7 km nordost om Alingsås, alldeles intill E20, skyltat från E20.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
HOL KYRKA
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
DIGITALT MUSEUM - VÄNERSBORGS MUSEUM
REVIDERAD 170805 MED INTERIÖRA BILDER SAMT MED GAMLA KYRKPORTEN.
Återbesök den 2:a augusti i nådens år 2017
Då jag besökte Hol kyrka i juni 2016 var den fortfarande vinter-låst. Vid mitt besök 2:a augusti 2017 var den tack och lov olåst.
När jag äntrade vapenhuset tyckte jag mig höra röster i från kyrkans inre, jag blev något osäker, men jag steg in i långhuset. Då stod jag framför en herre med intressanta ögonbryn och kände mig nödgad att uppge mitt syfte ... - hej jag ska bara kolla in kyrkans inre. Han svarade då att han hade samma ärende, tillsammans med sin fru.
Det visade sig att detta par var pensionärer med historieintresse. Vi hade en halvtimmas intressant utbyte av våra kunskaper och känslor kring de medeltida kyrkorna i Västergötland. Jag fick också några spännande boktips, dessa är för övrigt redan beställda via www.bokborsen.se.
Jag passar här på att också återupprepa min år 2016 beskrivna egna övertygelse - nämligen att på höjden där Hol kyrka byggdes någon gång under 1200 talet har sannolikt varit en hednisk kultplats.
INVÄNDIGT
___________________________
• inget RAÄ-nummer •
5:e juni 2016, en söndag, huvudmålet för dagen var Horla kyrka. Då jag besökt Horla fanns tid över för en kyrka till. Valet föll naturligt på Hol kyrka som ligger endast några km bort.
I trakterna kring Hol finns mycket spännande historia. Redan för några år sedan var jag här och studerade det fina gravfältet som ligger alldeles intill kyrkan.
När man nalkas kyrkan, som ligger mycket högt på en kulle, kan man inte låta bli att fundera på om inte de som levde här innan kristendomen trängde sig på redan kände denna plats väl och att de valt just den för sitt tempel. Jag tror att här har stått ett hednatempel!
Precis som vanligt vid mina kyrkobesök så var kyrkan låst, trots att det ju var söndag. Det fick bli som vanligt, en utvändig okulärbesiktning - jag lär återkomma.
Hol är mycket tidigt känt, redan i Hervarasagan (Isländsk saga om händelser kring 400 talet, nedtecknad under 1200 talet) benämndes Hol, "Hollini" --- "Alla de som voro i Hollini Sal lydde dem där uppå".
Platsen där Hols kyrka står är enligt den muntliga traditionen en fornnordisk kultplats. I kyrkoherde Anders Berghelins beskrivning över Hol 1705 så skriver han:
”De gamle i Hol talar om att fordom så skulle det funnits ett Hof, en stor Sal, en Aula, eller ett Templum. I hela Kullings härad är det inget namn som är mer betecknande i äldre pergament än Hool.
Man torde inte finna en annan plats mer rik på släktgravar än Hool, antingen har denna plats varit hela häradets medelpunkt, eller emedan platsen i för sig själv varit lämplig för detta ändamål. Nästan otaliga högar kan ses på de fält, som ligger norr om kyrkan.”
Jag kan bara instämma i Berghelins beskrivning av Hol. Platsen känns direkt som en forntida centralort. Där kyrkan ligger idag får jag direkt känslan av att här har funnits en Sal innan kristendomen kom att tränga ut tidigare trosuppfattningar.
I närområdet finnes ett mycket stort gravfält, flera högar, domarringar samt solitära resta stenar. Hol ligger i ett mycket bördigt område, här fanns förutsättningar till en god försörjning som torde ha givit det överskott som erfodras för att kunna skapa rikedom och makt över kringliggande områden.
