20 km söder om Alingsås utmed väg 180, kyrkan ligger mitt i byn Hedared, svårt att missa, informationsskylt finns.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Hedared  kyrka  anno 2015

STAVKYRKAN  I  HEDARED

Borgunds stavkyrka i Borgund, Norge. En stavkyrka med långt mer avancerad arkitektur jämfört med den enkla lilla stavkyrkan i Hedared.

RAÄ Fornsök   -   Sandhult 2:1

Ytterligare en söndagsutflykt gjorde jag 15 maj 2015 - siktet var inställt på Sveriges enda kvarvarande stavkyrka. I broderlandet Norge är det bättre ställt, där har man hela 28 st kvar.

En stavkyrka är en kyrka byggd av trä i stavverk.  Den har en bärande konstruktion av stolpar som står på liggande syllar och bär upp väggband.

De bärande elementen i väggarna utgör på detta sätt ramar för en fyllning av stående plankor (stavar) efter vilket byggnadstypen har fått sitt namn.

Man visste vad man gjorde då timmermännen byggde dessa mästerverk, t.ex valdes nästan uteslutande ek som byggmaterial.

Stavkyrkorna anses bära på byggnadsteknik och arkitektur från förkristen tid.  Själv kan jag ganska enkelt i sinnet se ett vikingahus då jag står framför Hedareds stavkyrka och än tydligare då jag ser Borgunds stavkyrka i Norge.

De enklaste stavkyrkorna är enskeppiga, de har ett långskepp och ett kor med rak avslutning förbundet till östväggen - just en sådan enkel kyrka är Hedareds stavkyrka.

Det finns dock stavkyrkor med långt mer raffinerad arkitektur, i Norge finns flera exempel.

De flesta stavkyrkor sägs vara byggda under perioden  1100 - 1350.   Ingen vet hur träkyrkor längre tillbaks i tiden var konstruerade.  Undertecknad har svårt att inte tro att stavkyrkans konstruktion är långt äldre än så.

Just Hedareds stavkyrka har visat sig ha ett ovanligt ursprung vad gäller dess tillkomst.    Kyrkan daterades tidigare till 1200 talet,  just genom de kunskaper som då fanns kring stavkyrkor.

Men med moderna metoder och bruk av årsringsdatering har man dock kunnat fastställa att timret som använts i Hedared höggs först 1501.   Således är Hedared stavkyrka en ovanligt sent byggd stavkyrka.

Mycket tyder på att det kan ha funnits (minst) en tidigare kyrka på platsen.   Bland annat fann man under en renovering å 1930 talet en altartavla som var målad direkt på ytterväggen.   Bilden föreställer jungfru Marie kröning och antas vara från slutet av 1300 talet.

Också inventarierna i kyrkan stödjer teorin om en  tidigare kyrka på platsen.  Flera av dessa föremål anses härstamma från 1200 och 1300 talet. Det har också  hävdats att taksparrarna skulle kunna stamma från 1100 talet, men detta har inte kunnat bekräftas.

Man kan undra varför denna kyrka byggdes enligt gamla principer och av trä under 1500 talet.   Sedan flera hundra år hade man ju företrädesvis byggt kyrkor av sten.

Man skulle kunna spekulera och tro att den första gamla träkyrkan var uttjänt eller kanske hade brunnit varför man var tvugna att bygga samfundet ett nytt Guds hus.

Kanske var trakten särskilt fattig så att en ny stenkyrka inte var att tänka på.  Man beslöt då att bygga en ny kyrka i trä och i gammal stil - kanske byggde man en kopia av den gamla ...?

Ursprungligen bestod kyrkan endast av väggar och yttertak och hade stampat jordgolv. All inredning som idag återfinns i kyrkan - trägolv, bänkar, läktare, predikstol och innertak - har tillkommit senare och även yttertaket är omgjort.  Ursprungligen saknades även fönster.  Nuvarande fönster är insatta under en renovering år 1781.

Under renoveringen år 1781 försågs kyrkan med ett nytt vapenhus som emellertid kom att rivas i samband med en ny renovering år 1901, då riksantikvarien önskade återställa kyrkan till ett mer ursprungligt skick.  Sannolikt fick kyrkan under denna renovering också sin första skyddande brädfodring av fasaderna.

Vapenhuset på bilden här ovan byggdes vid en renovering så sent som anno 1995.

Vid den senaste renoveringen av kyrkan 1995 fick kyrkan ånyo en skyddande träpanel.  Samtidigt återuppbyggdes - som sagt - vapenhuset som revs under 1901 års renovering.

                                                              Från läktaren - mot koret i öster.

Vid en inre restaurering 1934-35 upptäcktes en altartavla, som är målad direkt på ytterväggen och föreställer jungfru Marias kröning.  Denna tavla torde vara från tiden då kyrkan byggdes.

Denna ursprungliga altartavla försvann för våra ögon 1735 då kyrkan målades och då man samtidigt brädfodrade koret invändigt.  Efter upptäckten 1935 monterades brädfodringen på gångjärn så att vi nu för tiden kan beskåda båda altartavlorna.  Bra jobbat !

Här ovan har min guide för dagen öppnat upp 1700 tals-tavlan så att vi gemensamt kunna skåda den medeltida dito.

Dopfunten som idag står i kyrkan har endast sin cuppa kvar sedan den en gång i tiden tillverkades.

De som vet menar att cuppan är tillverkad under 1300 talet och vad man säkert vet är att det står på en senare gjord sockel av granit.

Cuppan synes sakna dekorationer - möjligen kan eventuella dekorationer ha eroderat och försvunnit för våra ögon - då funten under långliga tider legat i kyrkogårdsmuren.

Vid restaureringen av kyrkan anno 1901 hittades något som man tror vara ett resealtare  gömt under en brädfodring under predikstolen.

Idag finns denna artefakt att beskåda under en glasskiva i kyrkan - det består av en liten bit grönfärgad diabas-porfyr infälld i ett trästycke (trädslag okänt).  Den starka nötningen av trästycket tyder på att detta troligen är ett resealtare eller möjligen ett fältaltare.

Munkar och präster hade många sysslor även utanför kyrkans rum. T.ex. hade man uppdrag som syftade till att sprida kunskap i allmänna ämnen och man tillhandahöll även hjälp inom läkekonsten ute i bygderna.

Ett resealtare är ett mobilt altare som fungerade som ett vigt altare då man var på resande fot och saknade tillgång till själva kyrkobyggnaden

Här vid ingången till långhuset - som återfinns i vapenhuset - kan man skåda original-stavarna.  Endast här kan man studera de ursprungliga (stavarna) utan den skyddande lockpanelen.