Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Parkera vid Upphärad (nya) kyrka. Tag sikte på gården på andra sidan vägen (mot väster), där ska ni finna en gammal väg som löper spikrakt över åkern mot nordväst, följ den och ni skall finna den gamla kyrkplatsen.
Härifrån kan man inte missa gravfältet som ligger rakt västerut över åkern.
Gravar invid Upphärad å 2019
GRAVFÄLT I UPPHÄRAD
RAÄ Fornsök - Upphärad 8:1
En av vårens första dagar på mina breddgrader år 2019. Härligt, det var söndag den 21 april, solen sken och jag var på väg mot en kyrkoruin i Upphärad.
Upphärad är idag ett mycket litet samhälle som omfattar ett antal gårdar i Trollhättans kommun, mitt emellan Lilla Edet och Kobergs slott.
I samband med mitt besök vid kyrkoruinen såg jag över åkrarna mot väster en ”ö” som var skogsbeklädd. Jag tänkte genast att här ligger ett gravfält.
Efter avslutad besiktning av kyrkoruinen tog jag mej över åkern mot det förmodade gravfältet. Ganska snart kunde jag se att jag hade haft rätt i mitt antagande.
Efter att jag passerat ett antal ”möjliga” små gravhögar på min väg mot ”öns” högsta punkt, stod jag framför en stor domarring. En domarring bestående av fem stora klumpstenar i en ofullbordad ring.
Jag bedömer att domarringen då den anlades bestod av sju stenar. Den del av ringen som saknade stenar torde rymma ytterligare två stenar.
Vart dessa stenar tagit vägen kan jag inte ens gissa, då det ju handlar om stora klumpstenar, alltså inga plana fina hällar från hällkistor som ofta stulits och använts till broar mm.
Men efter min upptäckt av domarringen rådde inga tveksamheter längre, jag stod på ett gravfält som anlagts på en höjd mitt i det öppna landskapet invid dagens Upphärad.
Studier på kammaren då jag kommit hem gav att gravfältet faktiskt är ett gravfält då det finns angivet på RAÄ:s fornsök.
Vidare lärde jag mej att höjden varpå gravfältet är anlagt går under namnet ”Gilleberget” och att där ska finnas c:a tio fornlämningar. Jag kunde på platsen notera tre eller möjligen fyra.
Angående datering har jag ej funnit någon som vill bestämma denna.
Men då här finns två domarringar (jag fann bara en) så skulle undertecknad vilja datera gravfältet till en period från senare delen av bronsålder till folkvandringstid (låt oss säga mellan 600 f.Kr till 600e.Kr).
Anträdde gravfältet från söder, passerade först något som skulle kunna vara en gravhög....lite längre fram (och då hade jag missat den stora domarringen) fann jag denna lilla, men ack så fina hög. Här blev jag säker, jag stod i ett gravfält !
Flera av gravarna på detta gravfältet är otydliga, men då jag nått platsens högsta punkt fick jag avnjuta ytterligare en tydlig hög. Kanske ligger här ättens huvudman eller kvinna här på platsens högsta punkt och gravfältets finaste plats... ?
Från gravfältets högst belägna gravplats, mot öster ser man både Upphärads gamla kyrkplats (som sägs vara en gammal hednisk kultplats) och Upphärads ”nya” kyrkas torn.
Då jag stod stilla en stund och betraktade den lilla högen fick jag syn på några stora klumpstenar ... där låg en stor domarring ! Den saknade sannolikt två stenar, men den var ändå helt fantastisk i sin uppenbarelse.
Här ligger förmodligen en storman, eller kanske en stor-kvinna begravd, eller kanske finns här under stenpackningen en hel ätt ?? Och vem vet, kanske har platsen även tjänat så som tingsplats... många frågor kring domarringarnas betydelse är obesvarade.