Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Parkera vid Kornhalls färjeläge, fotvandra västerut längs Nordre älv c:a 800 m. Där finner du en höjd och då är du vid gravfältet.

Kyrkogårdarne å Kallerhamn

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

YNGRE JÄRNÅLDERSBEBYGGELSENS STRUKTUR I SÄVE SOCKEN

Bertil Hall, Göteborgs stadsmuseum

http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/insitu/article/viewFile/3913/3198

VÄRDEFULLA ODLINGSLANDSKAP

Göteborgs stadsmuseum Kulturmiljörapport 2014:1

http://62.88.129.39/carlotta/web/image/blob/996043/Kulturmiljörapport%202014_1%20lågupplöst.pdf

GRAVFÄLTET VID KALLERHAMN

RAÄ Fornsök - Säve 70:1

Lördag eftermiddag den 6:e april 2019, brukar inte göra utflykter om eftermiddagarna. Just denna eftermiddag, en lördag, gjorde jag just detta.

Klockan visade 13:30 och jag hade siktet inställt på Kornhals färjeläge på Hisingen.

Här, på Nordre älvs södra sida skulle finnas ett gravfält från yngre järnåldern vid en plats med namnet Kallerhamn, alltså skulle här vila Vikingar.

Framme vid Kornhalls färjeläge fanns bra parkering och till och med i kiosk !

Tog sikte mot väster längs Nordre älv. Kunde genast se höjden precis intill vattnet några hundra meter bort.

Samtidigt som jag fotvandrade över åkrarna kunde jag känna att det blivit mycket varmt, solen värmde genom diset och svetten lackade.

Framme vid gravfältet konstaterade jag snabbt att gravarna på detta gravfält var mycket otydliga. Man kunde, om man ansträngde sig urskilja några flacka gravhögar här och där.

Gravfältet ligger på en två bergsknallar utmed och alldeles intill Nordre älv. De stora flertalet gravar finns på den östra knallen. Några gravar ska också finnas på den västra knallens östra sluttning.

Enligt RAÄ ska gravfältet omfatta 11 högar, ca 50 runda stensättningar, 1 oregelbunden stensättning, 2 triangulära stensättningar och 7 resta stenar.

De tydligaste lämningarna som jag kunde finna vid mitt besök var tre resta stenarna som fortfarande stod kvar.

Jag gissar på att man under århundradena har hämtat sten från gravarna för att användas i stengärdsgårdar m.m.

I Säve socken på Hisingens norra hälft finns flera intressanta lämningar från yngre järnåldern. Här finns gott om järnåldersgravfält samlade i ett område som omges av fornborgar.

Gravfälten från denna tid ligger på mark till byar, där man levt av jordbruk och vars namn mycket väl kan ha tillkommit redan under förhistorisk tid.

Ett av socknens största gravfält ligger endast några meter över havets nivå alldeles intill Nordre älv och kallas i den muntliga traditionen för ”Kyrkogårdarne”. Namnets pluralform beror antagligen av att gravfältet är uppdelat i två delar, ett i nordost och ett i sydväst.

Alldeles öster om gravfältet finns en förhistorisk boplats med okänd datering, kanske är den samtida med gravfältet.

Här står tre resta stenar kvar sedan minst 1500 år (ett tusen fem hundra år). RAÄ menar att dessa tre resta stenar i rad ursprungligen ska ha varit fyra till antalet - således ska en sten saknas oss idag.

Båtgrav & hamnplats

Namnet

Namnet Kallehall finns angivet på ett par gamla kartor, bl.a. på en karta över Bohuslän, ritad 1668 av den franske kartografen Guillaume Sanson* (1633-1703).

Namnet Kallerhamn anses av vissa kunna vara en senare ombildning av namnet Kallehall. På kartan från 1668 är den exakta platsangivelsen för Kallehall ganska grov och således svår att använda så som en säker källa.

Undertecknad menar att Kallehall på kartan från 1668 ligger klart söder om den plats utmed Nordre älv som idag omnämns som Kallerhamn. Men, som sagt, den gamla kartan från 1668 är ritad i en stor skala vilket ökar sannolikheten för att de båda namnen avser samma plats. Undertecknad vill gärna tro att det är på det viset !

Del av Guillaume Sansons karta öfver Bohuslän från anno 1668. Då upplösningen här är mycket låg visar jag med röd markering namnet ” Kallehall ” på kartan.

Samtidigt markerar jag på denna gamla karta ungefär var undertecknad bedömer att dagens Kallerhamn sägs ligga i grön färg.

Se hela Guillaumes kartan här ! (samma låga upplösning dock)

Guillaume Sansons far var den mer berömde kartografen Nicolas Sanson (1600–1667).

Nicolas mest kända verk var ”Atlas Cartes Générales

de Toutes les Parties du Monde”.

Efter sin död drev hans söner Guillaume och Adrien hans verksamhet vidare.

