Väg 44 väster ut från Götene, följ vägvisning mot Husaby, svårt att missa.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Husaby  kyrka  anno  domini  2015

REVIDERAD 180807 MED INFO. KRING ESKILSTUNAKISTORNA

HUSABY   KYRKA

                  • inget RAÄ-nummer •


Husaby kyrka ligger sydost om Kinnekulle i Götene kommun i en by med samma namn.  


Det förekommer olika bud kring när kyrkan byggdes.  


TRÄKYRKAN

Klart är dock att stenkyrkan byggdes på platsen för en äldre stavkyrka.    En rest från den tidiga stavkyrkan hittades under en restaurering av kyrkan under dagens kyrktorn.


En trästock årsringsdaterades då till 1060.   Ett senare fynd vid en utgrävning under 1990 talet visar på byggmaterial som är långt äldre.  Man fann då träkol-fragment som med C14-metoden visar att det förkolnade trämaterialet stammar från ett träd som fälldes mellan 745 - 895.


Av årtalen som framkom vid C14 undersökningen kan man anta att en träkyrka funnits på platsen redan under 900 talet.  Kanske var det då den kyrkan som brukades vid tiden för Olof Skötkonungs dop (dopet sägs ha skett 1008)




STENKYRKAN

Stentornet byggdes sannolikt ihop med den gamla träkyrkan.  Efter det att träkyrkan sedan ersattes med en ny högre stenkyrka så tvangs man utöka tornet med ytterligare en våning.  Detta kan man tydligt se i tornets murverk.


Årsringsdatering av stockar i kyrkan (långhuset) visar att dessa fälldes mellan 1118 - 1122.   Detta ger att stentornet

torde byggts någon gång kring sekelskiftet 1099 - 1100.

STENTORNET

Den äldsta delen av dagens Husaby kyrka är som sagt tornet med sina två trapphus - ett s.k västverk.  Västverk kallas den västra delen av en romansk kyrka som består av ett bredare torn, oftast flankerat av två mindre torn (tureller).


I tornet fanns en förhall och ett läktargalleri (Emporium) som öppnar sig mot mittskeppet.  Man menar att denna läktare var avsedd för kungar och andra dignitärer, att kunna visa upp sig för menigheten i ett högt uppsatt läge.


Kyrkans torn fungerade i likhet med de flesta andra tidiga medeltidsbyggnader av sten som försvarsverk.  Vid flera tillfällen har kyrkan härjats av bränder.  Senast år 1566 under Nordiska sjuårskriget drog bl.a danska trupper fram och gjorde vad man kunde för att bränna ned kyrkan.

Här skymtar en av de två stenkistorna utanför ingången, kanske ligger där Olof Skötkonung? kyrka avbildad 1840,  konstnär okänd.   Biskopsborgen syns till höger i bild.

DOPET  AV  OLOF

Husaby kyrka är känd som kyrkan där Olof Skötkonung döptes (i en helig källa strax öster om kyrkan).


Dopet ska ha förrättats av en brittisk missionär - Sankt Sigfrid - vilket gjorde honom till Sveriges förste verkligt kristne kung.  


Det sägs att  kung Olof Skötkonung ska ha donerat den kungsgård som fanns i Husaby till Sigfrid som biskopssäte.




BISKOPSSÄTE

Husaby kyrka räknas som det första biskopssätet inom Sveriges gränser då biskopen befann sig där enligt Västgötalagen.  Västgötalagen omtalar även att biskops- sätet senare flyttades.


En kopia av en biskopsstol som funnits i kyrkan allt sedan  1200 talet finns att studera i koret.  


Originalet visades upp på världsutställningen i Paris 1867 och belönades då med guldmedalj.   Den (originalet) finns idag i något magasin hos Historiska Museet i Stockholm.

Husaby kyrka  -  Västverket anno domini 2015.

Tänk om dessa väggar kunde tala  ...

Huvudingången är ej ursprunglig i detta läge.  

Ursprungligen var ingången placerad på andra våningen där man då steg in i  ”Olof Skötkonungs kammare”

Här skymtar å vänster bildkant en av de två stenkistorna utanför ingången.   Kanske ligger i en av dessa självaste Oof Skötkonung ?

UTSIDAN

INSIDAN

Från Västverket   -   här längs med långhusets södra sida.

Jag går emot koret  -  blir starkt berörd.

Jag går från ingången i västverket mot öster och mot altaret i koret  -  via triumfbågen  -  förbi ett kommunionsfönster och tillbaks mot väster och västverket.

Idag orgelläktare,  på 1000 talet läktargalleri för kungar.

Biskopsstolen som står i koret idag torde vara en kopia av originalet från 1200 talet.


Har inte hittat info. om var originalet finns men en god gissning är att den står i något magasin på Historiska muséet i Stockholm.

Denna fina liljesten är i alla fall ett original.


Den har återbördats till sin rätta plats i Husaby efter en lång tid i Stockholm.  


