Använd din GPS. Någon km. väster om Herrljunga utmed väg 181 tar man höger och efter 200 m. skall du finna en lämplig parkeringsficka på vänster sida om vägen utmed långsidan på en ladugård.
Ytterligare 50 m. norrut ser du en spikrak väg mot höger, följ den till fots och du skall finna ruinen.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
TARSLEDS KYRKORUIN
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
Tarsleds kyrka
Mannen från åkern hade mycket att berätta för mig om Tarsled kyrkas historia. Åkermannens namn är Göran Carlsson och han bebor vid tillfället Klockaregården som angränsar till den gamla kyrkplatsen.
Lejonparten av den information kring Tarsleds kyrka som jag här nedan kommer att meddela har jag delgivits av denne ”åker-man” (mer om honom längre ned på sidan).
RAÄ Fornsök - Tarsled 1:1
Lördagen 16 juni 2018 fann jag mig på väg till trakterna av Vårgårda. Vårgårda/Herrljunga-området har sedan sommaren 2017 blivit ett favorit-område.
Det började i augisti 2017 med besök vid ett antal fina medeltidskyrkor, däribland Eriksbergs gamla kyrka.
Vidare har jag konstaterat att dessa trakter är proppfulla av historiska lämningar, både mycket tidiga och även mer sentida lämningar från t.ex. nämnda medeltid.
Just denna dag var siktet inställt på den medeltida kyrkoruinen i Tarsled, men jag hann också med några resta stenar från järnålder samt två runstenar i närområdet.
Solen sken och det var 22° C, således var allt förspänt för fantastiska upplevelser i vår historia.
Då jag nalkades ruinen kändes det som att jag nog inte ville köra bil ända fram. Verkade som att ruinen låg alldeles intill en gård.
Stannade således ett par hundra meter norr därom var jag fann en lämplig parkeringsficka invid den smala vägen.
På väg ned till fots mot ruinen noterade jag en person ute på åkern alldeles öster om den plats jag siktade mot.
Väl på plats vid ruinen då jag närmade mej kyrkans ingång i väster, möttes jag av just personen från åkern som antagligen sett mej anlända ruinen. Vi hälsade och vi fann varandra ögonblickligen.
HERRLJUNGA - TARSLED : två socknars historia
Herrljunga hembygdsförening - 2003
LIBRIS-ID:9362547
Enligt traditionen uppfördes Tarsleds kyrka i slutet av 1100 talet. Kyrkan sägs ha haft särskilt markerat kor som avskiljdes från kyrkorummet genom en triumfbåge. Som de flesta tidigmedeltida kyrkor ska kyrkan ha saknat fönster på norra sidan.
Tarsleds kyrka var huvudsakligen byggd av sandsten i kvaderteknik vilket var mycket ovanligt för kyrkor i området, dessutom har stenblocken varit rikt ornamenterade.
Dessa attribut ser man oftast vid betydligt större kyrkor som man finner längre norrut i Västergötland, t.ex. i Falköpings-området.
Vissa menar att stenarna forslats till Tarsled av fromma munkar från Falköpings-området och att dessa munkar då sannolikt har varit delaktiga i uppförandet av kyrkan.
I ett senare skede har långhuset förlängts mot väster och den delen byggdes av gråsten, kyrka var efter tillbyggnaden den största i Herrljunga pastorat.
År 1849 förrättade biskop J.A Butsch visitation Herrljunga pastorat. Vid visitationen blev både Herrljunga och Tarsleds kyrkor utdömda.
Tarsleds kyrka ansågs bristfällig och i så dåligt skick, att gudstjänster inte kunde hållas där utan risk.
Efter ytterligare en undersökning på initiativ av församlingsborna beslöts att Tarsleds kyrka skulle rivas till grunden och att en ny kyrka skulle byggas gemensamt med Herrljunga.
Efter att man enats om var den nya kyrkan skulle byggas revs så Tarsleds kyrka år 1863. All sten som fanns i Tarsled gamla kyrka skulle enligt beslutet transporteras till Herrljunga för att användas i den nya kyrkans väggar.
Nästan all den sten, c:a 400 kubikmeter, från Tarsleds kyrka kom så att hamna i väggarna till den nya kyrkan i Herrljunga. Den sten som blev över användes till kyrkogårdsmuren mot Storgatan.
