Alt.1 - E6:an norrut via Tingstadstunneln, direkt efter tunneln håll höger för att komma till Exportgatan. Efter c:a 1,5 km, hitta en parkering för bilen på vänster sida. Gå utefter Stavdals norra fasad mot Göta älv, vid älven är du framme.
Alt. 2 - sök upp lämningen på nätet, använd GPS.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Skansen - då vi räknade 2016
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
FREDRIKSHAMNS SKANS
RAÄ Fornsök - Backa 6:1
En planerat hård tisdag, 27 december 2016, mitt emellan julklapps-inköp inför ”second christmas” på Holken i Jönköping, tog jag mig hastigt ut till Exportgatan på Hisingen för att med min nya kamera (GoPro 4 Session) besöka en skans invid Göta älvs västra strand - Fredrikshamns skans.
Fredrikshamns skans antas vara byggd av de norska trupper som under Hannibal Sehesteds ledning år 1644-45 hotade att anfalla Göteborg. Detta anfallsförsök kallas Hannibalsfejden och skall ses som en del i det Torstensonska kriget 1643-45.
Torstensonska kriget stod mellan Sverige och Danmark-Norge. Kriget anstiftades av Axel Oxenstierna med målsättningen att häva den danska Öresundstullen och göra strategiska landvinningar för att försvåra framtida danska anfall mot Sverige.
På den norra fronten stred danska styrkor, under Hannibal Sehested, ända från Jämtland till Göteborg mot de svenska dito.
Regenter för parterna vid tiden för kriget var för Sverige drottning Kristina och för Danmark-Norge kung Kristian IV.
Sverige gick segrande ur kriget och freden under- tecknades vid Brömsebro 13 augusti 1645.
Freden innebar att Danmark-Norge avträdde Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel till Sverige. Sverige erhöll dessutom Halland under 30 år samt viss tullfrihet i Öresund.
Drottning Kristina
1626-1689
Kung Kristian
1577-1648
Skansen, som är en mycket liten skans endast 110 x 90m, skulle skydda en tillfällig flytbro som norrmännen lät slå över älven till hospitalsområdet på fastlandet.
På Hisingssidan byggdes skansen och på fast-landssidan byggdes ett framskjutet försvarsverk. c
Det planerade anfallet mot Göteborg blev aldrig av men strider kom ändå att stå vid den befästa bron 1644 och 1645.
Det råder dock viss oklarhet om exakt när skansen byggdes och av vilka. Källorna antyder att det faktiskt lika gärna skulle kunna vara de svenske som uppförde skansen under hösten 1644.
Säker klarhet härom kommer vi antagligen aldrig att kunna få, men det står helt klart att skansen funnits under 1600 talet enligt de kartor som finns bevarade, samt genom den tydliga lämning av skansen som finns att studera än idag - ett par km norrut från Göteborg invid Göta älv på Hisingssidan.
Här är jag på väg fram mot skansen och Göta älv.
Jag är alltid lika spänd innan jag kommer fram till målet. Är jag på rätt plats? Kommer lämningen att vara lätt att upptäcka? Finns något kvar alls över jord?
Ögonblicket innan denna bild togs fick jag den där härliga känslan som jag får då jag kan se en tydlig lämning en bit längre fram. I mitten av bilden kan man se en spikrak vall som måste vara en rest av en bastion!
Här är jag nästan framme och nu bultar hjärtat med kraft - det verkar vara en mycket tydlig lämning av en skans.
Aningen blött om fötterna trots grova kängor men det spelar ingen roll just nu. Nu vill jag bara ända fram till skansen och in i den för att få känna historien uppfylla mina sinnen.
På denna flygbild syns skansen tydligt.
Den inre stjärnformen är tydliga vallar som varit inre skyddsvall. Utanför syns ytterligare en stjärnform som varit yttre skyddsvall och däremellan har säkert varit en vattenfylld vallgrav.
Två gamla kartor varpå skansen syns
Utsnitt ur David Lydinghielms situationskarta av Göta älv mellan staden och Lärje gård från 1682.
Riksarkivet 0424:037:370a.
Skansen benämns på denna karta ”Pulitz skans”, vilket var skansens ursprungliga namn. Senare kom skansen att heta Fredrikshamns skans efter en numera försvunnen gård på vars f.d. ägor skansen ligger.
Man får här en fin bild över staden Nya Lödese samt dess Hospital en bit norr ut efter Göta älv. Rester av Hospital - kyrkogården med några få gravstenar finns kvar än idag att studera, se längre ned på sidan.
Mannen bakom kartan här ovan, David Lydinghielm född 1631 och död 1694 i Göteborg, var en svensk fortifikationsofficer ur den adliga ätten Lydinghielm nr 925.
Födelseort okänd men jag vet att han hade anknytning till Jönköping, han var fänrik vid artilleriet i Jönköping 1665, innan han senare hamnade i Göteborg. Han begravdes i domkyrkan, troligtvis inne i kyrkan, varför hans gravplats ej idag kan besökas då kyrkan brann ned för andra gången 1721 varpå den återuppbyggdes och ny grund och nytt golv anlades.
