En och en halv mil sydöst om Herrljunga längs småvägar ligger Ods kyrka.
Studera kartan innan avfärd sedan är det svårt att missa. Kyrkan är helt fantastisk !
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
ODS KYRKA
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
KYRKOGUIDEN.SE
Kyrkan i Od 2017 anno Domini
RAÄ Fornsök - Od 114:1
Denna lördag, 5 augusti 2017, visade sig bli en ovanligt välmatad historisk upptäcksfärd. Inte mindre än åtta historiska nedslags varav fyra kyrkor hann jag med denna dag.
Förutsättningarna för en lyckad dag fanns, vädret var perfekt, soligt med några vita molntussar på en annars klarblå himmel. Att det dessutom var lördag och drygt en vecka kvar av semestern bidrog till succén.
Utflykten var ganska väl planerad och samtlig nedslag låg som på ett pärlband i trakterna söder om Herrljunga.
Här nedan redovisas mitt besök vid Ods gamla kyrka, Gäsene härad.
Då jag nalkades Ods kyrka såg jag att den låg högst upp på en mycket tydlig höjd i den omgivande terrängen.
Mina tankar sade mig omgående att här har firats blot innan kristendomen fick fäste i Västergötland, därom råder inga tvivel om ni frågar mig, d.v.s undertecknad.
Medeltidskyrkan i Od antas vara byggde under första halvan av 1100 talet och ersatte sannolikt en äldre träkyrka på samma plats.
Den höga och i terrängen markanta kulle som kyrkan byggdes på har sannolikt långt tidigare använts som kultplats under hednisk tid, något som de domarringar, rösen och gravfält som omger kyrkan helt uppenbart vittnar om.
Från söder ... således mot norr.
ÖSTER
Kyrkan är en s.k. romansk kyrka och den hade ursprungligen ett rakt avslutat kor. Under 1700 talet förlängdes långhuset åt väster och under samma århundrade får kyrkan sin nuvarande tre-sidiga utformning av koret möt öster.
Redan i mitten av 1700 talet fanns tankar på att bygga ett kyrktorn, och man beslutade också att uppföra ett sådant istället för det södra vapenhuset och klockstapeln.
Detta överklagades dock och beslutet upphävdes (som tur var). Kyrkan har således sitt södra vapenhuset kvar, kyrkans ursprungliga huvudingång. Och kyrkan förskonades i och med detta beslut för ett fult torn ! Många av våra medeltidskyrkor har kraftigt förfulats av dessa sent tillkomna torn i väster.
Ods kyrka är en av de få kyrkor som har ett medeltida vapenhus bevarat, det lilla vapenhuset syns på bilden här ovan. Notera också det tre-sidiga koret.
Mot öster och mot koret. Långhusets väggar är fortfarande slätputsade ända upp till de tvärgående takbjälkarna, varför man tror att kyrkorummet ursprungligen saknade innertak. Inga fönster fanns på nordsidan vilket ju var vanligt under medeltiden men ett fönster fanns åt söder. Detta enda fönster förstorades under 1800 talet i samband med att ett helt nytt fönster togs upp i samma vägg.
Altartavlan bedöms vara från 1500 talet, Den hämtades på slutet av 1600 talet från kontinenten, med ett motiv som berättar om Jesus nedtagande från korset. Den skulle kunna vara ett krigsbyte från Skånska kriget, men se detta endast som en gissning av undertecknad.
1808 ersattes kyrkans kalkstensgolv av ett nytt trägolv.
Dopfunten antas vara kyrkans ursprungliga och den är försedd med motiv som tolkats vara ur helgonet Sankt Nikolaus liv.
”Nikolaus av Myra” eller ”Nikolaus undergöraren” är ett helgon inom Katolska kyrkan.
Nikolaus föddes c:a år 280 i Patara i dagens Turkiet och dog 343 i Myra, även den staden i dagens Turkiet.
Han är även känd som Sankta Claus, det vill säga självaste Jultomten
I kyrkan finns invändigt spår av medeltida målningar som återfanns under en renovering i början av 1900 talet.
De överputsade kalkmålningarna bedöms som sagt vara från två olika perioder, dels från 1200 talet, dels från 1500- eller 1600 talet.
Bilderna ansågs dock vid upptäckten tyvärr vara i allt för dåligt skick för i sin helhet kunna återställas. Därav finns endast fragment bevarade från målningarna.
