C:a 2km längs väg 47 österut från Falköping finner man på höger hand Agnestads kyrkoruin.
Sväng av höger ety där finns strax parkeringsplats, härifrån syns ruinen. Informationsskylt finnes.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
AGNESTADS KYRKORUIN
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
ÄLDRE VÄSTGÖTALAGEN OCH DESS BILAGOR I Cod. Holm. B 59 Del 2.
Föreningen för Västgötalitteratur genom Per-Axel Wiktorsson.
ISBN 9789197807920
https://litteraturbanken.se/författare/Anonym/titlar/ÄldreVästgötalagenII/sida/i/faksimil
Agnestads rundkyrka
RAÄ Fornsök - Karleby 4:2
Under en utflykt den 1 juli 2017 med Karleby radby som huvudmål, hann jag även med att ta en titt på Agnestads kyrkoruin invid Ållebergs norra fot.
Kyrkan har varit en rundkyrka, alltså själva kyrkorummet är cirkelformat med en direkt anslutande absid. Kyrkan är orienterad i riktning sydväst - nordost och enda ingången är från sydost.
När man betraktar ruinen förundras man över med vilken exakt precision kalkstenshällarna är huggna. Det var inga dåliga hantverkare man hade att tillgå vid bygget av denna kyrka.
De idag synliga kyrkmurarna har tillkommit under 1100 talet men utgrävningar har visat att kristna begravningar har ägt rum innan de nuvarande murarna uppfördes. Detta tyder på att det funnits en än tidigare kyrka på platsen, troligtvis en stavkyrka av trä.
Agnestads rundkyrka tros ha övergivits under andra halvan av 1500 talet för att sedan förfalla till den ruin vi kan se idag.
Kyrkan grävdes ut 1901 av dr. Hugo Frörlén och den konserverades 1925 av Falbygdens Hembygds- och Fornminnesförening.
Detaljerade kunskaper om kyrkans tillblivelse och eventuella föregångare saknas. Sankt Sigfrid, som missionerade i Sverige under 1000 talets första hälft, ska enligt Äldre Västgötalagen vara den som först vigde kyrkplatsen i Agnestad . . .
”ÞriÝi ær .i. agnistaÝhum.”. Gissningsvis uppfördes då en enkel träkyrka troligen en stavkyrka - kanske var den då en gårdskyrka
Omkring i mitten av 1100 talet - återigen enligt äldre Västgötalagen - lät biskop Bengt den Gode bygga och smycka kyrkan i Agnestad . . . ”han læt göræ. kyrkiunæ .i. agnistaÝhum.”.
Bengt ska då ha uppfört en rundkyrka i sten som blev landets minsta i sitt slag, samt med ett runt kor (eller ska man se koret som en Absid?).
Agnestads kyrka var under sin existens en sockenkyrka som betjänade flera närliggande byar. Kyrkan var troligtvis aktiv fram till Gustav Vasas reduktion 1527. Detta ger att kyrkoplatsen under sina, låt oss säga 400 - 450 års aktiva period givit plats åt upp till ett par tusen begravda personer innanför kyrkogårdsmurarna. Kyrkan betecknades så som ödekyrka 1541.
BISKOP BENGT den gode
S:t SIGFRID
Biskop Bengt sägs ha varit en mycket generös biskop vilket givit honom sitt till-namn, men det finns andra som menar annorlunda.
Han grundade och bekostade med privata medel flera kyrkor, han byggde broar och anlade mils-långa vägar bl.a över Hökensås och Tiveden.
Dessutom ska han till vardera Eriksberg och Järla kyrkor skänkt var sitt relikskrin. Vissa menar dock att Bengts givmildhet var riktad mot kyrkan och att det kanske egentligen var så att det var folket som fick betala kalaset.
Bengt dog omkring år 1190 i hög ålder och begravdes i Skara domkyrka.
På södra långväggen i Skara domkyrka är denna liljesten inmurad. Stenen är unik genom sin text ”Benedictus electus”, d.v.s ”Bengt är vald till biskop”.
Då jag stod framför stenen, i nådens år 2015, insåg jag att jag kanske stod vid biskop Bengt den Godes gravhäll, hisnande!
Man undrar om det är så att stenen i väggen markerar graven under den stora omärkta hällen som finns i golvet nedanför?
Utgrävning & konservering
Sigfrid (Sigfridus) var en engelsk missionsbiskop som under 1000 talets första hälft var verksam i Norge och i Sverige.
Sigfrids historicitet är omdiskuterad - dock finns hos undertecknad en stark övertygelse om att Sigfrid var en verklig person.
