Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Tag sikte emot Grebbestad, sannolikt anländer du platsen norrifrån på väg 163. Redan strax före du anländer Grebbestad pekar en skylt åt vänster ”Gravfät”. Då är du snart där !
Greby gravfält
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
SGU - Sveriges Geologiska Undersökning
GREBY GRAVFÄLT
RAÄ Fornsök - Tanum 734:1
Har länge varit nyfiken på detta gravfält, ett av Bohusläns största dito !
Jag fick en jättefin drönare av mej själv i julklapp å julafton 2018. Sedan dess har min längtan efter Greby blivit nästintill outhärdlig.
Bestämde mej således per fredagen den 4:e januari 2019 att ta mej till Greby gravfält och att där genomföra en överflygning.
Denna flygning var min fjärde i ordningen och samtidigt den första som inte endast var en övningsflygning, utan nu handlade det om en skarp dokumentation av vår gemensamma skandinaviska historia.
Gravfältet är en helt fantastisk lämning, även om stort fokus denna dag låg på flygningen, så hemsöktes jag i vanlig ordning av historiens rörande känslostorm.
Här står jag nu, år 2019 på platsen som bebotts och brukats av mina föregångare och där de begravt sina anförvanter i en period under järnålder för c:a 2000 år sedan.
Jag blir som vanligt starkt berörd då jag spanar ut över gravfältet och tänker på att i varje hög vilar en människa som gjort alla erfarenheter och upptäckter som ligger till grund för att mitt eget liv en dag skulle kunna spira.
Angående det vi vet om människorna och deras gravskick finns inget nytt att tillägga. Ett 10 tal gravar på Greby gravfält har undersökts. Utgrävningarna visar det man redan tidigare hade hävdat, att de är anlagda mellan 200 - 600 e.Kr, de är således järnålders-gravar.
Yngre järnåldern var en brytningstid mellan olika gravskick. Under bronsålder var det vanligaste gravskicket att begrava sina döda obrända emedan det under järnåldern blev vanligare med kremeringar.
Vad gäller gravarna här på Greby så tycks det vara vanligt att den döde kremerats och att askan lagts i en urna. Ofta förekommer gravgåvor som t.ex. en kam eller några glaspärlor.
Gravgåvorna tyder på att man vid tiden kanske hade en tro på ett liv efter döden.
Här inleds bildreportaget från mitt besök på Greby gravfält med en film från det samma (besöket alltså).
Vill också gärna berätta att filmen är gjord med hjälp av min nya drönare (sent 2018), DJI Mavic air, och att detta är mitt (endats) 4:e lyft.
Här ovan beskrivs strandnivån från vår tid och 2000 år tillbaks i tiden i en enkel animation. Den visar dagens strandnivå kontra den dito för pass 2000 år sedan i området kring Greby gravfält.
Man kan här notera att gravfältet med kringliggande boplatser för c:a 2000 år sedan låg nära ett vattendrag som i perioder före detta järnåldersgravfält sannolikt hade kontakt med västerhavet.
Uppgifterna om historiska strandlinjer är hämtade från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning).
GREBY GRAVFÄLT
Greby gravfält vid pass 2018
Här ses en av gravfältets många s.k. ”Långhögar”. Långhögarna är på gravfältet talrika även om de runda dito torde vara mest talrika.
Här några av alla resta stenar på gravfältet, några står som markörer centriskt på en gravhög emedan andra tycks stå för sig själva och då sannolikt även markerandes en gravplats.
I norra delen av gravfältet finns denna grupp om fyra hällar tätt intill varandra. Dessa grupper förekommer då och då på järnålders-gravfält, men hittills har ingen lyckats förklara vad de haft för betydelse. Dessa grupperna brukar ofta kallas ”Odens flisor”.
Flera av gravfältets resta stenar är mycket höga, vissa mäter hela 4,5 meter !!
Flera sägner har kunnat knytas till gravfältet. En av dessa, och den mest berättade, är den om ”Skottarna”. Någon gång under järnåldern ska en stor grupp skotska krigare ha landstigit i trakterna kring Tanum, ämnade till härjningståg. De sägs ha tagit sig en lång bit in i ”Bullarebyggden” innan de mötte övermäktigt motstånd.
På tillbakavägen ska de ha blivit slagna vid flera tillfällen varpå de överlevande flydde mot kusten. I samband med reträtten ska en av deras härförare ha stupat och sägs vara begravd i ”Valbretts grav”, en hällkista strax väster om Tanumshede ( länk - Tanum 713:1) .
Vidare sägs det att det sista slaget i denna skotska härjning stod just vid Greby. Sägnen berättar vidare att här slogs återstoden av den skotska hären till marken och att de skotska kämparna begravdes just här.
Undertecknad är ändå tveksam till sanningshalten i skrönan. Det är ju högst tveksamt att dessa råbarkade våldsmän skulle fått så fina och upplyfta gravar. Om skrönan har någon sanning så torde dessa skotska kämpar i så fall begravts i en undanskymd massgrav utan gravmarkörer.
De som fått sin sista vila här på Greby gravfält är sannolikt högt värderade personer i det samhälle som fanns på platsen i denna tid, alltså någon gång vid pass 200 - till 600 talet e.Kr.
Avslutningsvis en avbildning gjord av den Göteborgske fornforskaren och målaren Gustav Busewitz 1879 ur ”Ur Bidrag till kännedom on Gbg & Bohusläns fornminnen och historia, 1879” .
De resta stenarna synes varit många fler då avbildningen gjordes jämfört med idag, undrar om det ligger stulna stenar i grunderna till byggnader här omkring ...?
Motivet synes taget ur samma perspektiv som fotot här ovan, d.v.s. mot norr.
Heder!
Min heder vill jag visa de människor som framlevt sina liv här i trakterna kring Odens Flisor i Greby.
