Mitt i Stockholm, entrén finner man i Stockholms slott, i markplan med entré från norr.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Slottet  Tre Kronor  från  början  till  slut

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

SUECIA  ANTIQUA  ET  HODIERNA

Mimer bokförlag, Göteborg  -  2014

ISBN 978-91-87593-40-6

TRE  KRONOR

RAÄ Fornsök   -   • Inget RAA-nummer finns •

Hela min familj var på semester-resa till Stockholm sommaren 2016. Denna resa såg jag själv särskilt mycket fram emot just för att jag nu för tiden reser mycket litet, även om jag egentligen har ett mycket stort intresse av att besöka platser som har haft betydelse för vår gemensamma skandinaviska historia, så var det nu äntligen dax för ett besök i vår huvudstad.

Just Stockholm, får man ändå medge, har en central betydelse i riket Sveriges (senare) historia och då jag sällan besökt denna stad med just ämnet historia för mina ögon, kändes detta besök mycket spännande.

Vi bodde på ett mycket enkelt logi under vår vistelse, en båt vid namn ”Birger Jarl”, som låg vid Skeppsbrokajen. Perfekt läge om man vill se Stockholms centrala sevärdheter.

Just denna dag, den 1:a augusti, valde mina medresenärer att ta en sightseeing-båt  som skulle ta dem runt Stockholms nära vattenvägar.

Denna båttur lockade såklart även mig, men jag hade ändå huvudsiktet inställt på slottet Tre Kronor.

Under vistelsen delade vi oftast upp oss i två grupper beroende på olika intressen. Jag fann mig ofta helt själv vilket jag fann vara helt perfekt, jag kunde helt bestämma vilka historiska platser jag i lugn och ro skulle få uppleva.

De rester efter slottet som finns kvar att studera idag finner man på Museum Tre Kronor som är beläget längst ned i nuvarande Stockhoms Slotts norra länga.

Kort sagt  -  för mig var denna resa helt underbar  -   jag erbjöds många stunder av den där obeskrivligt sköna känslan av att finnas mitt i ett historiskt sammanhang.

Jag önskar, av hela mitt hjärta, att alla och envar skulle kunna få erfara denna känsla att vara i historiens stora  sammanhang.

Slottet Tre Kronors ursprungliga namn var Stockholms hus. Det var först efter 1588 som slottet fick namnet ”Tre Kronor” då det, under Johan III regeringstid, placerades tre förgyllda kronor på toppen av högsta tornet (kastalen) i mitten av slottet.  

Tre kronor är Sveriges heraldiska nationalsymbol och dessa tre kronor användes redan så tidigt som på 1330 talet av kung Magnus Eriksson.

”Tre Kronor från Slottsbackenden” av den nederländske målaren Govert Camphuysen från 1661, föreställande     slottet Tre Kronor från sydväst.    Huvudentrén med vindbrygga syns till vänster.

Hela målningen här.

Från  Vikingar  till  Kastal

I ”Stockholm” vid tiden för sekelskiftet 900 - 1000 talet fanns ingen Norrström som vi känner den idag. Mälaren och Östersjön förbands snarare av ett antal breda sund, varav man i ett sund kunde se de blivande Stads- och Riddarholmen sticka upp som små skär.

Stadsholmen låg i passagen mellan den dåtida havsviken Mälaren och nuvarande Saltsjön och befästes tidigt. En pålspärr vid dagens Norrström tros ha uppförts redan vid 900 talets slut. Denna pålspärr var alltså en vikingatida konstruktion för att bättre kunna kontrollera sjöfarten från och till Östersjön.

På grund av landhöjningen kom vattenströmmen utanför Stockholm (dagens Stadsholmen) att öka då andra sund börjat täppas igen. Utvecklingen mot smalare sund gjorde läget än mer gynnsamt för att anlägga ett ”lås” för bättre kontroll av sjöfarten.  