Rätt sak på rätt plats om ni frågar mig.

ESKILSTUNAKISTORNA  -  OLOFS  GRAV ?

Vid mitt besök i Husaby 2015 uteblev dokumentationen av de båda Eskilstunakistorna framför entrén.  Anledningen var tidsbrist då mitt sällskap inte ville ägna hela dagen vid Husaby.  Så den 27 juli 2018 vid ett stort besök på Kinnekulle passade jag på att göra ett kompletterande besök.


Här ses den södra av de två gravarna som enligt traditionen menas vara Olof Skötkonungs grav.


Uppgiften om att Olof skulle ligga begravd i Husaby härstammar från 1740 talet och är lika obevisbar som de 100 - 200 år äldre uppgifterna som menar att han skulle vara begravd i Skara eller Linköping.  


Vissa hävdar att den utpekade graven i Husaby inte är tillräckligt gammal för att kunna vara hans grav utan att den är c:a hundra år yngre.


Utgrävningar i början av 1900 talet kunde dock fastslå att det i graven fanns tre lager med gravläggningar under hällarna och att den understa eller möjligen det mellersta lagret var äldre än hällarna.  Hur mycket äldre är dock inte fastställt.

UNNIS  GRAV ?

Här ses den norra av de två gravarna som är den som samma tradition menar vara Olofs gemål, drottning Estrids grav och av andra varandes Biskop Unnis* grav.


Den Katolske prästen, författaren och religionshistorikern Tryggve Lundén hävdar i sin bok ”Sveriges missionärer, helgon och kyrkogrundare – en bok om Sveriges kristnande”, att en av gravarna är en biskopsgrav och att det är Biskop Unni som där är gravlagd.   Inskriptionen ”Uhni” inristad med runor är ett av de argument som Lundén lyfter fram för att hävda sin uppfattning.

På korsarmens huvud och dess högra arm beskriver dessa runor initialerna för ”Jesus Kristus”.

På korsarmens nedre del skiver runorna kort och gott ”Uhni”.

Här är den norra gravens gavelhällen, hällen närmast kyrkan.  Här syns dessa vackra runor som  kort och gott säger ”Uhni”.  


Runorna är av den yngre variationen ”yngre futhark” den 16-typiga varianten som blev vanlig hos oss under 800 talet.  


Alla sådana här tidiga uppgifter är så klart mycket osäkra.  Vad som gör just traditionen om Unnis grav i Husaby tveksam är det faktum (egentligen samma faktum som gör Olofs gravplats i Husaby tveksam) att historiker placerar Unnis levnad avsevärt före tiden för dessa gravhällars tillkomst.


Unni ska enligt dagens officiella historieskrivning ha varit en tysk-katolsk präst och ärkebiskop av Hamburg-Bremens ärkestift.   Man menar att han ska ha dött 936 så som missionär i Birka, där han försökte fortsätta ärkebiskop Ansgars kristnings-arbete.


Nu måste undertecknad upplysa om att INGEN vet var det Birka som här avses verkligen fanns.  Det kan mycket väl ha funnits på Gotland eller vid något av alla dessa Uppsala som än idag återfinns i Västergötland.



Biskop Adavald den yngre (död före 1072)  ska enligt Adam av Bremen förgäves ha sökt efter biskop Unnis grav i det öde Birka i Mälaren.

Enligt Wikipedia och sannolikt också enligt dagens uppsalaitiska historiker var Unni en tysk katolsk präst och ärkebiskop av Hamburg-Bremens ärkestift.  Han ska enligt dessa källor ha dött som missionär i Birka (det Birka som återfinns i Mälaren menar man då alltså)  där han sägs ha försökt fortsätta ärkebiskop Ansgars  arbete.


Undertecknad är  (förvisso inte lika beläst som de uppsalaitiska historikerna)  dock av den meningen att Unni med stor säkerhet var en präst och ärkebiskop från den den Engelska kyrkan.


Enligt Tryggve Lundén ska, under 1200 talet, en vid namnet okänd präst vid Skara domkyrka ha författat ”en krönika över biskoparna i Skara”.   Denna krönika fogades senare till Äldre Västgötalagen.  Denne namnlöse krönikör inleder sin krönika med den helige Sigfrid, och fortsätter genom att berätta att Unni var född i England och att han i sitt hemland verkat som präst och så småningom också så som ärkebiskop.  


Unni ska enligt krönikan kommit till Västergötland för att utföra sin mission och att han där mött stort motstånd och till sist ska han ha lidit martyrdöden genom att stenas till döds av hedningarna.    


Ingen kan med säkerhet idag berätta var Unnis gravplats finns.  Men enligt undertecknad torde han vara gravlagd i Västergötland, kanske rent av i den norra graven framför dagens ingång till Husaby kyrka.

*

Återbesöket  -  180807

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Sveriges missionärer, helgon och kyrkogrundare : en bok om Sveriges kristnande

Tryggve Lundén  -  1983  -  ISBN 9175800187