Bäst är att något studera kartan innan man ger sig av mot kyrkan, den ligger alldeles väster om Volvo lastvagnar Lundby. Mata in ”Gamla Lundbygatan” i GPS:en.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
LUNDBY GAMLA KYRKA
Lundby gamla kyrka år 2015 e.Kr.
• inget RAÄ-nummer •
Annandagen jul 2015 var gråmulen, himmelen varslade om snö och solen syntes blek bakom grå tjocka.
Jag står framför stigluckan till Lundby gamla kyrka.
Man känner att här är det nära till medeltiden, även om en hel del förändringar skett med kyrkan sedan den byggdes.
Kyrkan har använts kontinuerligt sedan den byggdes, under 1300 talet, ända fram till nu med undantag av ett kort avbrott på sent 1880 tal då nya Lundby kyrka stod klar.
Man fattade då beslut om att riva den gamla kyrkan som man ansåg hade tjänat ut. Protester ledde dock till att kyrkan fick stå kvar, om än oanvänd. Detta måste man idag vara mycket tacksam för ety kyrkan är ett fantastiskt tidsdokument.
Jag vandrar en stund bland gravarna på kyrkogården, tänk att här vilar människor som begravdes redan under 1300 talet. Precis där jag står idag annandag jul 2015, stod ett följe sörjande för 700 år sedan då kistan sänktes ned, hisnande !
Precis som jag befarade var kyrkan tyvärr låst.
Gudstjänsten var slut sedan två timmar, och nu för tiden vågar man inte ha kyrkor olåsta då människan i Sverige utvecklat sin tjuvaktighet mycket under senare tider, sorgligt.
Jag räknar med att återkomma vid ett annat tillfälle, kanske är kyrkan olåst under sommaren för turisterna skull.
Lundby gamla kyrka är en enskeppig hallkyrka byggd i sten och är en av ett fåtal medeltida kyrkor i Göteborg, troligen byggd i slutet av 1300 talet. Vid en renovering på 1930 talet fann man resterna av en tidigare träkyrka, och man återfann då även grundstenen efter ett äldre murat altare som troligtvis härrör från träkyrkan. Kyrkans dopfunt är daterad till 1200 talet och är sannolikt den funt som stod i den tidigare träkyrkan.
Den nuvarande kyrkan byggdes i det som då var Östra Hisings härad, som med sina endast två kyrkor - förutom Lundby även kyrkan i Tuve - var det minsta häradet i Västergötland, och låg som en liten enklav på det i övrigt norska Hisingen.
Lundby hade varit norskt fram till år 1253 då Birger Jarl förhandlade till sig socknarna Lundby och Tuve från den norske kungen Håkon, och Sverige gränser kom därefter att sträcka sig ända till det eftertraktade västerhavet. Undertecknad gissar på att träkyrkan som föregick nuvarande stenkyrka byggdes då Hisingen var norsk mark emedan nuvarande kyrka är byggd av svenskar.
I slutet av 1630 talet blev Lundby kyrka huvudkyrka för Lundby och Tuve socknar. I samband med detta revs bland annat ett system av utvändiga strävpelare vars funktion var att ta upp lasterna från de invändiga kryssvalven i långhuset. Kryssvalvet ersattes då av ett lätt välvt innertak av trä. Samtidigt byggdes sakristia och vapenhus, båda på sydfasaden.
När Lundby gamla kyrka renoverades i mitten av 1930 talet påträffades i koret tre spetsbågiga fönster från tiden när kyrkan uppfördes. Dessa återställdes och försågs med antikglas och återmonterades.
I samband med att Lundby gamla kyrkogård utvidgades 1936 byggdes den murade stigporten utanför kyrkan i medeltida utformining. Portalen byggdes efter en förlaga från Varnhems klosterkyrka.
Norra fasaden.
Norra fasaden - rakt från norr och från den lilla höjd där en gång Lundby prästgård stod.
Idag är en minneslund placerad där.
Norra fasaden igen - nu från nordost. Det tre-sidiga koret till vänster i bild.
