Skansen ligger invid Göta älv i höjd med E6 och Kärramotet strax norr om Göteborg.

Sök upp lämningen på nätet, använd GPS.   Finns en hyfsad parkering där Transportgatan övergår i Orrekulla industrigata.

Tag sedan fötterna längs Västra Nyebrovägen och du ser strax en höjd på höger hand - det är Orrekulla skans.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Skansen

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

ORREKULLA  SKANS

RAÄ Fornsök   -   Säve 159:1

Årets - 2017 - första sommarkänning kom denna lördag 6:e maj.  Solen sken från klar himmel, 22 grader celsius,   och vi var några i familjen som tog oss till Råda säteri i Mölnlycke för en skön skogspromenad bland vitsippor,  Ekar och Böcker.  

Efter denna upplevelse tog vi oss till  Il Moro på Danska vägen för att avnjuta den utan jämförelse bästa Gelaton vi känner.

Hemma igen - och då vi skulle parkera bilen kände jag att jag måste ta mig ut i historien - en kort stund bara.

Släppte av övriga i familjen varpå jag tog sikte på Orrekulla skans som ligger i Kärra - Hisisngen invid Göta älv.

Har en lista i mobilen med olika förslag på historiska utflykter och just Orrekulla skans hör till de lokala utflykter som lämpar sig väl då man har begränsat med tid.  

Mina egna anteckningar angående Orrekulla var att den  byggdes vid slutet av 1600 talet samt att man här skulle  kunna finna väl synliga vallar kvar att studera än idag.

Vid mina efterföljande studier på kammaren kunde jag konstatera att Orrekulla skans var mycket sparsamt beskriven i allmäna dokument.  

Inte ens hos Wikipedia fanns någon som helst information att hämta. Ej heller via mina ofta anlitade källor på internet fanns särskilt mycket information att skaffa.

Säkert finns information någonstans i våra arkiv för den som verkligen vill veta vad som stundat vid Orrekulla skans. Kanske gör jag själv en djupgående studie i framtiden, och om så sker kommer här då att finnas mer att läsa angående skansen.

Orrekulla skans ligger i Kärra alldeles invid Göta älv, c.a 1 mil norr om Göteborg mellan Bäckebol köpcentrum och Angeredsbron.   Skansen uppfördes ursprungligen i slutet av 1600 talet med syfte att skydda den bro över Göta älv som förband vägen mellan Uddevalla - via Kungälv till Göteborg.

Kärra ligger på Hisingen och ingick i Säve socken som fram till 1658 tillhörde Norge.   Som jag uppfattar historien så tillkom skansen under svenskt initiativ,  alltså mot slutet av 1600 talet.    Själva bron menar jag också vara byggd av svenskar då den första bron anses vara byggd under 1680 talet.

Skansen ligger på en bergsknalle och är skyddad av Göta älv på östra sidan.   På södra och västra sidan rinner en naturlig å samt marken däromkring är än idag sank.   Under skansens aktiva tid torde detta område varit rejält blött och givit ett bra skydd.

Då skansen ursprungligen byggdes tror man att den anlades med enkel byggnadsteknik.  Sannolikt anlades den av jordvallar och kanske med en palissad av trä.  Vallarna kom senare att förstärkas av murverk.

Här syns Orrekulla skans och bron över Göta älv, kartan är daterad 1695 och jag fann den i Göteborgs stadsmuseums digitala samlinga  -  här kombinerad med en karta anno 2017 där bl.a. E6:an kan anas.  

Orrekulla  skans  förstärks

1719 förstärktes skansen och den var då avsedd både för infanteri och för artilleri.  Under 1780 talet tjänstgjorde här 4-5 man från garnisonsregementet emedan bemanningen i krigstider var beräknad till 60 man.

Den ursprungliga 1600 tals-bron ersattes med en ny bro så sent som år 1786.   Sannolikt tog större byggnadsarbeten fart i samband med byggandet av den nya bron.  Skansen fick förstärkningar av vallarna,  kanske kom de då att kompletteras med murar.  

