Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Väg 160 norrut från Varekil, efter c:a 4 km tag vänster vid skylt ”Runsten”, kör 500 m och parkera, info-skylt finns.
HOGASTENEN
RAÄ Fornsök - Stala 2:1
I samband med en vintrig utflykt till Hagadösen på Orust passade jag på att ta en titt på Hogastenen (samt även närliggande gravfält och två domarringar).
Stenen är Orusts enda runsten samt en av få runstenar i Bohuslän och den finns att beskåda i Nedre Hoga på Orust strax norr om Varekil.
Hogastenen är känd från 1643 och den låg då kullfallen.
Enligt traditionen lär den från början stått i gravfältet som ligger c:a 100 meter söderut.
En bonde i trakten hade tänkt använda den till en bro eller stenfot. Men oxarna orkade inte dra den längre än hit. Sedan har den fallit omkull flera gånger i den sanka marken och åter rests om igen.
Det är, trots att stenen nog inte står på sin ursprungliga plats, en mycket speciell känsla att att nalkas den. När jag kommer närmare inser jag att det är en mycket hög sten, jag uppskattar den till minst tre m hög.
Runorna är ristad på en av stenens smala sidor, jag noterar att de är ristade på den smalaste sidan av stenen. Kanske hamnade runorna just här för att stenen var mest slät på denna sida och därför bäst lämpad att rista uti.
Jag ser ganska tydligt några av runorna, emedan andra verkar vara på väg att försvinna på grund av att stenen tyvärr vittrar.
Alldeles intill Hogastenen, endast 100 meter söderut ligger ett gravfält med 25-talet högar och ytterligare 150 meter i samma riktning står två stora domarringar.
Med största sannolikhet har samtliga dessa gravar och minnesplatser hört till samma begravningsplats för människorna i trakten i många hundra år.
Både stenen, gravfältet och domarringarna finns att studera separat under rubrik RESTA STENAR & GRAVFÄLT
Runinskrifterna är de äldsta bevarade originaldokumenten på svenska. Runskriften fick sin största utbredning i Skandinavien och den kom att användas under mycket lång tid här hos oss.
Man tror att runskriften stammar från tiden kring Kristi födelse men man tvistar kring vilket skriftspråk som är dess förebild. De flesta är dock idag överens om att det sannolikt är det latinska alfabetet (romarnas skrift) som ligger till grund för runorna.
Runorna dyker upp i våra trakter under romersk järnålder (ca 0–400 e Kr), antagligen eftersom Norden då stod i tät kontakt med romarriket. Dessa tidiga runor omfattades av en runrad med 24 olika tecken.
Under perioden ca 500 - 700 förändrades språket i Skandinavien kraftigt. Detta medförde att man också nödgades modifiera skriftsystemet.
I början 700 talet skapades en ny runrad med endast 16 olika tecken som ersatte den äldre.
Den nya runraden togs i bruk ungefär samtidigt i hela Skandinavien.
Orsaken tros vara resultatet av en medveten skriftreform i hela Skandinavien, kanske skapad av handelsmän för att bättre kunna kommunicera kring handel och i affärer.
Runor i allmänhet
Hogastenen - tolkningar av runorna
Tolkningen av Hogastenens runor är omstridd. På grund av runradens utseende och att de 22 runorna inhuggits i en enda sammansatt rad ger den ett ålderdomligt intryck och den bedöms vara gjord redan på 800 talet, alltså under tidig vikingatid !
Stenen kallas sedan gammalt i bygden för Ramunds häll, och den gängse lokala meningen är att stenen är en minnessten rest över en man vid namn Ramund. I denna uppfattning tror undertecknad att de flesta kännare kan enas.
Enligt en tolkning som gjordes 1922 (som idag av många kännare anses vara fel) så ska runraden tydas enligt följande:
Haur i A m denna sten efter Ramund
Haur (eller Jaur) i Å m(ärkte) denna sten efter Ramund
De som framhärdade denna tolkning menar att ett äldre namn på gården Hoga kan ha varit ”Å” (eller i plural-form ”Åm”) . Enligt samma grupp av tolkare skulle namnet ”Åm” syfta på att två åar möts här och därav givit gården dess namn.
Kanske kan Hogastenen då vara ett minne efter en man från denna by som deltog och dog under ett vikingatåg, kanske i västerled, vem vet ?
Den senaste tolkningen gjordes 1992. Enligt denna tolkning ska runorna tydas enligt följande :
iiaur i : am : tain won iar o mula
Ior i Åm gjorde stenen här på mulen
De som menar att denna tolkning är riktig menar att ordet Mule är ett gammalt ord för kulle. Kulle i detta sammanhang skulle då syfta på kullen där det närliggande gravfältet finns.
Hogastenen - innan mitt besök
Detta fotografi togs av Hogastenen långt före mitt besök vid den samma.
I RAä:s digitala arkiv Kringla finns detta fotografi att afnjutas.
”Accession av Hedvall, Anders”. Fotografering av Okänd.
Noterat på kortet:
"Hoga Stala Sn. Tengeby (Orust)."
"Runsten" (Ekhoff s. 186,198.) "15 Aug. 1955."
Hogastenen anno 2015
På väg fram till Hogastenen mitt under vintern detta år, nu ser jag den där framme, ungefär mitt i bilden.
Vilken bjässe! Måste vara minst tre meter hög.
Här är några av de få runor jag kunde urskilja. Sorgligt att tänka sej att en dag i framtiden kommer dessa runor antagligen att vara helt borta av det att stenen sakta vittrar.
Mot nordost.
Man ser här dagens gård Nedre Hoga (som runtolkarna 1922 menar för länge sedan skulle haft namnet ”Å” ).
Strax söder om gården (åt höger i bild) finns det å-möte som samma runtolkare menar en gång kan ha givit denna gård sitt namn ( ”Å” ) . Vem vet, kanske hade de rätt, kanske inte.
Ett lite vingligt svep kring Hogastenen.
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
VÄSTARVET - NATUR - OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND
http://www.kringla.nu/kringla/objekt?text=hoga&sida=9&referens=bhm/photo/UMFA53263:4490