Heldragen linje visar strandlinjen i Stockholm vid 1100 talet, streckad linje visar dagens strandlinje.    Man kan bland annat här se att Stadsholmen var avsevärt mindre vid 1100 talet jämfört med idag.

Riddarholmen var endast en liten holme,  och Helgeandsholmen låg helt under vatten.  Vid tiden för kastalens tillkomst var Stadsholmen endast, just en liten holme som antagligen inte rymde mycket mer än bara kastalen.

Kastalen, vars äldsta delar anses vara från slutet av 1100 talet, har uppförts då behovet av att befästa Mälarens inlopp förmodas ha ökat vid denna tid.

Vilka som var byggmästare känner man inte till.   Denna kastal kom senare att utgöra grunden till Tre Kronors kärntorn. Man menar att kastalen var c:a15 meter i diameter och hade 4 meter tjocka murar och den ursprungliga höjden var 25 meter.

1100 talet  -  Kastalens läge i förhållande till dagens Stockholms Slott.

Medeltid

Det första omnämnandet av Stockholm är från juli år 1252 i ett brev som skrevs och sändes från Stockholm av Birger Jarl och hans son kung Valdemar (Birgersson).

Brevet var ett s.k. Skyddsbrev för Fogdö kloster.    1252 är det år som antas vara året för Stockholms grundande - enligt samma antagande var grundaren Birger Jarl.  Men det finns andra som menar att Stockholms rättmätige grundare är Birgers andra son Magnus Ladulås.

Skyddsbrevet för Fogdö kloster  -  läs HÄR

Då Birger jarl anlände Stockholm för första gången stod troligtvis redan en kastal på holmen.  Jag gissar på att det var Birger som byggde den första ringmuren kring kastalen, den byggnad som kom att heta Stockholms Hus eller bara Stockholm och som även omnämns så i Erikskröninkan på 1320 talet.

Birger Jarl, den vise man.

Han lät Stockholms stad att bygga med

digert vett och mycken hygga (bereda sig tillflykt)

ett fagert hus och en god stad.

UR  ERIKSKRÖNINKAN

1250 talet  -  Kastalen med kring-byggnad i förhållande till dagens Stockholms Slott.

1269 - 1273 bor kung Valdemar Birgersson tidvis på slottet och 1300 föds Birger Magnusson son Magnus Birgersson här.

Anläggningen utvecklades ytterligare under den senare hälften av 1200 talet till ett medeltidsslott.  På sluttningen ned mot Norrström anlades en stor rektangulär förborg omgiven av en ringmur samt flera andra byggnader.  

Dessa 1200 tals-murar finns kvar än idag och man kan få känna på dem när man besöker Museum Tre Kronor.   En oerhört stark upplevelse att lägga handen på en mur som kom till under ledning av Birger Jarl eller kanske av hans son Magnus Ladulås.

Huvudsaklig byggmästare var som sagt, antingen Birger Jarls eller hans andra son Magnus Ladulås.    Gissningsvis deltog även Magnus äldre bror Valdemar Birgersson också i byggprocessen.

1300 talet - Nu har anläggningen fått en förborg omgiven av ringmur.  

Modell motsvarande ovan skiss.    Stockholms hus vid c:a 1300 från nordost.

(Modellen finns på Museum Tre Kronor i Stockholm)

Tänk om dessa 700 år gamla murar kunde tala,  de finns att känna på i Museum Tre Kronor beläget i dagens Stockholms slott.   Gör det !

Här möter 1500 tals-valven den ursprungliga norra muren från 1200 talet mot Norrström.   Fantastiskt att faktiskt vara i slottet Tre Kronor!

Valven är från 14 -1500 talen emedan pelaren här är sentida, ett 1800 tals-stöd.

Gustav Vasa

När Gustav Vasa 1521 bröt Kalmarunionen och gjorde Sverige självständigt blev borgen Stockholms Hus landets förnämsta kungaresidens.  Stockholms Hus förvandlades under Gustav Vasas regering till ett slott.    Vidare utvecklades nu slottets försvarsfunktioner som en följd av belägringen av slottet 1520 och av den snabba utvecklingen av krut och skjutvapen.

