Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Röset  å  Älvrummet  vid  min  visit  år  2017

Googla upp Älvrummets naturreservat i Trollhättan, mata sedan in uppgifterna i din GPS, följ den!  Parkering finns, skyltar finns, röset ligger alldeles invid gångstigen, således lätt att hitta.

RÖSE   ÄLVRUMMET

RAÄ Fornsök   -  Trollhättan 58:1

Söndagen 30 april 2017, jag är på väg mot Trollhättan och i första hand vill jag se dragrännorna som nyttjats av bl.a vikingarna för att dra skeppen landvägen förbi fallen i Göta älv.

På väg mot rännorna kom jag att passera flera lämningar av olika slag, bl.a ett bronsåldersröse.  Röset ligger högt över Göta älv på dess västra sida, längst ut på en ås i berget, i Älvrummets naturreservat.   Det visade sig vara ett mycket vackert och välbevarat röse, näst intill cirkel-runt och hade en jämn och fin yta med helt symmetrisk välvning.

Jag gissar att detta röse har vårdats ömt av fornvänner genom tiderna.  Det ligger en anlagd ”forngård” bestående av ditflyttade äldre byggnader alldeles intill och denna del av reservatet känns lite som en stadspark där man ju vill visa upp sina sevärdheter i all sin glans. Således är röset säkerligen omlagt minst någon gång i modern tid.

I övrigt är ju inte mycket att säga om röset mer än att det anses vara anlagt under bronsålder.  Det är placerat, så som man ofta gjorde vid den tiden, i ett högt läge synligt från långt håll.  Troligen var detta ett sätt att markera att platsen/området var ”upptaget”.

Röset mot sydöst.

Kort vandring i bronsåldern med avslutning över Göta älv mot öster.

Intressant  i  närheten

På väg fram till röset passerade jag dessa enorma ekstockar som låg skyddade under ett tak.  Jag uppskattar stockarna till en längd av 10 m,  och grova är de också som synes.  De är upptagna från Göta älvs botten någon gång under 1930 talet i samband med att Hojums kraftstationen byggdes.  

En av ekarna har genomgått en dendrokronologisk undersökning och fanns vara fälld år 1008 !!  Man är osäker på vilken användning stockarna var avsedda för, de sägs eventuellt ha sjunkit vid flottning.

Min egen gissning är att det är byggmaterial till båtar, kanske skulle de bli kölar eller kölstockar.  Stockarna är ju  som synes bearbetade till ett rektangulärt tvärsnitt så det är ju också möjligt att de var ämnen som skulle sågas till bordläggningsplankor.

Som sagt, jag tror att dessa stockar är råmaterial för båtbyggnation, oavsett är dessa stockar respektingivande med tanke på deras ålder och enorma storlek samt att de medverkat i vår historia och blivit bearbetade av vikingar !