Och efter vad jag kunnat se på gamla ritningar byggdes nya murar med vallgravar från skansen ner till Göta älv på ömse sidor av brofästet.   För att kunna nyttja bron från västra sidan (Hisings-sidan) var man då tvungen att  passera en port i norra muren,  således var brofästet väl kontrollerat.

På de två kartor som redovisas här nedan kan man ana att byggnationer har skett efter 1785 fram till 1789.   På kartan från 1785 syns inga murar ned mot Göta älv,  ej heller finns någon byggnad i skansen.  

Ytterligare en karta som visar skansens läge vid bron, denna karta är från 1785 och jag hittade även denna i Göteborgs stadsmuseums digitala samlingar.  

Jag gillar ju kartor så himla mycket  -  så här kommer en till över skansen.

”Situations charta öfver belägenheter omkring den så kallade Orrekulla skants, aftagen år 1789”.

Kartan finns i Göteborgs stadsmuseums digitala samlingar.   Här syns vägen från Uddevalla komma in från nordväst och löper sedan utefter den yttre södra vallen för att sedan,  via en port i södra muren anlända brofästet.

NORR

Hädelser  vid  skansen

Orrekulla  skans  anno  2017

Här kommer jag norrifrån och får ögonkontakt med skansen.

Södra vallan mot väster.

Ett svep via västra vallen - promenad på den södra dito - samt en titt på västra vallen från utsidan ov borgen (mot öster).

Västra vallen från markplan utanför skansen.   Här ser man den naturliga å-fåran som löper kring halva skansen och som säkert haft funktion av en vallgrav.   Området längs ån är dessutom sank än idag, troligtvis svårforcerat under 1600 talet.

Här en bild av östra vallen från utsidan  -  från vägen ner mot brofästet.   I bildens vänstra kant låg ett hus då skansen var aktiv,  man kan ännu ana dess kålgård intill träden.

Tar mig ned mot det gamla brofästet.    Första kända bron anlades under 1680 talet och den kom sedan att ersättas av Nyebro anno 1786

Det finns inte mycket att hämta i källorna kring händelser vid Orrekulla skans.   De uppgifter som finns är sentida i jämförelse med skansens ålder.    Här nedan beskrivs en händelse där Orrekulla skans spelat en roll.

”Teaterkriget” mellan Danmark och Sverige 1788–1789 v ar egentligen en följd av ”Gustav III:s ryska krig”.   I ett traktat slutet med Ryssland 1773 hade Danmark förbundit sig att bistå med 12 000 man och delar av sin flotta om Ryssland skulle bli anfallet.  

Snart efter det svenska anfallet mot Ryssland krävde ryssarna enligt traktatet att danskarna skulle hålla sitt löfte och att Danmark måste gå med i kriget.

Gustav III hade nu att försvara Skåne, Jämtland och västkusten med sina 10000 man mot Rysslands armé tillsammans med 12000 danskar.

Den första danska styrkan om 10 000 man, varav huvuddelen var norrmän enligt vissa källor, anföll från Norge in i Bohuslän den 24 september och avancerade snabbt mot Vänersborg mot ett svagt svenskt motstånd.

Svenskarna måste förskansa sig i Kvistrum norr om Uddevalla med sina 700 man men besegrades den 29 september av en mycket större dansk trupp.   På en vecka intog de danska trupperna Uddevalla, Vänersborg och Åmål och begärde den 6 oktober att staden Göteborg skulle ge upp.

Nu till Orrekulla skans koppling till ”Teaterkriget”.    När Gustav III fick kännedom om danskarnas krav på att Göteborg skulle ge upp fick han brått att agera.   Han misstänkte att danskarna redan var på väg mot Göteborg varför han fattade det radikala beslutet att den alldeles nybyggda bron över Göta älv, mellan Orrekulla skans och nuvarande Agnesberg skulle brännas.   Detta för att försvåra för danska trupper att kunna nå och angripa Göteborg.

När väl de danska trupperna landsteg på Hisingen kom beskedet om att freden var sluten, varpå danskarna vände om och påbörjade återmarschen mot Norge.

Historien visar att bron aldrig hann att brännas  -  då källorna hävdar att Nyebron revs år 1820 efter mångårigt förfall.