Hyssna är ett litet samhälle som återfinns c:a 40 km sydost om Göteborg. Med GPS hittar man enkelt till Hyssna gamla kyrkan.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
HYSSNA GAMLA KYRKA
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
• inget RAÄ-nummer •
En av få traditioner jag är delaktig i är den årliga jordgubbs- plockningen i Hyssna kring midsommar. Vi plockar mängder av jordgubbar och chefen för projektet är min frus far Eddie.
Sedan gör vi sockrat jordgubbs-mos av allt som sedan förvaras i Eddies stora frys. Under året som följer kan deltagarna sedan hämta jordgubbs-mos från Eddies frys efter behov.
I traditionen ingår också gemensam fika efter plockningen och denna intages alltid vid Hyssna gamla kyrka. Vid samtliga dessa fikor har jag alltid hoppats på att kyrkan ska vara öppen, men har alltid gått bet på denna förhoppning.
Just idag, den 25 augusti anno 2019 har jag tagit mej till kyrkan enkom för att studera henne. Borde väl kanske kollat först om hon skulle vara sommar-öppen. Men det visade sej att kyrkan var stängd.
Beslöt då att ändå genomföra en exteriör studie med förhoppningen att någon gång senare i lifvet kunna få se henne inuti varpå jag aktiverar min drönare.
Hyssna gamla kyrka året 2019 e.Kr.
Den gamla stenkyrkan från 1100 talet, omfluten på tre sidor av ån Surtan, var från början inte stor, endast 24 alnar lång och 12 alnar bred.
År 1728 byggdes kyrkan till åt öster och kyrkan blev då hela 40 alnar lång.
År 1855 angav sockenmännen att kyrka var för liten. Vid en kyrkostämma 1901 godkändes ritningar till en ny kyrka.
1907 invigdes den nya kyrkan. Dit hade man då flyttat altartavla och predikstol från den gamla kyrkan.
Efter invigningen av den nya kyrkan tappade församlingen intresset för den gamla kyrkan som fick förfalla.
Först under åren 1922-23 kom äntligen en restaurering till stånd och kyrkan har sedan genomgått flera restaureringar.
Hyssna gamla kyrka har i stort sett bevarats i det skick den var i då den övergavs 1907.
När kristendomen kom till Hyssna vet man inte med säkerhet, men troligen var det långt innan den gamla stenkyrkan byggdes på 1100 talet.
Enligt en gammal tradition skall den första kyrkan i Hyssna stått väster om ån Surtan (den kyrka vi känner idag står å östra sidan om samma å).
Den ska varit byggd av trä, men brunnit ner och ersattes av den nuvarande kyrkan som byggdes av sten.
Platsen, för både den tidiga och den senare kyrkan, kommer sej sannolikt av tidigare generationers val av plats för dyrkan av högre makter.
Det sägs att den ursprungliga byn Hyssna låg väster om ån Surtan och att här, mitt emellan de båda kristna kyrkplatserna, sedan forna tider ska ha varit ett bra vadställe över Surtan.
Kanske kom platsen tidigt att bli central i området av just den anledningen att man här bekvämt kunde ta sej över Surtan som då för mycket länge sedan var långt bredare jämfört med dagens å.
En av gårdarna som sedan tidigare tillhörde Hyssna by hade namnet Sandvad vilket visar på platsens historiska betydelse så som ett vadställe. Gården Sandvad ligger 500 meter väster om Hyssna gamla kyrka och benämns idag Hyssnabacke 5:1.
I närheten ligger också Torshall, en gammal offerplats och Tors källa.
NORR
TORSHALL
TORS KÄLLA
HYSSNA
GAMLA KYRKA
Området just norr om Hyssna gamla kyrka med de urgamla platserna som visar på platsens stora betydelse för människor som levt här långt långt före oss sentida efterföljare. Räknar med att besöka ”Torshall” vid lämpligt tillfälle !
Mot nordost med den vackra stenvalvs-bron ”Kyrkbron” som slogs över Surtan år 1855 i förgrunden.
Mot nordost med det kraftiga tornet i förgrunden.
I äldre tider fanns en klockstapel av ek väster om kyrkan. År 1771-72 lät man bygga kyrktornet. Man vet också att kyrkan förlängdes mot öster år 1728 och att den då samtidigt fick sitt nuvarande kor och sannolikt även sakristian som återfinns öster om koret.
. . . här emellan har dryga 100 år passerat . . .
Mot väster anno 2019, med den rektangulära sakristian med rundade hörn i förgrunden som ansluter mot koret.
Koret tillkom 1728 då långhuset förlängdes och avrundades med ett nytt kor av tegel och samtidigt byggde man denna sakristia.
2019
Mot väster anno 1915 med samma kor och sakristia som på bilden nedan.
Fotografens namn var Roland Anders. (beskuren av undertecknad)
Mot väster, med den gamla kyrkvägen i vänster bildkant som i denna riktning löper mot Kyrkbron som slogs över Surtan år 1855. Med stor sannolikhet har broar slagits över Surtan just här på denna plats långt tidigare än då just denna bro slogs.
Förmodligen gick det urgamla vadstället ”Sandvad” över samma å just precis här. Mycket talar för det.
INVÄNDIG BESIKTNING ANNO 220730 FINNS HÄR ATT AFNJUTA LÄNGS NED
Invändig besiktning året 2022 e.Kr.
1915
Flyger över Hyssna gamla kyrka.
Dopfunten är från mitten eller andra delen av 1200 talet.
Funten består av tre delar - cuppan är av sandsten emedan foten och skaftet är av kalksten. Foten och skaftet är troligen tillverkade på Gotland emedan cuppan sannolikt är ett arbete gjort i Västergötland.
Cuppan uppvisar likheter med cuppan i Hajoms kyrka som ligger 6 km. söder om Hyssnas dito. Man tror att Hyssnas cuppa kan vara utförd av en lokal mindre kunnig stenhuggare som använt Hajoms funt som förebild.
Mot öster och mot koret.
Kristusbilden över altaret är från 1100-talet - fantastiskt!
Vem som är konstnären bakom målningarna i det tunnvälvda taket är omdiskuterat.
Man vet att konstnären Anders Falck utförde målningar i kyrkans tak år 1696. Falks målningar övermålades emellertid 1728 av konstnären Sven Wernberg efter det att koret hade nybyggts. Hur stor del av Falcks målningar som nu återstår är omdiskuterat.
Man menar nämligen att de takmålningar vi idag ser i Hyssna gamla kyrka visar likheter med takmålningarna i Seglora kyrka vilka Wernberg utförde bara något år efter arbetena i Hyssna. Detta tyder på att allt måleri vi idag ser i taket i Hyssna är målat av Wernberg - men vi kan inte vara säkra.
STENVALVSBRON