Från Rångedala vid Riksväg 40 - tag av mot norr - kör c:a 10 km och du skall finna Fänneslunda kyrkoruin å höger hand.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
FÄNNESLUNDA KYRKORUIN
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
RAÄ Fornsök - Fänneslunda 5:1
Jag börjar få svårt att här beskriva tillfället för mina olika utflykter med minnen från dessa. Jag gör utflykter så pass ofta att jag har svårt att hinna med att redovisa dem här.
Av datumet för just denna utflykt kan man avgöra att den utfördes under semestern 2019. Och visst, jag minns tillfället som sådant, men inte några övriga observationer i samband med detta.
Hur som helst - jag hade tagit mej till Fänneslunda kyrkoruin, c:a två mil väster om Ulricehamn.
Ruinen ligger alldeles intill dagens Fänneslunda säteri. Jag gissar att de omkringliggande stora odlingsbara ytor av idag sannolikt visar att platsen varit gynnsam för odling även för mycket länge sedan.
Dessa tankar får mej att tänka, att kanske har en än tidigare kyrka en gång stått på platsen så som en gårdskyrka...?
Kanske stod här en trä-kyrka vid det allra tidigaste skedet av områdets kristnande ...?
Fänneslunde kyrkoruin anno 2019
Under 1700 talets senare hälft drev stiftsledningen i Skara linjen att de närliggande församlingarna, Fänneslunda, Grovare och Härna skulle göra gemensam sak i frågan om sina kyrkor.
Man menade att församlingarna nu skulle ge upp sina gamla och slitna kyrkor för att i stället resa ett nytt gemensamt guds-hus.
Fänneslunda säteri bildades c:a 1682 av tre gårdar i Fänneslunda kyrkby genom den dåvarande landshövdingen Henrik von Vicken.
Säteriet har haft många ägare sedan dess, däribland Posse, von Knorring och Sundler. Den sistnämnde byggde dagens mangårdsbyggnad c:a 1830 då det gamla huset hade brunnit.
von Vicken
Dopfunten
Geres sten
Härna medeltidskyrka - still standing !
Undertecknad ska att besöka henne - se det som ett löfte!
Det dröjde dock ända in på 1870 talet innan ett nytt kyrkbygge kom igång och detta kom att bli ett bygge endast för Fänneslunda och Grovare församlingar.
Ety Härna församling beslutade att trots allt behålla sin anrika gamla kyrka.
All heder å 1800 talets Härna församling !!
Fänneslunda kyrka är en god representant för alla de vanligt förekommande romanska kyrkorna som var de guds-hus som först kom att byggas i Sverige under det tidiga kristnandet av vår region.
Kyrkan byggdes av gråsten, utan torn och med ett rakslutet kor. Denna kyrkotyp anses ha uppstått i vår del av världen genom inflytande av Anglosaxisk (Engelsk) påverkan.
Fänneslunda romanska gråstenskyrka, utan torn och med rakslutet kor.
Kyrkan lämnades under 1700 talets andra hälft att förfalla. År 1936 konserverades kyrkoruinen till sitt nuvarande skick. Under konserveringen hittade man under golvet snidade plankor som skulle kunna visa på en tidigare stavkyrka på platsen.
En intressant runsten står också vid infarten till kyrkan - eller så som det ser ut idag - vid infarten till Fänneslunda säteri. Se längre ned !
Den övergivna gamla Fänneslunda kyrka - fångad på bild av Sanfrid Welin anno 1891.
Södra ingången till kyrkan. Denna ingång var ursprungligen männens ingång.
Spår av den norra, kvinnornas ingång, syns tydligt än idag (anas genom den södra ingången här ovan). Den norra ingången har vid någon senare tid i kyrkans historia murats igen.
Flyger över Fänneslunda gamla kyrka.
Från långhuset mot koret och altaret. Här ses tydligt triumfbågen som skiljer dessa utrymmen åt. I många av våra västgötska romanska kyrkor har triumfbågarna tyvärr rivits.
Här syns en nisch i korets norra vägg. I nischen förvarades under katolsk tid nattvardskärlen och det välsignade brödet. Altaret i höger bildkant.
Älvsborgs läns förste landshövding hette Henrik von Vicken.
Från 1681 bodde han på Alvhems kungsgård i Skepplanda socken, nuvarande Ale kommun. Mot slutet av 1600 talet grundade von Vicken Fänneslunda säteri.
Fänneslunda kyrka som låg alldeles intill säteriet förärade von Vicken med kyrksilver och altartavla.
1690 dog Henrik von Vicken och begrovs då under koret i Fänneslunda kyrka där den von Vickenska familjegraven finns.
Undertecknad gissar att stenen på bilden här ovan (som ligger alldeles framför altaret i koret) markerar nedgången till den von Vickenska familjegraven.
Alvhems kungsgård - Ale - anno 2016
von Vickens vapen
ätten introducerades 1675 - ättenummer 830
Genom sammanslagningen av Fänneslunda församling och Grovare dito kom som sagt en ny gemensam kyrka att byggas under 1870 talet. Härna församling hade ju den goda smaken att behålla sin anrika gamla kyrka.
Då den gemensamma kyrkan stod klar visade det sej att man hade dubbla uppsättningar av exempelvis nattvardssilver och dopfuntar. Man beslöt att behålla allt i den nya kyrkan.
Således har man i dagens Fänneslunda-Grovare kyrka två medeltida dopfuntar. Man har löst det så att barn från Fänneslunda socken döps i Fänneslunda gamla kyrkas dopfunt emedan barn födda i Grovare socken döps i Grovare gamla kyrkas dopfunt. En riktigt bra lösning tycker undertecknad.
Fänneslunda kyrkas gamla dopfunt, så som den stod ute på kyrkogården år 1891.
Foto - Sanfrid Welin, 1891.
Fänneslunda kyrkas gamla dopfunt, så som den står idag, i Fänneslunda-Grovare nya kyrka.
Foto - okänd fotograf.
Alldeles vid infarten till Fänneslunda herrgård står denna magnifika runsten. Stenen kallas Geres sten efter den person som stenen till minnes restes för - Gere.
Runsten Vg 158
”Kavle reste denna sten efter Gere, en mycket god tägn, brorson bitu”
Stenen kommer att redovisas separat under rubriken ”RESTA STENAR & GRAVFÄLT”.