TUMLEHEDS HÄLLMÅLNING
RAÄ Fornsök - Torslanda 216:1
Lördag 27 februari 2016, då jag steg upp denna dag och såg solen gå upp insåg jag att det snart är vår. Ingen snö och +5°, då har tiden åter kommit för mina historiska helgutflykter!
Sagt och gjort, efter ordinarie ridövningar på Råda säteri tog jag mig genast ut på Hisingen, på väg mot en mycket gammal och rar lämning. Något så ovanligt, på våra breddgrader, som en hällmålning skulle finnas på västra Hisingen.
Matade in koordinaterna på GPS:en och körde mot Hisingen. Då jag anlände en plats i närheten av lämningen där jag kunde parkera bilen fortsatte jag min resa till fots.
Kunde inte finna någon informationsskylt som visade vägen upp för berget men väl en upptrampad stig, kände då att jag förmodligen var på rätt väg. Efter en stunds klättrande kunde jag notera en stor slät bergsida längst upp på berget och ökade då takten.
Väl framme vid hällen blev jag djupt berörd, ett fantastiskt konstverk gjort av mina förfäder för kanske 5000 år sedan.
Skulle ge allt för att kunna få tala med dem.....
Vid Tumlehed, 2 km nordväst om Torslanda på Hisingen. Studera kartan först och använd GPS, ingen vägvisning eller skyltning finns.
Hällmålningen vid Tumlehed är en av ett fåtal kända hällmålningar i Sverige. Motivet med bland annat hjortdjur, båtar och fiskar tyder på att den målades av ett jägarfolk. Den är troligen minst 5000 år gammal, kanske betydligt äldre.
Vid den här tiden var havsnivån mycket högre än idag. Tumledalen, som idag är en bördig åkerflik nedanför berget med målningen, var en havsvik där människorna säkert skaffade delar av sitt levebröd genom fiske.
Bilden är målad med järnockra och visar båtar, fiskar, ett hjortdjur samt geometriska mönster varav det nedersta troligen kan tolkas som vågor i vatten. Motiven på målningen tyder på att den bör vara målad av någon av de små fångstgrupper som rört sig i området.
Till skillnad från de hällmålningar som gjordes under bronsåldern (1800 - 500 f Kr) som oftast är anlagda på sluttande hällar är dessa äldre hällmålningarna i regel placerade på lodrätt stupande, släta bergväggar. Ofta finns ett utskjutande bergöverhäng som skyddar målningen mot regn och snö.
Man tror att hällmålningarna gjordes i rituellt syfte, kanske de skulle öka jakt- och fiskelyckan.
Denna sydliga hällmålning är mycket speciell då övriga hällmålningar i Sverige återfinns i Norrland, men man har också funnit ett fåtal hällmålningar i Värmland och i Bohuslän.
På väg upp, jag ser en stor flat häll, jag är nog på rätt väg!
Där uppe är den, jag ser den ... kan det vara en 5000 år gammal hjort ... ? Hisnande känsla !!
Jag närmar mig !!
Trots min upphetsning hade jag så pass mycket sinnesnärvaro att jag filmade sista biten upp mot berghällen.
FRAMME !!
Hela målningen. Tydligast framträder den stora hjorten till höger och två fiskar till vänster. Fantastiskt ändå, att färgen sitter kvar än idag, efter 5000 år, fantastiskt !!
Skiss som förtydligar konstverket. Mina egna gissningar noteras här nedan.
Troligtvis en hjort
Kanske ett fångstnät som kastas mot hjortens horn, notera handtaget längst upp
Fiskar
Vågor i vattnet
Båt / skepp
Detta motiv vågar jag inte gissa på ... eller är det helt enkelt ytterligare ett skepp ...
1
2
3
4
5
6
En av fiskarna med tydliga vågor under. Svårt att återge ett tydligt motiv med mina begränsade kunskaper inom fotografi samt med min enkla fotoutrustning (iPhone 6S) . Färgfältet ovanför fisken kan tyvärr ej tydas.
Den andra fisken, kanske är det ett båt som är avbildad ovanför?
Havsnivån i området har sjunkit sedan målningen gjordes
Här valde en grupp jägare att leva någon gång för 5000 år sedan, platsen kom att heta Tumlehed många tusen år senare.
Kartan visar havsnivån i Tumlehed anno 2016.
Kartan visar havsnivån i Tumlehed anno 3016 f Kr.
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
SGU - Sveriges geologiska undersökning
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