De två gamla kyrkornas läge i förhållande till den nya gemensamma kyrkan som kom att byggas mitt i Herrljunga samhälle.
Här ovan en reproduktion av Herrljunga Gamla Kyrkas utseende.
Enligt utsago har en "hr. G. Ekström" fått adenna avbildning av en "Johannes Andersson-Herrljunga Arvidsgården, Göran Johansson-Fårekulla Remmene, samt 95-åriga Johan Bergquist-Vara, född i en numera riven stuga strax intill Herrljunga prästgård.
Orginalet tillhör ordförande i Herrljunga Forminnes- och Hembygdsförening, Gunnar Ekström, Nya Hotellet, Herrljunga.
TARSLED
GAMLA KYRKA
HERRLJUNGA
GAMLA KYRKA
HERRLJUNGA/TARSLED
NYA KYRKA
Här ovan en rekonstruktion av Tarsled Gamla Kyrka ur boken "Herrljunga-Tarsled, två socknars historia".
Notera att västra delen av långhuset är en senare tillbyggnad av gråsten, emedan den ursprungliga kyrkan var byggd av sandsten i kvaderteknik.
När stenmuren som byggdes vid den nya kyrkan i Herrljunga skulle ersättas av en ny med stenar av granit år 1914, föreslogs att man skulle återbörda de stenar i muren som en gång hade kommit från Tarsled till sin ursprungliga kyrkplats.
Med hjälp av några få mycket stora stenar som låg kvar i marken i sina ursprungliga lägen på den gamla kyrkplatsen försökte man att markera kyrkans utbredning med hjälp av de återbördade stenarna från Herrljunga kyrkas kyrkogårdsmur.
Efter vad jag fått berättat för mig av Göran Carlsson så har man inte helt lyckats markera kyrkans yttermått helt exakt. Kyrkan ska ha varit både längre och även något bredare.
En egen tanke som slagit mej är att, kanske har man eftersträvat att försöka markera den ursprungliga kyrkans yttermått och därav kan man i marken se att kyrkan har varit längre då den revs. Angående ev. avvikelser i kyrkans bredd har jag inget att tillföra, sannolikt en miss som kan tillskrivas den mänskliga faktorn.
Viktigast är ändå att själva kyrkplatsen finns kvar och att dess minne vårdas.
Stenar tillbaks i Tarsled
Fotografi av Tarsleds kyrkplats år 1925 från Digitalt museum - fotograf okänd.
Bildtexten lyder : Tarsleds kyrka revs i samband med sammanslagningen med Herrljunga kyrka.
Tarsleds kyrkoruin anno 2018 e.Kr.
Just anlänt Tarsleds gamla kyrkplats, mot sydost.
Har här jag markerat en stengrund som tydligt kan ses i marken. Den markerar grunden för den senare tillbyggnaden av långhuset mot väster.
Mot nordost.
Vid kyrkans nordöstra hörn. Tarsleds nuvarande klockstapel och kyrkklocka invigdes 1956 av biskop Sven Danell.
Vid kyrkans sydöstra hörn med Klockargården och dess ägare i överkant bilden. Göran har just varit inne och hämtat boken "Herrljunga-Tarsled, två socknars historia".
Här vid kyrkans sydöstra hörn ligger en stor häll. Denna häll blev aldrig flyttad till Herrljungas nya kyrka utan har legat här in situ sedan kyrkan byggdes, sent 1100 tal, sannolikt är det en grundsten.
Det finns de som menar att denna häll är en stor runsten. Tänk vad spännande det skulle vara att kunna få konstatera huruvida denna uppfattning stämmer !!
Här ses en del av kyrkans högra portomfattning vid entrén i väster.
Mina tankar går till våra välbyggda klosterkyrkor då jag ser dessa fasade sockel-stenar. De synes mej vara tillverkade av hantverkare med mycket god yrkesskicklighet.
Detta hantverk ligger långt ifrån många kyrkor som byggdes av våra inhemska byggmästare av gråsten och murbruk.
Kanske det ändå var munkar inblandade i Tarsleds kyrkobygge ..?
. . . fönster från Tarsleds gamla kyrka ?
ur den muntliga traditionen . . .
Här är Tarsled Bosgården 4, endast 250 meter sydväst om Tarsled gamla kyrkplats.
Den muntliga traditionen (och Göran) berättar att i Bosgårdens ladugård kan man finna fönster från Tarsled gamla kyrka.
