Ölanda ligger c:a 6 km. öster om Lundsbrunn. Studera kartan och använd GPS.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
ÖLANDA KAPELL
(och dito gamla kyrkplats)
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
Ölanda kapell anno 2019
Kapellet
Sedan någon gång under 1600 talet står på den gamla kyrkans plats ett litet åttakantigt kapell. Kapellet har drag av barockstil och tros vara uppfört 1675-77 som ett gårdskapell till Ölanda gård.
Kanske var byggherren Magnus Gabriel De la Gardie, herre till Läckö på Kålland, som vid tiden ägde gården Ölanda. Kapellet påminner om andra kapell som De la Gardie lät bygga på flera av sin övriga egendomar.
Ölanda gamla kyrka & Kettils grav
Suecia antiqua et hodierna - spegelvänd avbilding ?
Jag nalkas här mot nordväst, Ölanda gamla kyrkoplats som sedan 1700 talet huserar ett kapell.
Här på min väg upp emot kyrko-kullen passerar jag kyrkogårdsmuren som löper runt om hela kyrkoplatsen. Undertecknad menar att denna mur kan vara den gamla kyrkoplatsens kyrkogårdsmur. Kanske är det inte den helt ursprungliga dito, men gammal är den.
Kapellet blev så ett lusthus.
Sannolikt var det Johan de Bruce, ägare av Ölanda 1757 - 1789, som byggde om kapellet till ett lusthus/studiekammare och satte in en kakelugn. Kapellets källare användes under Bruces tid till förvaring av is och matvaror.
Kapellets entré mot väster. Kapellet var så som jag förväntat mej låst vid mitt besök.
Det enda lilla jag kunnat finna kring Ölanda gamla kyrka är denna bild från den grundliga renoveringen av det långt senare byggda kapellet som man gjorde åren 1980-82.
I samband med denna undersökning påträffades och undersöktes den medeltida kyrkolämningen. Här ovan syns (1980) ett hörn (det nordvästra) av kyrkans grund som visar en typisk grundläggnings-metod från 1100 - 1200 talet, grunden är byggd i skalmurs-teknik. Denna bild är allt jag funnit som visar på något från Ölanda gamla kyrka - men det måste ju finnas mer ?!
Den enda idag synliga lämningen från tiden då Ölanda gamla kyrka stod här med sin kringliggande kyrkogård är denna gravvård.
Det är en gammal romansk gravvård - strax väster om kapellet - som är det enda synliga minne från platsens medeltida historia.
Här ovan syns en av de två gavelhällar som omfattar gravvården som varit en Eskilstunakista. Den tillhörande mellanliggande lockhällen saknas dock tyvärr.
Gissar (undertecknad) att lockhällen ligger i någon hus-grund i en närliggande byggnad eller möjligen så som en bro över en mindre bäck i närområdet.
Graven ska enligt traditionen vara en Kettil Runskes grav. Kettil var en sagohjälte och trollkarl som förekommer i flera olika sägner med anknytning till Götaland och Småland.
Kettil ska ha vunnit sin övernaturliga förmåga genom att stjäla tre runstavar från Oden. Det berättas att Kettil då skaffade sig så stor trolldomskraft att Oden, trots upprepade försök, inte lyckades återta stöldgodset.
Kettil sägs vara bördig från Alseda som ligger strax öster om Vetlanda i Småland.
Andra källor menar att Kettils hemort var Habo socken i Västergötland, alltså från samma trakter där jag - undertecknad - stammar från. Han sägs också ha varit särskilt aktiv på Visingsö där han ska ha försökt medla mellan två kungar. Vem vet, tänk om det finns sanning i dessa sagor ?
Kettil Runskes grav
En sannolikt mycket betydelsefull man vid namn Kettil Runske kopplas till graven på Ölanda gamla kyrkogård bl.a. genom Erik Dahlbergs Suecia-verk som publicerades mot slutet av 1600 talet genom att man här kan läsa ovan bilden "Catilli Runskes".
Hur stor sanningshalt vi kan tillmäta denna koppling är så klart mycket osäker - men jag väljer att ändå ge skrönan en chans - muntlig tradition ska inte underskattas.
I bildens överkant står angivet ”Kinne kulle”. Vid mitt besök å gravvården anno 2019 kände jag att något inte riktigt stämde med väderstrecken i avbildningen. Ur Dahlbergs vinkel känner jag att man ej i verkligheten kan finna Kinne kulle.
spegelvänd avbilding ?
NORDOST
NORDVÄST
mot Kinnekulle
Här har jag fotograferat gravvården ur ungefär samma vinkel som Erik Dahlbergs avbildning i Suecia-verket, mot nordost. Från denna vinkel - mot nordost - diagonalt genom Eskilstunakistan finns ingen Kinnekulle.
Här har jag fotograferat gravvården i riktning mot Kinne kulle, mot nordväst. Undertecknad gissar att man under arbetet med Suecia-verket här helt enkelt har gjort ett misstag. Kanske uppstod misstaget vid renritningen av skisser som gjordes in situ, varpå man lyckats återge avbildningen spegelvänd.
Vem vet, kanske är min iakttagelse med efterföljande resonemang riktig .... eller kanske har jag fel. Viktigast ändå, är att veta är att Erik Dahlberg med stor säkerhet varit här på platsen med skissblock och penna.
KINNEKULLE
FOTO - RIKTNING
NORR
ÖLANDA GAMLA
KYRKOGÅRD
Epilog
Ölanda gamla kyrka
Då jag mot sydost lämnar Ölanda gamla kyrkoplats med 1600 tals-kapellet där uppå, går jag rakt emot Ölanda säteri. Kanske var den ursprungliga Ölanda kyrka en gårdskyrka å säteriet någon gång under 1100 talet ..?
Här finns ett inslag från Sveriges Radio från 2010 "Förmiddag i P4 Skaraborg" som handlar om Matilda Orozco och Ölanda kapell.
Vi alla goda Svenskar får hoppas att Public Service inte trollas bort av Tidöpartiernas anti-humanistiska riktining anno 2024 - så att vi fortsatt kan åtnjuta inslag som detta kring vår gemensamma Svenska historia.
(undertecknads alldeles egen anmärkning i maj 2024)
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=358&artikel=4181210
Vid Ölanda säteri har såklart väldigt mycket spännande historia timat genom århundradena. Ett exempel ur säteriets mer moderna historia är den kring friherren Carl Alexander Fredrik Gyllenhaals tid vid säteriet 1839-1849 där hans hustru, Mathilda D’Orozco, är en person som lämnat ett riktigt stort avtryck i vår moderna historia.
Mathilda var en spansk grevinna, född i Italien som kom att bli en av sin tids centralgestalter inom det moderna svenska samhälls- och kulturlivet. Hon var harpspelare vid det svenska hovet, hon skådespelade och hon var både författare och tonsättare.
Hon tonsatte bland annat dikter av Esaias Tegnér, vilka hon även framförde för författaren varpå hon kom att hyllas av densamme.
Mathilda Orozco, målning av Axel Johan Fägerplan.
RIKSANTIKVARIEÄMBETET - BEBYGGELSEREGISTRET
SVERIGES RADIO - P4 SKARABORG
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=358&artikel=4181210
MUSIK TRE SEKLER