Just utvecklingen av artilleriet, med järnkulor som ersatte stenkulor, skapade ett behov av att förstärka borgar generellt. Ofta anlades då nya högre murar av sten med plats för eget artilleri uppå dessa.

År 1536 påbörjas byggandet av en ny yttre försvarsmur och stora rundlar och ytterligare försvarsanordningar.   Som byggnadsmaterial används sten från kyrkorna på nuvarande Norrmalm som kungen konfiskerat i och med  reformationen.

1541-1547 anlades en vallgrav och ett porthus med vindbrygga samtidigt som flera byggnader intill slottet revs för att underlätta borgens försvar.   Dessförinnan hade huvudingången flyttats från sydöstra tornet till västsidan, mot S:t Nicolai kyrka (Storkyrkan).

Med start på 1540 talet påbörjas bygget av den södra delen av högborgen,  kärntornet byggdes till på höjden samt bestyckades med kanoner.

En tidig målning som visar något av hur borgen såg ut vid 1500 talets första hälft är den s.k VÄDERSOLSTAVLAN (se nedan).

VÄDERSOLSTAVLAN

Vädersolstavlan i sin helhet.

Detalj av Vädersolstavlan med kastalen bakom Storkyrkan

Vädersolstavlan är en oljemålning som hänger i  Storkyrkan i Stockholm och är en av de äldsta kända bilderna av Stockholm.

Man ser förutom kastalen även östra och västra tornen som tros tillkommit under 1500 talet.

Målningen återger den senmedeltida staden, sedd från Söders höjder och slottet Tre Kronor under Gustav Vasas regering.

Tavlan har fått sitt namn efter vädersolarna, det optiska solfenomen, som den avbildar och som uppträdde på morgonen den 20 april 1535.

Det som avbildades var troligen en så kallad haloeffekt. Traditionellt har den tillskrivits Urban målare som var Stockholms stadsmålare vid tidpunkten.

Vid en undersökning av tavlan 1999 visade det sig att tavlan i själva verket är tillverkad 1636 eller något tidigare.   På tavlan står texten:  "Anno Domini 1535. Tiughunde daghen i aprlis måna sijntes i Stocholm på himmeln sådana tekn så nær i från siv in til nio förmidda. Renoverat anno 1636".

Man menar numer att tavlan i själva verket är en kopia av ett original från 1500 talet och tros ha utfördes av Jacob Heinrich Elbfas.  Vart ett eventuellt original har tagit vägen är okänt.

En ytterligare faktor som gör att tavlan bedöms vara en kopia och ej en restaurering är det faktum att tornens fönster på målningen har försetts med stora renässansfönster vilka inte förekom i Sverige förrän 40 år efter att den ursprungliga tavlan målades.   Vidare menar man att kastalen försågs med spira med de tre förgyllda kronorna först 1588 under Johan III regering.

Troligtvis valde man att måla en helt ny tavla istället för att restaurera den gamla,  kanske bedömdes originalet vara i ett alltför dåligt skick för att klara en restaurering.

Hela Vädersolstavlan här.

Johan  III

Under Johan III regering,  från 1568 gjordes stora byggnadsarbeten på borgen med avsikten att skapa ett slott i renäs- sansstil.  

Bland annat byggdes en ny kungsvåning i en ny länga invid den gamla ekonomigårdens västra mur mellan och inklusive porttornet (det sydvästra tornet) och det nordvästra tornet.   Vidare byggdes en helt ny länga med rikssal vid den västra muren i den gamla högborgen (mot Storkyrkan till).

Flera ytterligare invändig ombyggnader gjordes,  bland annat inreddes en praktfull audienssal med koppargolv (kallad Fyrkanten) i det nordöstra tornet.   Koppargolvet kom senare att betala Älvsborgs (första) lösen 1570.

