Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Holmboborg  -  då  året  var  2012  e.Kr.

Kör 1 km söderut från Töllsjö mot Bollebygd, där finns en parkeringsplats på höger sida av vägen.

Sedan promenad väster ut, runda Holmbotjärnen och fortsätt väster ut på den stora åsen mot Töllsjön. Karta och kompass är bra att ha.  Bäst är att ha tillgång till GPS.

HOLMBOBORG

RAÄ Fornsök   -   Töllsjö 9:1

Jag var på väg att söka upp en, vad jag trodde fornborg som ligger på en hög udde i Töllsjön, 1 km söder om Töllsjö.

När jag parkerat gick jag efter minnesbild av kartan och med hjälp av kompassen i iPhonen.    Det var mulet när jag började, och efter 20 minuter började det småregna.

Terrängen var mycket tuff,  kraftigt kuperad och jag svettades ymnigt samtidigt som jag irriterades av attackerande älgflugor och det blöta regnet.  Efter att jag passerat ravin nummer två i ordningen insåg jag att högst upp på berget framför mig ligger borgen.  

Berget såg mycket högt ut - tveksamt började jag kämpa vidare.

Då jag ansåg mig vara framme vid borgområden började jag söka efter spår av murar.  Tyvärr var jag lite uppgiven eftersom jag kände mig motarbetad av elementen så undersökningarna blev mycket ytliga, innan jag beslöt att helt ge upp och återvända mot bilen.

Tror att jag i alla fall fann vallgraven i söder och kände då att jag nöjer mig med detta fynd.  

Jag har varit på plats,  ägnat de människor som verkat här en tanke,  det är huvudsaken.

Efter studier på kammaren under kvällen samma dag, lärde jag mig att Holmoborg (kallas även Gröneborg) räknas som en medeltida borg.  Mycket talar dock för att där funnits ett fäste långt tidigare,  alltså en fornborg.   Det faktum att det finns en vallgrav på anläggningen pekar på att de rester vi ser idag härhör från medeltiden.

Kanske en rest av en vall mot söder.

Det höga läget,  25 meter över ytan på Töllsjön på tre sidor, och naturliga raviner i söder bör ha gjort Holmboborg mycket svårintaglig.    

Militärhistoriker anser att Sjuhäradsbygden under medeltiden och en bit in på 1600 talet var ett militärstrategiskt pass mellan de svårforcerade Smålandsskogarna och sjöarna Mjörn och Lygnern.    

Sträckan Sätila - Bollebyggd - Töllsjö - Vårgårda, tros vara en alternativ anfallsväg för inkräktare från söder, vilket ger att Holmboborg säkerligen har varit ett viktigt fäste.    De mer kända anfallsvägarna är ju Viskastigen och Ätrastigen.

De få bilder jag tyade ta vid besöket å Holmboborg är av klen kvalité  -  skyller detta på kraftigt regn, utmattning, stor irritation av elmentens ovilja till samarbete samt å dessa hemska Älgflugor.  

Här ovan en bild som beskriver den mycket hårda terräng som möter en besökare på väg till Holmoborg.

Utsikt från borgen mot söder, sjön som finns i övriga väderstreck kunde inte skönjas i terrängen.

Danskar på Holmboborg 1612

En intressant historia jag funnit beskriver en händelse på 1600 talet.  Vid 1600 talets början låg Bollebygd vid gränsen mellan Danmark och Sverige.  Mellan 1612 -1613 var häradet och Holmboborg danskt, då det kommit att ingå som en del av Älvsborgs lösen.

Enligt en legend på trakten skall danskarna efter återtåget från Skaraborg suttit på Holmboborg under hösten 1612. Töllsjöborna tröttnade till sist på att ha danskarna boende i sin hemsocken.   Danskarna var dem dock överlägsna stridsmässigt, så att med våldsmedel skulle det inte gå att få dem väck.

Töllsjöborna gav sig dock inte så lätt utan man lät planera en överraskning för danskarna.   Strax före juletid kom en gammal gumma till tals med några danska soldater, varvid hon lät dem förstå att de när som helst kunde vänta sig ett verkligt ”stormanlopp”.

På juldagsmorgonen tog sig så sockenborna till kyrkan,  och de kom från alla håll,  med sina bloss tända för att lysa upp vägen.  Det blev en stor ansamling av folk från grannsocknarna och det var en mäktig syn då de kom farande i en lång karavan utefter Töllsjöns strand.

Uppifrån sitt fäste på Holmboborg kunde de danska soldaterna se vad man trodde var en numerärt överlägsen fiendestyrka som närmade sig i ett våldsamt anfall.   Danskarna flydde hals över huvud mot Danmark.

På så sätt tog Tollsjöborna saken i egna händer och fick en efterlängtad period utan rövande danskar som grannar.

En bild med regnfuktig lins som eventuellt visar vallgraven.