Östra fasaden med koret och sakristian. Här syns de spetsbågiga fönstren från tiden när kyrkan uppfördes som hittades vid 1930 talets renovering.
Stödsten efter en av de strävpelare som togs bort 1630 i samband med att kryssvalven togs bort och ersattes med ett välvt innertak av trä. (Ett lätt innertak av trä utgör inte de belastningar på ytterväggarna som ett kryssvalv av tegel gör).
Notera det ristade korset i stenen som också synes vara ristat inom en cirkel. Detta torde vara ett s.k. Konsekrationskors vilket visar att kyrkan i Lundby med all sannolikhet försågs med kryssvalv i långhuset redan då hon byggdes.
Konsekrationskors, eller invigningskors, är ett kors som målas eller ristas på kyrkan vid invigningen av densamma. Det är en katolsk sed och då våra första kyrkor byggdes var det genom den katolska kyrkans regemente som de kom till. Då vi kristnades var vi alltså katoliker.
Vigningen av kyrkan förrättades av biskopen genom att han målade tolv kors med smörjelse på kyrkans väggar (ett kors för varje apostel) och därefter firades mässa. Men i vissa fall har dessa kors även ristats på byggnadsdelar, t.ex. vid flera av de klosterkyrkor som byggdes i vårt land - och tydligen även här å Lundby gamla kyrka.
Exempel på två målade Konsekrationskors. Dessa är från Vittsjö kyrka i Skåne.
Rester av stävpelarnas konstruktioner i kyrkans yttervägg.
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
KRINGLA - RIKSANTIKVARIEÄMBETET
https://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=shm/art/900518M2
REVIDERAD MED INVÄNDIG BESIKTNING 210725
Invändig besiktning 210725
Lundby gamla kyrka - från samma plats jag stod på för fem och ett halvt år sedan. Och nu var det dessutom sommar.
Vid mitt besök i december 2015 var kyrkan låst - inget konstigt med det. Bestämde redan då att jag måste återkomma för en invändig besiktning.
Skulle dröja ända till 27 juli 2021. Just denna dag anordnades ett föredrag kring kyrkans historia - mycket intressant. Efter föredraget tänkte jag göra min invändiga besiktning, vilket jag också gjorde. Men jag var störd av att kyrkan var full av eftersläntrande besökare som ville ställa frågor till föredragshållarna (även jag ställde några).
Därav blev det endast ett fåtal bilder tagna av undertecknad - dessa redovisas här nedan.
Altaruppsatsen är i renässansstil och tillkom i samband med om- och tillbyggnaderna under 1630 talet. Altaruppsatsen är indelad i tre fält.
I mitten är en Golgatascen med Maria och Johannes vid korsets fot och i de mindre fälten finns Petrus och Paulus och ovanför finns ett parti som avbildar den första nattvarden (skymd på detta foto).
Själva altaret utgörs av slätputsad sten med en marmorskiva och tillkom 1639. Ett gammalt altarskåp från omkring 1500, som fanns här, finns nu å Statens Historiska Museum.
I den den norra korväggen finns en spetsbågig nisch i väggen. Nischen är med all sannolikhet från tiden när kyrkan uppfördes och har under den katolska tiden troligen fungerat som förvaringsplats för altarkärlen. Vissa menar att nischen kan ha fungerat som Maria-altare.
Anno 1738 skänktes så som en gåva till församlingen en ny dopfunt av Sven Böker och hans maka som huserade på herrgården Bö - inte långt från kyrkan. Dopfunten var tillverkad av röd kalksten och prydd med konstfulla slingor.
Detta sätt för de välbestälda att visa sin betydelse för fotfolket i sin samtid har ju i princip alltid varit vanligt förekommande.
Som oftast gör dessa människor mer skada än nytta - just i detta fall gjordes av de välbeställda misstaget att inte förstå hur viktig vår gemensamma historia är.
Den skänkta 1700 tals-funten var nämligen tänkt att ersätta den medeltida dito som sannolikt funnits i kyrkan från dess ursprungliga tillblivelse. Den gamla funten är daterad till 1200 tal vilket pekar på att den kan ha stått i den föregående träkyrlan på platsen.