Också en ny slottskyrka mot Norrström i norra längans östra del byggdes.   Mellan de nordvästra och nordöstra tornen (norra längan) byggdes dessutom en smal korridor uppe på norra längans taknock över bland annat slottskyrkan,  kallad "Gröna gången".   Den gick mellan "Fyrkanten" och Johan III:s gemåls Katarina Jagellonicas katolska kapell som inretts i det nordöstra tornet.

Dessutom lät Johan III höja kärntornet med ytterligare två våningar.

Det var också under Johan III som slottet fick namnet "Tre Kronor" år 1588 då de tre förgyllda kronorna placerades på en spira på toppen av kärntornet.

1500 - 1600 talet   -   Nu heter slotts-anläggningen Tre Kronor och börjar bli riktigt stor.

Här ses slottet från väster så som den såg ut mot slutet av Johan III:s regering c:a 1580 talet.       Nya huvudporten med vindbro över vallgraven syns i förgrunden.

(Modellen finns på Museum Tre Kronor i Stockholm)

En något senare bild av slottet från väster enligt Erik Dahlberg i Suecia Antiqua et Hodierna 1661-62.

F R Å N       V Ä S T E R  

F R Å N       N O R D O S T

Här ses borgen från nordost vid 1580-talet.      Notera ”Gröna gången” på norra längans taknock.

(Modellen finns på Museum Tre Kronor i Stockholm)

Ytterligare en något senare bild av slottet från nordost enligt Erik Dahlberg i Suecia Antiqua et Hodierna 1661.

Karl  X  &  Karl  XI

Från det att Birger Jarl anlade Huset på Stadsholmen fram till 1697 då slottet Tre Kronor drabbades av den stora branden gissar jag att samtliga kungar och drottningar som regerat Sverige har haft Huset/Slottet så som sitt residens.   Jag kommer inte redovisa dem alla här.

Troligen hann även Karl XII med att residera här.   Starten på hans regeringstid sammanfaller med året för slottsbranden då jans far  Karl XI avled strax före branden.    Karl XII var endast 15 år vid tidpunkten.

De skrinlagda byggplanerna togs upp på nytt 1690 av Karl XI.   Det skulle bli det sista större byggprojektet som kom att genomfördes på slottet innan slottsbranden.  

Karl XI avsatte 12000 daler silvermynt till utförandet av Nicodemus Tessin d.y:s förslag till en nybyggnad av norra fasaden -  arbetet startades 1692.

Redan under hösten samma år spändes takstolarna över den nya längan, och slottskyrkan byggdes om till barockstil och dekorerades efter italienskt mode.

Karl X planerade för en genomgående ombyggnad av slottet under år 1656.    

Uppdraget gick till Jean De la Vallée - fransk arkitekt - som gjorde upp ritningar för ett nytt slott, men efter att Karl X Gustaf avlidit 1660 sköts byggnadsplanerna på framtiden.

Nicodemus Tessin d.y., målningen gjord av Georg Desmarées 1690.

Karl X Gustav 1653–1654, målningen gjord av  Sébastien Bourdon.

Lyckas inte finna någon endaste av- bildning på Jean De la Vallée.  Familjens vapensköld här ovan.

Slottet Tre Kronor före branden 1697

Den nybyggda norra längan enligt Erik Dahlberg i Suecia Antiqua et Hodierna 1694, tre år innan slottsbranden.

Karl X gav arkitekten Jean de la Vallée i uppdrag att mäta upp översta våningen i slottet inför den planerade ombyggnaden.    Ritningen, daterad 1660,  visar slottets plan med alla rum numrerade.

Ritningen i större skala samt med beskrivning av rummen, HÄR.

Slottsbranden  1697

Dekoreringsarbetet var i full gång den 7 maj 1697 när den stora slottsbranden började.   Brandvaktmästaren Sven Lindbergs hustru var den som först upptäckte röken. Hon bad brandknekten Anders Andersson att springa och kontrollera vad som stod på.