Del av södra väggen med 1200 tals-dekor med ornament och fragment i rött, gult och svart av träd, eventuellt blommor
Del av norra väggen med 1500 tals-dekor med svart ornamentik, cirkelmönster och blomrankor i den s.k. Läcköskolans stil.
Biskop Andreas Olavi Rhyzelius, född 1687 i Ods socken - vars porträtt hänger på kyrkans norra vägg över ingången till sakristian - har i en skrift berättat om kyrkan i Od.
Han nämner där att kyrkan tidigare hade haft flera altare, men att det ”då bara återstod två”.
Det ena av dessa kvarvarande två, var ett sidoaltare i nordöst på kvinnosidan - kallat Vår Frus altare - försett med en skulptur av madonnan och barnet.
Madonnaskulpturer som stod för helande uppgifter förbjöds dock i början av 1700 talet, eftersom den vid tiden ansågs "onödig, vidskeplig och till förargelse".
Ods madonnaskulptur som tillverkades i slutet 1200 talet eller början 1300 talet, kom senare att deponeras i Borås museum, men pryder nu åter sin plats i en nisch vid norrväggen i Ods kyrka.
Prisad vare gud för detta faktum menar undertecknad !
Andreas Olavi Rhyzelius
Biskop Andreas Olavi Rhyzelius
Madonnaskulpturen ( tillverkad mellan 1200 - 1300 ) anno 2017 bakom skyddsglas i Ods kyrka, där den hör hemma !
Fantastiskt, rent av hisnande att stå framför Madonnan och barnet nu i nådens år 2017, vilket enastående hantverk !
Har ingen aning om vilket trädslag den är gjord utav, men jag gissar ändå på att det är Ek vi har framför oss här. Inget smidigt träslag att skulptera i ... men ädelt !
Anderas Olavi Rhyzelius blev sedermera biskop i Linköping och han blev bland mycket annat också hovpredikant och biktfader hos Karl XII.
Rhyzelius blev hovpredikant 1714, och tanken var att han skulle ansluta till kungen i Turkiet, men på grund av bl.a. ”kalabaliken i Bender” kom emellertid kungen i stället till Sverige och de möttes då första gången 1716.
Rhyzelius följde därefter kungen under dennes två sista år. I sin dagbok berättar Rhyzelius mycket om sina möten med Karl XII, och de tycks ha kommit mycket väl överens.
Tydligen kom de så väl överens att Karl XII 1717 förärade honom en nattvardskalk vilken Rhyzelius senare skänkte till kyrkan i sin hemsocknen år 1724.
Enligt traditionen ska kalken efter slaget vid Poltava ha plattats till och gömts mellan tyg och foder i prästrocken inför fiendens visitationer.
Rhyzelius hamnade i Rysk fångenskap men lyckades senare rymma och hann så småningom ifatt kungen och därefter var kalken det svenska regementets enda nattvardskalk.
Nattvardskalken står idag trygg bakom säkerhetsglas i Ods kyrka.
Dessutom, bakom säkerhetsglas, finns ett exemplar av Carl XII:s bibel tryckt 1703, endast 4000 exemplar trycktes vilket gör exemplaret i Ods kyrka till en raritet.
”BIBLIA, THET ÄR: ALL THENHELIGA SKRIFT PÅ SWENSKO; EFTER KONUNG KARL THEN TOLFTES BEFALLNING.”.
Ytterligare en raritet i Ods kyrka !!
Ytterligare en raritet finns bakom säkerhetsglas i Ods kyrka. För egen del känner jag att denna raritet övertrumfar både Carl XII:s bibel och hans kalk med råge.
Detta är nämligen ett exemplar av Gustav Vasas bibel !! Saknar uppgift om i hur stor upplaga den kom att tryckas i, men vad jag vet är att just detta exemplar trycktes i Uppsala år 1541 !!
”BIBLIA, THET ÄR: ALL THEN HELIGHA SCHKRIFT, PÅ SWENSKO.”
RAÄ - BEBYGGELSEREGISTRET
https://www.raa.se/hitta-information/bebyggelseregistret-bebr/
FÖRENINGEN FÖR VÄSTGÖTALITTERATUR - Meddelande nr.1 2013
http://www.vastgotalitteratur.nu/wp-content/uploads/2009/10/Meddelande-Nr-1.-2013.pdf
