Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Rösen å Näsbokrok det år jag noterar som 2016
Först, norrifrån, kör mot Åsa i Halland via E20, vid rondellen strax norr om Åsa, följ skylt mot Hästholmen.
Efter cirka 3,5 kilometer tag av på en mindre väg som är skyltad "Naturreservat". Denna leder fram till parkeringen.
Bra skyltning och toalett finns.
RÖSEN PÅ NÄSBOKROK
RAÄ Fornsök Ölmevalla
71:1 - 71:3 - 71:2 - 71:4 - 72:1 - 73:1 - 73:2 - 74:1
Sommarvärmen kom 5 maj, Kristihimmelsfärdsdagen 2016, en torsdag. Linda var i Estland med svärfar i affärer och ungarna var upptagna med att ”vila” iförda hörlurar med Apple Music i öronen, varför jag beslöt att ensam antaga en historisk utflykt (det är ju trots allt skönast att göra dessa utflykter sol alena).
Jag ställde kosan mot Näsbokroks naturreservat utanför Åsa i Halland. Har haft ögonen på denna plats ett bra tag nu men jag hade bestämt mig för att göra utflykten en tidig vårdag med fint väder, den dagen var idag.
Näsbokroks naturreservat visar sig vara ett mycket populärt utflyktsmål för - i första hand - naturintresserade människor, jag fick vara helt ensam vid de fantastiska gravrösena emedan övriga besökare studerade floran och drack kaffe med bulle. Platsen är kal ljunghed med några mindre klipphöjder samt sankmarker. I reservatet finns inte mindre än åtta rösen!
Helt kort kan nämnas att dessa rösen anlades under bronsåldern, 1800- 500 f Kr. Rösena är byggda över en kista av hällar där den gravlagde vilar obränd, förmodligen tillsammans med några gravgåvor i form av vardagsföremål, kost samt något vapen som kunde vara bra att ha med sig på resan.
Det är först under yngre bronsåldern som gravskicket med brandgravar under rösen dyker upp.
1
På väg fram mot första röset..... röse nummer tre i min ordning anas till höger.
Här vilar en hövding från bronsåldern. De lade honom högt och väl synlig från farleden utanför, kanske som en markering. Här har vi våra boplatser och här har vi hövdingar med stor makt. Detta röse är det största på begravningsplatsen och dess diameter är 20 m !
Ett svep över de närmsta gravarna från röse nummer ett i min ordning. Jag funderar mycket på vilka hövdingar som här vila. Vilka områden regerade de över, och hur stora var dessa områden, var det kanske bara en eller två byar eller var det kanske ett större område? Vi kommer aldrig att få veta....
2
Här ser du röse nummer två, man ser genast att detta röse varit utsatt för plundringsförsök. Intressant, tycker jag, är att fundera på när i tiden detta försök genomfördes. Då man betänker detta inser man att det ju faktiskt rör sig om ett enormt tidspann.
Plundringen kan ju rent teoretiskt ha skett från, låt oss säga 1500 f Kr ända fram till våra dagar, typ 2000 e Kr. Spännande tankar tycker jag, men jag skulle ändå, om jag var tvungen, gissa på att plundringarna ägde rum någon gång mellan 1600 och 1900 e Kr.
Plundringsgropen.
3
Från söder.
Från norr. Även röse nummer tre har utstått plundringsförsök, tyvärr är detta öde mycket vanligt för våra fina gravrösen.
4
På väg mot fyran!
Röse nummer fyra har också fått utstå plundringsförsök. Här gissar jag på att plundrarna faktiskt, vilket jag bedömer vara ovanligt, har lyckats stjäla delar av vår gemensamma historia då man här i röset kan se, vad jag tror är den häll som varit lock till kistan. På hällen kan man för övrigt tydligt se en skålgrop.
Plundringsgropen.
Skålgropen är mycket tydlig, själv bedömer jag detta vara lockhällen till kistan. Detta antagande skulle i så fall ge att plundrarna i detta fall lyckats finna kistan med dess eventuella gravgåvor, vem vet....? Skålgropar omnämns ibland som Älvkvarnar och har troligen använts sås som ett "kärl" att offra i.
5
Mot röse nr 5 (från söder).
Från norr.
Ettan, tvåan, trean och fyran vid horisonten (även här från norr) .
6
Sexan ligger i den klapperstensbemängda delen av området. Det är nästan så att man skulle kunna tänka sig att detta röse är byggt i senare tider, just för att det synes mycket enklare att kunna genomföra ett byggprojekt med stenar som finns naturligt på platsen.
De flesta övriga rösen i området är uppförda med större stenar som måste ha hämtats från andra områden. OK jag väljer att liksom Riksantikvarieämbetet, ändå se denna klapperstensbyggda grav så som en ursprunglig grav från bronsåldern.
7
Även sjuan är byggd av de mindre klapperstenarna.
Även detta röse har utstått plundringsförsök, människan är så som art ett misslyckande !
8
Åttan !
Plundrad.
Egen upptäckt ?
På min väg mot röse nr 8 gick jag rakt på denna intressanta formation. Jag tror nästan att jag här står vid den första lämning jag själv funnit som ej är noterad av Riksantikvarieämbetet.
Vid noggranna studier av kartan hemma på kammaren (RAÄ Fornsök) så kan jag se att lämningen har en markering, men den saknar informationstext. Vidare i den övriga informationen kring naturreservatet som jag funnit, så som i Hallands turistinformations texter och på informationsskyltar på platsen, anges att här ska finnas åtta (8) rösen.
Vid min utflykt fann jag nio (9) rösen.
Detta röse är litet och är byggt av mindre klappersten och av ett antal riktigt stora block. Kanterna är övertorvade vilket inte förekommer hos något av de övriga rösena. Kort sagt, detta röse skiljer sig en aning från övriga två typer som förekommer här.
9
Röse nummer nio (9), min egen upptäckt.
Någon mer än jag har i alla fall tolkat denna stensamling som ett gravröse, graven är nämligen plundrad. Eller kan det vara så att det är en liten sten-borg byggd av barn som nyttjat klapperstenen på platsen ?
NORR
Vy från parkeringen, antagligen såg det ut precis så här en vårdag för 3000 år sedan, på den tiden då man gravlade sina hövdingar i stora gravrösen.
På väg till gravarna, här finns en kort runda som är mycket bekväm/handikappanpassad med flera rastplatser.