När Anders kom fram till rikssalens vind upptäckte han att det brann, men han kunde inte komma åt brandsläckningsutrustningen eftersom branden blockerade vägen.

Branden totalförstörde större delen av slottet.  Elden spred sig snabbt till alla flyglarna av slottet. Slottet som var byggt i sten borde, tycker man, klarat sig bättre.  Men taket var av koppar som leder värme, och snart antändes takstolar och bjälklag av trä och branden kunde snabbt sprida sig.

Den kungliga familjen tvingades snabbt lämna slottet samtidigt som tjänstefolket försökte rädda så mycket som möjligt. Större delen av slottsbiblioteket gick upp i rök, och med den hundratals medeltida brev och dokument.

Slottsbranden här avbildad i ett kopparstick av en gravör vid namn Montalegre.   Kopparsticket har ofta kommit att användas som illustration av branden.  

Kopparsticket är dock till stora delar ett plagiat av de över 100 år äldre Stockholmvyerna i Civitates orbis terrarum (se nedan) av den tyske gravöern Frans Hogenberg (död 1590), och ger därför en felaktig bild av Stockholm 1697.

På sticket kan man dessutom se figurer som springer på isen över Norrström och Riddarfjärden den 7 maj !

Ytterligare ett kopparstick från 1697 med titeln Der Große Brand deß Koniglichen Schloßes in Stockholm har Stockholmsvyerna av Franz Hogenberg som utgångsmaterial för sin "reportagebild".

Slottet visas som det såg ut hundra år tidigare innan Tessins nya norra länga byggdes.   Troligtvis finns inga ”riktiga” avbildningar av branden gjorda av ögonvittnen till den samma, konstigt tycker jag.

Stockholmvyerna i Civitates orbis terrarum av gravören Franz Hogenberg från sent 1500 tal.

Slottet var under ombyggnad och slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. hade med den nya norra längan givit slottet ett helt nytt utseende.   Hans fortsatta arbete hindrades dock av den gamla borganläggningens gyttriga och under många sekel framvuxna byggnadskropp.

Branden gav honom möjlighet att fullfölja sin vision om hur ett modernt slott skulle gestaltas.   Redan innan årets slut (1697) hade han sina planritningar färdiga.  Det gick så fort att man kunde tro att det fanns ett samband mellan branden och Tessins planer för det nya slottet.

Tessin och hans byggmästare Hans Buchegger sägs ha påträffats under branden på Rikssalsvinden när båda (förgäves) försökte att hindra elden från att sprida sig till den nybyggda delen.    Ja vem vet,  kanske var branden planerad...?

Jag är själv osäker kring hur mycket av den nybyggda norra längan som klarade sig,  och hur mycket av den som kunde bibehållas när man senare byggde hela det nya Stockholms slott.

Men om man studerar en tysk tecknares skiss som är gjord  samtida med branden så ser Norra längan nästan oskadd ut.  Min gissning är att åtminstone själva fasaden i någon mån kunde återanvändas.  

Hur som helst så är det ju i alla fall helt enligt Nicodemus Tessin d.y:s barockideal som hela det nya Stockholms slott kom att återuppbyggas efter.

Skissen av slottet Tre Kronor, "Abbildung des abgebranten Schloßes",  gjord av en tysk tecknare som råkade vara på plats vid tiden för branden.   Detta är kanske den enda samtida avbildning av Tre Kronor efter branden.

Skissen är gjord någon tid efter själva branden då man ser att östra längan vid nedre borggården redan är riven. Till vänster i skissen syns den gamla högborgen och bakom denna skymtar slottets äldsta byggnad,  kastalen.  Den nya norra längan synes vara helt intakt.

Här en planritning av översta våningen på slottet Tre Kronor, såsom planlösningen sist kom att se ut innan dess att branden förstörde allt.