Notera också min gamla trotjänare som står parkerad framför en av ekonomibyggnaderna. (min kära gamla BMW 530iA som jag numer inte står som ägare till då jag förnyat mitt transportredskap)
Här ett fönster som skulle kunna stamma från Tarsled gamla kyrka. Nu liggande, då sannolikt stående.
. . . klockorna i Tarsled
Vid Tarsled kyrka fanns en klockstapel med två klockor uti. Det berättas att storklockan hamnade i Tarsled i samband med att en dansk krigshär på reträtt passerade Tarsled under kalmarkriget år 1611.
Den danska hären hade då i trossen med sig Larv kyrkas stora klocka som man tagit så som krigsbyte. Traditionen berättar att : ”Då danskarna kom till Tarsled, satte kvinnorna i Tarsled efter dem och slog på grytlock, hojtade och skrek, så danskarna trodde att en hel krigshär var efter dem. Då satte de danske till att köra så fort så att lasset med klockan välte och de var så rädda för svensken, att de ej hann stanna för att ta upp klockan på vagnen”.
På så sätt ska Larv kyrkas storklocka kommit att hamnat i klockstapeln vid Tarsleds gamla kyrka och där fått tjäna denna församling under 252 år.
Då Tarsleds kyrka så revs år 1863 då man uppfört en ny kyrka för Tarsled och Herrljunga församlingar i Herrljunga, kom så storklockan från Larv att hänga i Herrljunga nya kyrkas torn och där hänger den än idag.
Angående Tarsleds lilla klocka, som enligt uppgift ska ha inköpts från Väster-Bitterna kyrka i slutet av 1700 talet, kom den att flyttas till kyrkan i Hol i samband med rivningen av Tarsled gamla kyrka.
Har tyvärr inte kunnat finna någon avbildning av varken den stora eller den lilla klockan. Skönt ändå att veta att de tjänar varsin kyrka än idag.
Då jag till fots närmade mej ruinen kunde jag se en person ute på åkern alldeles öster om den plats jag siktade mot.
Väl på plats vid ruinen möts jag av denne person som antagligen sett mej anlända ruinen. Vi hälsade och jag kände genast en genuint mänsklig värme stråla mot mej.
Personen heter Göran Carlsson och bebor Klockaregården som gränsar direkt mot den gamla kyrkogården.
Göran berättade för mej om Tarsled kyrkas historia inklusive flera spännande detaljer ur den muntliga traditionen kring densamma.
Han var mycket mån om att ge mej så mycket information som möjligt under den korta stund vi umgicks. Strax gick han in i sin bostad å Klockaregården och kom strax tillbaks med boken "Herrljunga-Tarsled, två socknars historia", och han kunde där i visa mej bl.a. en tecknad rekonstruktion av hur kyrkan kan ha sett ut. Det finns nämligen inga avbildningar eller fotografier av henne.
Vår stund tillsammans var fantastisk, jag lovade att återkomma för en fördjupad studie vilket jag också avser att göra.
Två mycket stiliga män i nådens år 2018 med delad respekt för vår historia.
Steffe till vänster och Göran till höger.
Något år efter mitt besök vid Tarsleds kyrkoruin råkade jag hitta ovan filmklipp (avkortat av undertecknad) på YouTube, kände genast igen Göran !
Det visade sig vara en filmad intervju kring Tarsleds kyrka gjord av ett gäng släktforskare med släkt på trakten.
Länk till denna YouTube-film i sin helhet finns bland källhänvisningarna längst ned på sidan.
Heder åt Er som levde här under medeltid och reste Tarsled kyrka.
YOU TUBE - Tarsled kyrkoruin
. . . åkermannen
Så som en parantes vill jag här ändå något beröra lill-klockan från Herrljungas gamla kyrka.
Herrljunga gamla kyrkas lill-klocka hamnade så i Herrljunga nya kyrka efter att den gamla kyrkan rivits. Lill-klockan kom dock ganska snart (1890 talet) att överlåtas till Statens historiska museum där den förvaras än idag.
Denna klocka är mycket intressant då den är försedd med runskrift. Endast ett tjugotal klockor med runskrift finns bevarade i Sverige.
Jag räknar med att återkomma till klockan i samband med kommande besök och studier kring Herrljunga gamla kyrka.
LILL-KLOCKAN FRÅN HERRLJUNGA GAMLA KYRKA