Guillaume Sanson

Kungälv

Bohus

Gräfsnäs

Alingsås

Lerum

Nylöse

GÖTEBORG

Utgrävning - fynd

Två gravar på gravfältet undersöktes 1994 genom arkeolog Berit Hall, Göteborgs Stadsmuseum. Den ena visade sig vara en båtgrav från vikingatid och den var mycket fyndrik. I graven, som var en brandgrav, fann man bl.a. en sköldbuckla av järn, en järnkniv, en pilspets av järn, en lertrissa samt mer än 400 båt-nitar. Utifrån nitarna har man kunnat konstatera att de sannolikt tillhört en båt som varit cirka 10 meter lång, alltså en båtgrav !!

Undertecknad blev både förvånad och stolt då jag lärde mig att man även i västra Sverige hade gravskicket att begrava sina hövdingar i en båt under vikingatid ! Denna grav på Hisingen var dock som sagt en brandgrav emedan de mer kända båtgravarna i t.ex. Valsgärde i Uppland ju var obrända dito.

Vidare hittades man i denna västsvenska båtgrav, förutom ben från människa, ben av hund, häst, ev. fågel, samt del av ko och av får. De två sistnämnda kom från köttrika delar av rep. djur och har därför tolkas så som färdkost för den döde. Hästen och hunden har däremot offrats hela.

Plan över gravfältet hämtad ur boken ”Vikingagravar vid Nordre älv”, Göteborgs Stadsmuseum 2007 - bearbetad av undertecknad anno 2019.

Här står jag framför den utgrävda (1994) båtgraven (Grav 2) uti Säve socken, på gravfältet i Kallerhamn å Hisingen.

Svårt för det otränade ögat att urskilja denna flacka hög, särskilt på ett fotografi. Men, jag lovar, högen finns mitt i bilden ... här vilar en viking tillsammans med bl.a. sin häst !

Några av fynden från båtgraven (Grav 2). Bilderna är tagen ur boken ”Vikingagravar vid Nordre älv”, Göteborgs Stadsmuseum 2007.

SKÖLDBUCKLA AV JÄRN

LER-TRISSA

KNIV AV JÄRN

Hamn - handelsplats ?

Det finns de som misstänker att Kallerhamn en gång för länge sedan varit en hamn och kanske också en handelsplats vid Nordre älv. Under 1800 talet fanns vid platsen ett torp med namnet ”Kallerhamn”. Man tror att namnet är långt äldre än så och att torpet torde ha fått sitt namn genom det tidigare namnet för platsen.

Vidare ger också namnändelsen ”- hamn” en tydlig fingervisning till att här mycket väl kan ha funnits en hamnanläggning. Platsen har i senare tider fungerat som lastplats och på en skifteskarta från 1830 finns en byggnad markerad på det gamla torpets plats. På samma karta har också avsatts en samfälld strandplats med framdragen väg. En samfällighet är platsen än idag.

Spår efter båtreparationer eller kanske till och efter båtbyggande hittades under utgrävningen 1994. I sänkan mellan de båda bergsknallarna hittades en stor mängd båt-nitar, i stor variation med avseende på form och storlek, samt mycket träspån. Just den stora variationen på nitarnas utformning tyder på att man här sysslat med reparationer av båtar av olika modeller eller kanske till och med nytillverkning av dylika farkoster.

En helt ny och oanvänd nit hittades vid utgrävningen 1994 vilket visar på att man här sannolikt reparerat eller byggt båtar.

Bild ur boken ”Vikingagravar vid Nordre älv”, Göteborgs Stadsmuseum 2007

Om här varit en hamn, handelsplats och kanske till och med ett ”varv” under, låt oss antaga järnålder, så torde platsen varit av lokal karaktär. Handeln har då sannolikt rört sig om export av de resurser som området kring Säve vid Hisingens norra strand kunde erbjuda, d.v.s. produkter från boskapsskötsel så som smör, ost, kött, levande kreatur samt hudar.

Del av skifteskarta från 1830. På de båda bergsknallarna ligger gravarna och just det faktum att det handlar om två knallar har sannolikt givit att gravfälten i folkmun kallas ”Kyrkogårdarne” (i plural-form).

Alldeles väster om torpet finns en allmänning utmärkt (47) vilket skulle kunna peka mot att här funnits någon hamnanläggning med allmän väg framdragen, kanske även under tidigare epoker...? Se hela kartan här.

Vid utgrävningarna som gjordes anno 1994 ville man även undersöka huruvida spår av en hamnanläggning skulle kunna spåras uti Nordre älvs vatten. Man gjorde dykningar med hjälp av intresserade människor från ”Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen”.

Undersökningarna under ytan i Nordre älv gav som sagt inga bevis för en hamnanläggning vid Kallerhamn. Men man hittade en annan och viktig lämning från forna tider. Man fann en pålspärr tvärs över Nordre älv !! Pålarna visade sig vara av ask och asp samt liknande träslag vilket gav att dendrokronologisk datering inte kunde göras.

Man bedömer dock att pålarna är mycket gamla, eventuellt skulle spärranläggningen kunna ha anlagts för att skydda Kongahälla. Stämmer detta så har pålspärren anlagts under 1000 talet !!