Kartan är upprättad 1782 av konduktören vid Fortifikationen L.D. Ljungberg
Med skansen utritad och notera krogen till höger (norrut) , Dyngviks Krog.
Ljungbergs egen text på kartan:
Charta som utvisar en gammal Scants belägen vid Götha elf N.N.west öfver elfven från hospitalet. Götheborg d. dn 19 jan 1782.
REVIDERAD 181013 MED ÅTERBESÖK Å NYA LÖDÖSE HOSPITALKYRKOGÅRD
REVIDERAD IGEN MED ÖVERFLYGNING AV SKANSEN 210725 - se längst ned
Hospitalkyrkogården 2018
På Götaälvs östra sida mitt emot skansen ligger Nya Lödese Hospitalskyrkogård som har funnits på platsen sedan slutet av 1500 talet och var länge kyrkogård till Göteborgs Hospitalsförsamling.
Själva Hospitalet låg ett stycke norr om den egentliga staden Nya Lödöse - alldeles intill ett Gråbrödrakloster.
Munkarna tvangs flytta därifrån för att lämna plats för den nya hospitalsinrättning som skulle flyttas dit från Gamla Lödöse.
Hospitalet var inget riktigt sjukhus utan en anläggning dit gamla, sjuka och fattiga människor fick komma när de inte längre kunde klara sig själva. Det är inte känt om där fanns någon läkare, men man vet att där fanns en föreståndare och en predikant. Omkostnaderna för hospitalet skulle staden stå för.
Hospitalets kyrkogård ligger alldeles intill dagens "Gamlestadsvägen" och kan besökas än i dag.
Hospitalskyrkogården kom senare under 1800 talet att användas så som kolerakyrkogård. Än idag finns några få gravstenar kvar att beskåda, de flesta som fortfarande går att identifiera är just från kolera-tiden - 1800 talet.
Del av David Lydinghielms situationskarta av Göta älv mellan staden och Lärje gård från 1682.
På kartan kan man tydligt läsa ”Kiörkogården” , alldeles söder (vänster) om Hospitalområdet. Detta torde vara platsen där jag står nu, den 12 oktober anno 2018 ! (Känns fint att vara här idag, och att i tanken kunna hedra alla de föregångare som fått sina ”hwiloplatser” här allt från 1500-talet ända in i 1800- talet)
Osäker på vad kartan anger angående ytan söder om Kiörkogården, möjligen kan det vara här som kolera - kyrkogården kom att anläggas eller att expandera under 1800 talet - svårt att avgöra.
Här en ensam sten - tillverkad av för mig okänt material - möjligen är det täljsten.
Dock synes den ljusa plattan med inskription vara av vit marmor. Vidare har stenen ursprungligen haft någon ytterligare utsmyckning ovan stenen.
På stenens övre yta syns en brottyta (50x70 mm) av någon smal upp - skjutande detalj, utförd av samma vita marmor som inskriptions-plattan, d.v.s. vit marmor. Troligen har där varit applicerat ett kors (gissar undertecknad).
Inskriptionen berättar att här vilar Ernst F.C. Dose, född 1873 och död 1880. Således vilar här ett ungt offer för kolerans härjningar i Göteborg under 1800 talet.
Denna (del av en) sten skulle kunna vara en medeltida dito. Stenen verkar vara avslagen och dess information om hädangången person och årtal har gått förlorat.
Min förmodan om att stenen skulle kunna vara medeltida grundar jag på kristusmonogrammet - IHS - som här tydligt kan avläsas.
Detta kristusmonogram förekommer ofta just i medeltida handskrifter och är för övrigt ursprungligen en förkortning för namnet Jesus.
En vanlig tolkning av monogrammet är att det beskriver en initial - förkortning för det latinska "Jesus, Hominum Salvator" (”Jesus, människornas Frälsare”).
Bland svensk allmoge utlästes det förr i tiden ofta så som ”Iesus, Herrans Son”.
Bokstäverna nederst på stenen kan jag inte med säkerhet tyda. Möjligen anges där initialerna till namnet på den döde, kanske står där ”A:W”.
NORR
Ett svep över skansen som avslutas nere vid Göta älv där en gång brofästet fanns.
Musiken är nästan årsbarn med skansen och den komponerades av den ganska okände kompositören Nocolaus à Kempis 1647. Stycket heter ”Sonata per violono solo”.
Återbesök 2021
Gjorde några överflygningar av skansen vid detta återbesök.
Samma musik till denna film som jag valde till filmerna från 2016 -besöket :
Nocolaus à Kempis - 1647 - och stycket heter ”Sonata per violono solo” och är inspelat av Bruce Dickey 2007
ARKEOLOGISK RAPPORT 2006:10 - FREDRIKSHAMNS SKANS
GÖTEBORGS STADSMUSEUM