Utredningen efter branden visade att slottets brandvaktmästare Sven Lindberg hade varit på plats och dessutom hade han sänt iväg sina brandvakter,  Anders Andersson och Mattias Hansson på andra uppdrag.

Man menade ändå att brandvaktmästare Lindberg inte skött sitt jobb och därför dömdes han och Mattias Hansson i februari 1698 till döden,  emedan Anders Andersson dömdes till gatlopp.

Straffen mildrades senare till gatlopp för samtliga,  domen sade då att de dömda skulle "pligta med Siu gatulopp hwardera, och sändas i wanlige halsjern att arbeta uthi Marstrand i 6 år".    Sven Lindberg som var en gammal man överlevde inte gatloppet.  Övriga två sägs ha överlevt men jag kan inte i nuläget säga något mer om hur deras framtid blev.

Kung vid detta tillfälle var Kar XII (med förmyndarregering) som månaden efter branden skulle fylla 15 år.   Hans far,  Karl XI hade en månad tidigare avlidit och låg på lit de parade på slottet.

Den kungliga familjen fick tills vidare bo i Wrangelska palatset på Riddarholmen men flyttade efter en tid till Karlbergs slott.

Karl XII 1697 avmålad då han var 15 år,  samma år som slottet Tre Kronor brann ned.

Konstnären som gjorde avbildningen var David Klöckner Ehrenstrahl.

Den siste byggherren på slottet Tre Kronor, Karl XI.

"Karl XI på dödsbädden"  av  David Klöcker Ehrenstrahl.

David  Klöckner  Ehrenstrahl

Kunde inte låta bli att ge just denna konstnär ett litet utrymme här.   Jag gillar honom och dessutom tycker jag att han ser litet ut som mej själv.    Se detta lilla inlägg så som en parentes i huvudartikeln.

David Klöcker Ehrenstrahl,  född 25 april 1628 i Hamburg och död 23 oktober 1698 i Stockholm, var en svensk konstnär.    Han har erhållit hedersnamnet "den svenska målarkonstens fader"

Angående målningen här intill:

Konstnären själv i mitten med peruk,  med krita håller han på att skissa upp ett nytt motiv på duken i bildkanten.

På hans vänstra sida står Pictura (Måleriet) ,  med ena handen sträcker hon fram palett och penslar till konstnären.

På hans högra sida står Inventio (Fantasin),  hon håller fram ett papper med text som beskriver en hovmålares viktigaste uppgift:  "Att måla majestäternas odödliga berömmelse".

Tavlan är förmodligen beställd av  Hedvig Eleonora  (gift med Karl X Gustav).  Vi veta åtminstone att den har hängt i hennes audiensrum på Drottningholm.      Idag hänger målningen på Nationalmuseum Stockholm

Fragment  av   Tre Kronor

Elt stort antal lämningar - stort som smått - har genom åren, ända in i vår egen tid hittats från Tre Kronors tid.    Finns att studera för den som verkligen vill i Historiska Muséets samlingar.  

Gissar att det bara är att först lyckas hitta det föremål man är intresserad av och att där efter kontakta någon intenden vid ovan nämnda institution (helst någon som ansvarar för lämningar från just denna tid).  

Har faktiskt själv provaat vid ett tillfälle - gällde specifika lämningar från bronsålder då - och det gick riktigt bra.  Mycket väl mottagen och mina önskade artifakter var framplockade ur muséets stora magasin att lägga mina händer vid.

SKÅL AV RÖDGODS , MED MÖNSTER I  ENGOBE OCH GRÖNGLASYR - 1600 TAL

KARL KNUTSSON  (BONDES)  SIGILL - 1400 tal

ALBREKT AV MECKLENBURGS SIGILL - 1300 tal

STOCKHOLMS ÄLDSTA SIGILL 1296

MAGNUS LADULÅS SIGILL

(BAKSIDA)  1200 tal

MAGNUS ERIKSSONS SIGILL - 1300 tal