Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Tag sikte på Kullings-Skövde kyrka och utgå härifrån. Studera kartan innan besöket och lägg upp en lämpligt rutt, samtliga lämningar kan enkelt nås till fots en vacker dag.
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
BLI DIN EGEN GUIDE PÅ FÄRDER GENOM TIDIG MEDELTID I
VÄSTERGÖTLAND
Lars Bägerfeldt - Falköping 2004
GRAVFÄLT Å SKÖVDE HED
RAÄ Fornsök - Kullings-Skövde 10:1
( då denna artikel omfattar flertalet lämningar samlat som visas på RAÄ:s Fornsök har jag här valt att länka till den stora resta stenen på Kullings-Skövdes kyrkogård, övriga lämningar i artikeln finns i den absoluta närheten av densamma )
Denna lördag, 5:e maj 2018 är jag åter i ett av mina västgötska favoritområden, Vårgårda.
Vårgårda samhälle är ungt emedan platsen för dagens tätort och ett stort område där omkring har en mycket lång historia. Här finns gott om lämningar från bronsålder respektive järnålder, högar, stensättningar och resta stenar.
Platsen för dagens Vårgårda samhälle ligger i den socken som under medeltiden benämndes Skövde socken. Socknen bytte namn till Kullings-Skövde den 17 april 1885 för att undvika förväxling med staden Skövde.
Den person som satte namnet Vårgårda på kartan var entreprenören och Riddaren av Vasaorden, Fredrik Sundler.
Efter att ha arbetat i hela riket med att etablera nya landsvägar, järnvägar och stora byggnadsprojekt köper Sundler gården Wårgårda i Siene socken år 1840.
Fredrik Sundler gör därefter namnet Vårgårda känt i hela Sverige, långt innan järnvägen järnvägen och stationen byggdes.
På Skövde Hed vid kyrkan i Vårgårda finns resterna efter ett gravfält som använts från bronsålder och vikingatid.
Delar av gravfältet har senare i ständig kontinuitet ända till vår tid fortsatt att användas. I vår tid begravs Vårgårdabor på dagens kyrkogård å Kullings-Skövde kyrka.
Då jag studerar området kring Kulling-Skövdes kyrka får jag uppfattningen att Riksantivarieämbetets uppfattning är att området i forntid omfattats av flera mindre gravfält.
Undertecknad funderar i banor av att kanske det i själva verket handlar om ett enda stort gravfält. Kanske var det ursprungligen ett mindre gravfält med tillhörande boplatser som efter hand växte och att man då flyttade sina boplatser för att kunna rymma fler gravar ...?
På kartan här nedan har jag markerat ett område med tät förekomst av högar, stensättningar och resta stenar.
Insprängt mellan gravlämningar finns spår efter boplatser. Enligt undertecknads teori ska boplatserna efter hand övergivits och flyttats i takt med att gravfältet växt. Teorin är dock endast en privat fundering.
Får en känslan av att området kring Vårgårda kan ha varit något av en centralbygd i forntiden. Lämningarna från brons- och järnålder står här mycket tätt och området gränsar till södra delen av den bördiga Varaslätten.
Arkeologen Lars Bägerfeldt med flera för fram tanken att dagens Vårgårda under tidig järnålder har haft namnet Skadevi efter gudinnan Skade, en av de mest betydelsefulla gudomligheterna som av många också förmenas ha givit Skandinavien sitt namn.
De menar även att dagens Skövde och en plats nordost Lödöse - Ale-Skövde - skall ha följt samma namnmönster,.
Alla tre platser menas på sin tid ha varit synnerligen centrala platser i deras respektive region. Kanske har Bägerfeldt rätt.
Högar - stensättningar - resta stenar och boplatser å Skövde hed
Skövde hed anno 2018
Några få lämningar å Skövde hed
Min största respekt för människorna före mig här i Skövde socken.
