Tag sikte mot Karleby radby och följ GPS:ens anvisningar.  Väl på plats så finns en parkeringsficka 500 meter norrut.


Parkeringen erbjuder fantastisk utsikt över Åslesänkan.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

LOVENE  KYRKORUIN


NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

TILLBAKS

HISTORIA

KULTURVÄGEN   (kulturvägen.se)

https://kulturvagen.se/

RAÄ Fornsök   -   Karleby 77:2


Ett höstligt återbesök till Falköpingstrakten år 2018 tog mig till några fina historiska platser.  Huvudmålet för resan var Lovene kyrkoruin som ligger alldeles norr om Karleby radby, strax öster om den mycket gamla vägen som är en förlängning av Ätrastigen som ansluter söderifrån.


Då GPS:en visade att jag nu var på vägen, mitt för ruinen började jag det sedvanliga arbetet med att finna en lämplig parkeringsplats.  Hittade en sådan  500 meter norrut.  På min fotvandring tillbaks mot ruinen noterade jag en fin gånggrift precis intill vägen på dess norra sida.  


Det blev såklart ett besök även vid gånggriften på tillbakavägen.


Då jag lämnade den gamla vägen och fortsatte rakt österut längs en gammal lada mot ruinen möttes jag snart av ett el-stängsel.  Smidigt tog jag mig över stängslet och genast kom tre hästar i lugn skritt emot mej.


Hästarna visade sig vara mycket vänligt sinnade och jag tolkade mötet som att jag var välkommen till Lovene kyrkoruin.




Lovene kyrka har stått här, oerhört vackert på klevkanten med utsikt över Åslesänkan med Åsle mosse och vidare västerut syns Gerumsberget och Varvsberget.


Kyrkan anges så som öde år 1541 som ett resultatet av reformationen då många kyrkor i Sverige övergavs och revs.  Byggnadsmaterial från Lovene kyrka sägs ha använts vid byggnadsarbeten vid närbelägna Orreholms kungsgård.


Lovene kyrka är grovt daterad till 1100 talet.  Ruinen undersöktes och konserverades 1969.   Man kunde då konstatera att långhuset hade haft en storlek av c:a 13 x 7,5 meter utvändigt och i öster har kyrkan haft ett rakslutet kor.   På murarnas insida finns spår av puts.

digitaltmuseum.se

https://digitaltmuseum.se/owners/S-FBM

Från  utgrävningen  1969 e.Kr.

Ingången har varit på södra sidan invid västra gaveln.  Även på norra långhusväggen har funnits en dörr, mitt emot den södra.


Koret har en högre golvnivå än långhuset och rester av altaret finns kvar.  På ömse sidor om ingången till koret från långhuset har det på båda sidor funnits sidoaltare.


Innanför långhusets södra ingång påträffades foten till en dopfunt.  Troligen står foten på sin ursprungliga plats.  I den tidigmedeltida svenska kyrkan ansågs barnet orent innan det döpts.  Före dopet fick barnet inte bäras längre in i kyrkan.


Kyrkoruinen återinvigdes som gudstjänstrum 1971 efter att ha stått öde i 400 år.

Lovene  kyrkoruin  2018  A.D.

Lovene kyrkoruin. Södra ingången från sydväst 1969.   Fotograf:  Hallbäck, D.A.

Lovene kyrkoruin.    Dopfuntsfoten 1969.    Fotograf:  Hallbäck, D.A.

Lovene kyrkoruin. Huvudaltaret från sydväst 1969.    Fotograf:  Falck, Per H:son

Steffe 2018

LOVENE

KYRKORUIN

ÖSTRA GERUM

AGNESTAD

FRIGGERÅKER

Loven kyrkas underbart vackra plats, i Västergötland, i Sverige, på Tellus.

Någon gång i början av 1000 talet anlände den engelske ärkebiskopen Sigfrid av York till Västergötland.  Enligt legenden hade kung Olof Skötkonung (kung 995-1022) bett den engelske kungen (sannolikt) Ethelred II (kung 978-1013) att sända  "någon kristen man till att predika för honom om Kristus och rätt tro".


Denne Sigfrid sägs vara den som döpte kung Olof i Husaby i nådens år 1008.  Enligt Den äldre Västgötalagens biskopslängd märkte han ut kyrkplatserna och invigde sedan kyrkorna i Östra Gerum,  Agnestad och i Friggeråker.

Lovene kyrka ligger centralt mellan dessa tre kyrkor och ligger således i ett viktigt område för den tidiga kristna missionen i vårt område i världen.

Ett filmiskt svep som avslutas mot nordöst och mot Gerumsberget och Varvsberget.

Mot nordöst över Åslesänkan.

Här står en underdel till en dopfunt.  Sannolikt är det underdelen till den ursprungliga funten.  Och inte desto mindre, den står troligtvis på sin ursprungliga plats !    Hisnade !!!

Min stora vördnad för de som byggde kyrkan, till den som formade dopfunten och till de människor som levde sina liv här på Falbygden vid tiden för Lovene kyrkas existens.