Mellan Borås och Ulricehamn utmed Boråsvägen ligger Dannike.
Tag längs Boråsvägen av rakt söder ut mot Hillared, efter c:a 2 km tag vänster, sedan är det skyltat fram till Torpa Stenhus.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Torpa stenhus - jag gjorde visit anno 2014
TORPA STENHUS
RAÄ Fornsök - Länghem 36:2
Vid denna historiska utflykt den 17 juli anno 2014 hade jag hela familjen med.
Detta faktum gav att besöket å Torpa blev något forcerat - men jag blev ändå hyfsat nöjd med helheten.
Torpa stenhus är ett slott i Länghems socken i Tranemo kommun i Västergötland. Slottet är beläget väster om sjön Åsunden, omkring 2,5 mil öster om Borås.
Torpa stenhus är jämte Glimmeingehus i Skåne en av Sveriges bäst bevarade medeltidsborgar. Torpa är en så kallad enkelhusborg från 1400 talet som varit sätesgård för ätten Stenbock.
Bygghere var sannolikt riksrådet Arvid Knutsson och Torpa stenhus stod klart att bebo c:a 1470.
Arvid Knutsson var son till Knut Arvidsson (Stenbock) och Kerstin Erlandsdotter. Arvid var gift med Anna Gustafs- dotter av den äldre Stenbocksätten.
De förmögna borgherrarna som etablerade sig i Västergötland hade ekonomiska intressen i handel med boskap och livsmedel genom Ätrans och Viskans dalgångar.
Samtidigt kom 1400 talet att bli en mycket orolig tid i Västergötland. Förutom de ständiga danska krigshoten ägde flera bondeuppror rum i bygden.
Den medeltida byggnaden på Torpa har förutom så som bostad samtidigt fungerat både som försvarsborg och som handelsborg.
Det finns givetvis många historier att berätta om Torpa stenhus - men jag nöjer mig här med denna korta och sumariska beskrivning. Mitt råd - gör ett besök !
Omkring 1550 tillkom trapptornet. Olika om- och tillbyggnader genomförde under 1500 och 1600 talen.
Riddarsalen har välbevarad renessansinteriör, emedan slottskapellet som inreddes i slutet av 1600 talet är i barockstil. På Torpa hämtade Gustav Vasa sin tredje hustru, Katarina Stenbock. Torpa stenhus har varit den Stenbockska släktens främsta stamgods och har sedan 1400 talet aldrig sålts utan gått i arv antingen på mans- eller kvinnosidorna.
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
Torpa stenhus enligt Erik Dahlberg någon gång under 1600 talets andra hälft, troligtvis en kraftigt överdriven bild jämfört med verkligheten.
Effter skreffne sochner ahra affmätna j Kindz häradt Länghems sochn 1649 (Arialmätning av skrivna socknar i Kinds härad, Länghems socken 1649) För att studera kartan i större format, klicka här.
Geometrisk avmätning 1683. För att studera kartan i större format, klicka här.
I förstugan står denna magnifika dopfunt i sandsten som dateras till 1100-talet.
Taskig bildkvalite på grund av det omänskligt starka motljuset - jag är besviken !
Riddarsalen på våning tre.
På väggen till höger finns två trappor, på vardera sidan om fönstret. Dörren till höger i bild är en förbindelse-gång till trapptornet. En annan trappan löper inuti den tjocka väggen och förbinder Riddarsalen med källaren. Denna långa trappa löper alltså förbi entréplanet och rakt ned i källaren, jag gissar på att den har tjänat som en servicetrappa från köket.
Här i Riddarsalen trolovades Gustav Vasa och Katarina Stenbock. Lägg särskilt märke till det flera hundra år gamla golvet!
Ursprungligen målades kolonner och krön runt dörröppningarna men under 1600 talet satte man enligt tidens mode istället upp vackra, snidade dörrinfattningar över de ursprungliga målningarna.
Interiör från Kungssalen på våning fyra.
Mysfaktor och en mycket viktig värmekälla i Kungssalen.
Då jag ganska hastigt passerade genom Kungssalen på våning 4 - hajjade jag till då jag såg detta porträtt.
Jag erfor känslan av att se mig själv - en blandning av mitt nuvarande svett-blanka ansikte samt den volymiösa frisyr som jag själv brukade ha under 1980 och 1990 talet. Ja det var faktiskt en riktigt stark upplevelse av att se min egen dubbelgångare - har aldrig hänt tidigare.
Målningen föreställer en av ägarna till Torpa Stenhus under 1500 talet, nämligen Erik Gustafson Stenbock. Han kom att bli både riksråd och fältöverste.
Han deltog bl.a. i striderna under nordiska sjuårskriget - som ryttmästare under belägringen av Bohus fästning 1566. Vidare så som överste för rytteriet i Småland och Västergötland, och blev samma år ryttmästare och fältmarskalk för rytteriet i hela riket.
Ja - det finns långt mer att berätta om denne Erik och hans händelserika levnad. Erik slutade sina dagar i Danmark där han blev kvar som landsflyktig fram till sin död 1602.
I en nisch i ytterväggen i hörnet av förrummet till Riddarsalen finns denna bekvämlighetsinrättning.
Jag gjorde ett försök att snabbt kontrollera hur toan fungerade, men just då överraskades jag av guiden och två tyska turister, jag avbröt då omgående undersökningen.
Här i källaren var bostaden för soldaterna under den tid då borgen hade eget försvar. Måste varit mycket rått och kallt för manskapet då källaren saknade uppvärmningsanordningar. Tur att man själv föddes på 1900 talet och inte på 1500 talet.
I källaren fanns också en fängelsehåla, genom denna låga dörr har säkert många slitna själar passerat.
Hittade denna ”Bödelstaxa” på väggen i hålan, verkar inte ha varit trevligt varken för den dömde eller för bödeln.
SUECIA ANTIQUA ET HODIERNA
Mimer bokförlag, Göteborg - 2014
ISBN 978-91-87593-40-6
Stenbockska vapnet vid Erik Gustafson Stenbocks levnad (1538 - 1602)
