- 4000

- 1800

- 500

0

1050

2000

S  T  E  N  Å  L  D  E  R

BRONSÅLDER

J Ä R N Å L D E R

MEDELTID

Steffes   utflykter

FORNBORGAR

FORNBORGAR

Begreppet fornborg avser oftast en plats avsedd för skydd av befolkning och husdjur i orostider eller i andra fall för bevakning av t.ex. farleder eller vägar.

Fornborgar avsedda som tillflyktsort för  människor och djur i orostider är ofta högt belägna och avgränsas med branta stup eller sakmarker på en eller flera sidor,  medan de mer åtkomliga sidorna har kallmurade stenvallar som kan ha varit förstärkta med träpalissader.   I vallar och murar syns i regel tydliga öppningar som varit portar,  och i vissa fall finns även s.k förborgar.   Man kan tänka sig att t.ex ett antal närliggande gårdar genom gemensam försorg anlade dessa.

Det förekommer även mindre borgar, ofta anlagda utmed viktiga farleder,  vägar och vattendrag.  Dessa har sannolikt fungerat som bevakningsvärn och försvarsanläggningar.  

Fornborgar förekommer även i plan terräng och är då oftast byggda i cirkelform,  flera exempel på sådana borgar finns att studera på Öland och Gotland.

Nordiska fornborgar antas ha varit i bruk från Kristi födelse till och med vikingatid,  ett fåtal fornborgar tros även ha använts under medeltiden.   Kulmen i borgbyggandet var under den oroliga folkvandringstiden, 400–550 e Kr.

Fornborgen vid Äs i Sörmland - tuschteckning av Olof Hermelin gjord under 1870 talets mitt.  

Fornborgen ligger mellan sjön Aspen och Äs säteri i Julita socken å Katrineholm.