Erik Carlsson, ordförande i Hols hembygdsförening samt kyrkogårdsarbetare under 1980 talet, berättar om att man ofta stött på flata stenar en meter under jord vid gravgrävning. En sten mättes upp och hade måtten 60 x 120 cm samt 15 cm tjock. Erik menar att dessa stenar bildar ett golv med en yta av 15 x 30 m som delvis ligger under dagen kyrka.
Man undrar, är detta ett gammalt salsgolv från ett forna hednatempel? Skulle det visa sig vara ett golv från hedendomens dagar så är det det första kända fallet i Sverige med en kristen kyrka byggd på platsen för ett tidigare hednatempel. Vad jag själv anser vara mycket mycket underligt är varför inga sådana platser har undersökts.
Min alldeles egen uppfattning är att det är mycket troligt att man finner att de första kristna kyrkorna i många fall byggdes på platsen för ett tidigare hednatempel. Kyrkorna ligger ofta på en tydlig hög kulle och i en naturligt central plats i landskapet.
Det vore ju konstigt om inte våra förkristna förfäder redan valt dessa platser för sina tempel innan kristendomen påtvingades dem.
HOL
HOL KYRKA
Väl synlig på en hög grusås i kanten på Säveåns dalgång står kyrkan i Hol. Kyrkan står nästan ovanpå ett stort järnålders- gravfält.
Hol är ett tydligt exempel på hur kyrkplatserna lokaliserades till de hedniska kultplatserna. Kyrkans äldsta delar är från 1200 talet och byggdes då som ett långhus av beskedliga mått. 1776 byggdes kyrkan till med ett tresidigt avslutat kor och på västgaveln ett litet trätorn.
Hol kyrka plundrades av danskarna år 1612. Danskarna lär ha använt kyrkan som stall, och enligt sägnen skall den hästsko som är inmurad i väggen ovanför sakristian minna om detta.
Hol kyrka 5:e september 1925, fotograf Johan Johansson.
Flygfoto över kyrka och kyrkogård 1935.
Hol kyrka anno Domini 2016.
Mot nordost.
Dörr i södra fasaden - notera soluret över dörren.
Längs med södra långhus-väggen - kyrkans medeltida sockel eller den så kallade skråkanten kan här ses än idag.
En vacker interiör trots de ganska stora moderniseringar kyrkan fått utstå.
Altaruppsatsen från 1703 är ett verk av Boråsmästaren Gustaf Kihlman.
Det tresidiga koret byggdes 1776 och de förstorade fönsteröppningarna torde tillkommit ungefär i samma tid som koret.
DEN GAMLA KYRKPORTEN
Vid 2017 års återbesök fick jag som sagt möjlighet att se kyrkan invändigt också . Och inte nog med det - det visade sig vara olåst ävent i boden där den gamla fina kyrkporten förvaras.
Denna port var kyrkans ingångsdörr anno 1612 då danskarna, med Kristian IV i täten, var på besök under Kalmarkriget. Kristian med sin här var på väg från Nya Lödöse mot Skara och man plundrade och brände de flesta byar och kyrkor i härens väg.
Detta tillvägagångssätt var inget unikt beteende vid den tidens krig, så uppförde sig de flesta krigshärar för att skaffa sig nödigt logi, krigsbyte samt för att samtidigt sätta skräck i befolkningen.
Kyrkporten fick ta emot ett antal danska kulor när det begav sig anno 1612
Vilken fantastiskt vacker dörr - järnbeslagen och nitad i sin helhet !
Danska kulhål !
Fler danska kulhål !
I samma bod som man förvarar den gamla porten fann jag denna sten som jag menar bör vara en altarsten. Troligtvis har stenen ingått i ett altare som bytts ut vid någon renovering.
Mitt på altarstenen finns en kvadratisk fördjupning - kan det vara en relikgömma ?
Relikgömma ?
Jag lämnar Hol medeltids-kyrka med stor vördnad denna den 2:a augusti i nådens år 2017 med stor vördnad.
Mina tankar går till alla de människor som verkat i trakten av Hol genom de många årtusendena som människan varit därstädes.
