Fornborgen  vid  Lygnern  -  här  stod  jag  år  2019

Tag sikte emot Fjärås bräcka och parkera förslagsvis vid ”Bräckans café och naturrum”.  Studera sedan kartan och var beredd på någon halvtimmes fotmarsch.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

FORNBORGEN  VID  LYGNERN

RAÄ Fornsök   -   Fjärås 213:1


Lördagen 13 april anno 2019 var siktet inställt på en fornborg vid sjön Lygnern.   Det skulle bli ett kärt återseende av ett spännande område som jag besökt tidigare.


Området vid Fjärås bräcka är oerhört vackert och mycket spännande även rent geologiskt.   Gravfältet som ligger i ”bräckans” västsluttning är ett av de vackraste gravfält jag skådat, de gravlagda här har en vidunderlig utsikt över Kungsbackafjorden.


Men idag var mitt mål fornborgen som skulle finnas på en udde vid Lygnerns södra ände.




Efter en hastig studie av kartan beslöt jag att parkera vid ”Bräckans café och naturrum”.    Det visade sig att jag missbedömt skalan en del,  och det blev en ganska lång fot-vandring.    Men solen sken och humöret var gott, således ingen skada skedd.




Kändes som att jag gick i marker som få människor vistas i och jag var inte beredd att möta någon.   Men så hörde jag ljudet av en yxa som högg i trä.  


Hade svårt att bedöma exakt varifrån ljudet kom, men helt plötsligt såg jag på stigen framför mig en med- människa som kvistade en furustam.


Fick inte tillfälle att presentera mig då yx-mannen började släpa furustammen bort från stigen innan jag hann fram.  Gissar att han var i färd att bygga ett jakttorn.


Strax skulle jag,  enligt Apple-maps,  vara framme vid borgen.   Kunde se att terrängen blev högre ...  och helt plötsligt ser jag sten ... en stenvall !  


Jag var nu framme och stod framför huvudvallen vid borgens södra del, härligt !!

Tanken idag var att kunna göra en överflygning på hyfsat hög höjd med min drönare.  Tyvärr visade det sig att jag fick problem med länkningen mellan fjärrkontrollen och drönaren.


Lösningen till problemet blev tidskrävande, så till den milda grad att batteriett i telefonen tog slut.  Detta haveri har gjort att jag numer alltid har en ”powerbank” med mig då jag ämnar flyga.


I övrigt vad gäller fornborgarnas syfte och deras bestämning i tid finns inget nytt att berätta.


De nordiska fornborgarna antas ha varit i bruk från Kristi födelse till vikingatid, ett fåtal fornborgar tros även ha använts under medeltiden.


Kulmen för borg-byggandet i Norden stod under folkvandringstid, 400–550 e Kr.

Från högsta punkten på ”bräckan” mot norr och mot sjön Lygnern.   Bräckan som är en s.k ”israndsbildning” som skapades här då isen drog sig undan för 14.500 år sedan.    Israndsbildningen består av grus och morän och den dämmer upp sjön Lygnern till hela 15 meter över havsnivån.    Det ås-krön jag nu står på,  i nådens år 2019,  var en viktig färdväg för de första människorna som kom till dessa trakter för 10.000 år sedan.    Enna en hisnande kännedom !

Efter en lång fotmarsch fick jag min första kontakt med borgen.   Då jag kom från den oskyddade sidan, alltså från väster (övriga tre väderstreck är omflutet av Lygnerns vatten) möttes jag av huvudvallen.   Härligt att se att så pass många lagda stenar fått ligga kvar under de c:a 1500 år som passerats sedan de lades till skydd mot annalkande faror.

Hufvudvallen från söder.

I en svacka mitt på borgen, mot öster.

Hufvudvallen mot söder.

En kort filmisk vy från borgen mot norr och mot Lygnern.