrivning av de tre kungliga gravkor som finns i Riddarholmskyrkan, placeringar enligt planritning samt foton av undertecknad.
DE KUNGLIGA GRAVKOREN
1. GUSTAVIANSKA GRAVKORET
Det första av kyrkans vidbyggda gravkor, det gustavianska gravkoret på korets sydsida, uppfördes 1632-1634 för Gustav II Adolf.
Gustav II Adolf (d. 1632) vilar i den stora sarkofagen av italiensk marmor. På sarkofagen ses inskriptionen "Gustavus Adolphus Magnus".
I det undre gravvalvet vilar konungarna Adolf Fredrik (d. 1771), Gustav III (d. 1792), Gustav IV Adolf (d. 1837) och Karl XIII (d. 1818).
1
2. DET KAROLINSKA GRAVKORET
Karl XII (d. 1718) vilar i en sarkofag av svart marmor och vid den högra respektive vänstra väggen står ytterligare två stora sarkofager, en för Fredrik I (d. 1751) och en för Ulrika Eleonora den yngre (d. 1741).
I det Karolinska gravvalvet, som är beläget under det Karolinska gravkoret, vilar Karl X Gustav (d. 1660) och Hedvig Eleonora (d. 1715), Karl XI (d. 1697) och Ulrika Eleonora den äldre (d. 1693) samt fem av deras barn, som dog i späd ålder.
3. DET BERNADOTTESKA GRAVKORET
Ättens stamfader Karl XIV Johan (d. 1844) vilar i en ståtlig sarkofag av Älvdalsporfyr.
Framför honom vilar drottning Desirée (d.1860) i en stram sarkofag av grön kolmårdsmarmor.
Invid väggarna står bruna kalkstenssarkofager för övriga regenter av ätten Bernadotte.
Den siste monark som jordfästes i Riddarholmskyrkan var Gustaf V (d. 1950).
2
3
DE ICKE KUNGLIGA GRAVKOREN
I Riddarholmskyrkan finns ytterligare fem vidbyggda gravkor. Dessa gravkor är inte kungliga utan är byggda av adelsmän som haft mycket stort inflytande under sina respektive verksamma perioder.
4
5
6a
6b
7
8
4. DET TORSTENSONSKA GRAVKORET
I gravvalvet vilar Lennart Torstenson och hans hustru, tillsammans med ett stort antal av deras efterkommande av släkten Torstenson, begravda här under 1600 och 1700 talen.
Även Ture Gabriel Bielke (d.1763), som var gift med änkan efter den siste Torstenson och som bekostade gravkorets iordningställande till dess nuvarande skick är begravda i gravkoret.
DET WACHTMEISTERSKA GRAVKORET
Det Wachtmeisterska gravkoret uppfördes 1654 och här vilar greve Wachtmeister och hans hustru i kistor av koppar jämte andra medlemmar av ätten Wachtmeister och även av andra ätter, besläktade med Wachtmeister.
6. DET LEWENHAUPTSKA GRAVKORET
De Lewenhauptska gravkoren är två till antalet och uppfördes 1654. I det västra koret vilar Carl Mauritz Lewenhaupt och hustrun Dorothea Wrangel i sarkofager av tenn. Bredvid finns även en liten kista för ett barn, även den av tenn.
I det östra kapellet vilar Gustaf Adolf Lewenhaupt i en tennsarkofag, samt en son som dog ung, även han i en tennkista. I de båda gravkoren vilar också många andra medlemmar av den Lewenhauptska släkten.
Greve Gustaf Adolf Lewenhaupt (d 1656)
Greve Carl Mauritz Lewenhaupt (d 1666)
7. DET BANÉRSKA GRAVKORET
Det Banérska gravkoret, som också är kyrkans näst äldsta gravkor efter det gustavianska, återfinns på kyrkans södra sida. Det uppfördes 1636 av Johan Banér (d.1641). Han vilar i gravkorets mitt i en sarkofag av brun kalksten, utförd 1759, 118 år efter hans död.
I gravvalvet vilar hans första hustru Catharina Elisabet von Pfuel (d.1636), sonen Gustaf Adam Banér (d.1681), med flera personer.
YTTERLIGARE GRAVAR
Torgils Knutssons gravsten, enligt en teckning från 1600-talet.
Han blev efter sin avrättning 1306 begravd på avrättningsplatsen, men kroppen flyttades senare till Riddarholmskyrkan och gravsattes där nedgången till karolinska gravkorets krypta nu finns.
När detta gravkor byggdes i slutet av 1600 talet förstördes marskens gravsten och lades i delar på kyrkogården.
Den var sedan försvunnen i mer än två sekler, men vid kyrkans restaurering 1914–1922 hittades tre delar på olika platser.
Dessa infogdes i en ny sten som sattes upp bredvid marskens ursprungliga gravplats i kyrkan. Äldre avbildningar av stenen finns bevarade, varför man kände till dess ursprungliga utseende.
Äldsta Vasaättens grav.
I det norra sidoskeppets sydöstra hörn finns en grav som kallas "äldsta Vasaättens grav".
Gravstenen har en inskrift som i översättning lyder: "Herrens år 1442 å Petrus martyrens dag dog herr Christianus Nichelsson, riddare och Sveriges rikes drots, och är här begraven tillika med sin hustru, fru Margareta Krumedich som dog nådens år 1451".
Namnen är latiniserade former av Krister Nilsson (Vasa) och Margareta Eriksdotter (Krummedige).
Utöver dessa två personer har även ett antal andra medeltida medlemmar av Vasaätten begravts här.
Sedvanlig respekt och vördnad visas här Riddarholms - kyrkan som stått här på sin plats i drygt 700 år.
Jag står vid huvudentrén vars nedre delar stammar från 1400 talet, varpå tornet med spiran senare tillkom.