Denna övertygelse bygger på det skrivna källmaterial som faktiskt finns samt genom den starka tradition kring hans verksamhet som lever än i dag som bl.a. resulterat i flera avbildningar i våra kyrkor i trakter där han verkat.
Adam av Bremen berättar under 1070 talet i sin skrift Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum angående S:t Sigfrid att det var Norges kung Olav den helige som tagit Sigfrid med sig från England för att missionera, först i Norge, sedan i Sverige.
Enligt Västgötalagens kunga- och biskopslängd, som sannolikt har påverkats av Sigfridslegenden, ska Sigfrid ha döpt Olof Skötkonung vid Husaby källa i Västergötland. Sigftid ska också ha blivit Skara stifts förste biskop, dessa uppgifter stämmer dock inte med Adam av Bremens beskrivning av vem som var Skara stifts förste biskop.
S:t Sigfrids gärning i Sverige slutade enligt Sigfrids- legenden i stor sorg.
När Sigfrid återvände till Värend efter att ha döpt Olof Skötkonung fann han ett träkar med sina tre systersöner vilka följt honom från England avhuggna huvuden flytande på Växjösjön.
S:t Sigfred sägs ha märkt ut och invigt kyrkogårdarna i Östra Gerums, Agnestad och Friggeråker.
På södra väggen i Skara domkyrka finns denna sten med texten "Benedictus electus" d.v.s. "Bengt är vald till biskop".
S:t Sigfrid avbildad i Götene kyrka.
Bilden torde vara tagen under utgrävningen 1901 då två gravar ska ha hittats (delvis) under norra delen av kyrkans mur. Inget datum anges hos Digitalt Museum men som sagt - bilden är säkert tagen i samband med utgrävningarna 1901.
År 1901 undersöktes ruinen av arkeolog H.Frölén och murarna frilades, vidare rapporterades att man funnit två gravar under kyrkomurens norra sida.
Gravarnas läge (delvis under rundkyrkans mur) tyder på att de härstammar från den tidigare träkyrkans epok, alltså Sankt Sigfrids träkyrka som torde anlagts någon gång i början av 1000 talet.
1901
Rundhuset och koret nordväst
Utgrävning pågår.
Koret i förgrunden 1901, troligen då arbetet avslutats och schakt och friläggningar har återställts.
I horisonten syns (tror jag) ”Firse sten” som är en gånggrift alldeles i Falköpings utkanter som undersöktes 2008. ”Firse sten” var under 1600 talet en avrättningsplats, ”galgbacken vid Firse sten”.
Grundgenomskärning av kyrka och ringmur, H.Frölén 1901.
År 1925 fick ruinen sedan sitt nuvarande utseende genom konservering i Falbygdens Hembygds- och Fornminnesförenings försorg. Jag har sökt efter rapport och dokumentation från tillfället, tyvärr helt utan framgång. Nedan två fotografier från konserveringen 1925.
1925
Bilden är tagen 1925 varför jag menar att den torde vara från konserveringen.
Billingen syns i denna vinkel fint vid horisonten.
Även denna bild uppges vara tagen 1925 och här syns spadar och man kan antaga att något arbete med ruinen pågår. Detta torde visa att bilden är tagen i samband med ruinens konservering.
Agnestads kyrkoruin anno 2017 e. Kr.
Här har jag just parkerat utmed väg 47 och går grusvägen fram emot Storegården, alldeles invid foten av Ålleberg, när jag får syn på ett kors vid horisonten.
Här ligger Agnestads kyrkoruin, jag ökar takten till närmast löpning i min upphetsning. Man undrar hur dessa omgivningar såg ut under kyrkans aktiva tid, fanns någon bebyggelse i närheten av kyrkan eller såg det ut som det gör idag, i nådens år 2017, bara åkrar ...?
Snart framme, jag går mot nordväst.
Vid enda ingången, från sydost.
Jag går in...
Tänk att här har bönder och annat enkelt folk som blivit kristnade och levde på Falbygden under 1100 talet fått övervara långa predikningar på ett språk som de ej förstod (Latin), just på denna plats. Jag hade betalat mycket för att få återuppleva en mässa Agnestads rundkyrka som den var under 1100 talet, (och att sedan få återvända till min bekväma nutid såklart).
Fantastiskt 1100 tals kalkstenshantverk! Det finns avancerade studier utförda 2012 av Lars Bägerfeldt som visar på att kyrkans plan kan ha byggts enligt matematiska formler som haft det gyllene snittet som ledstjärna.
Studera gärna vidare HÄR.
Absiden med altaret ...eller ska man kalla det för ett kor ...?
BILLINGEN
FIRSE STEN
BILLINGEN
BILLINGEN
