Kyrkan ligger alldeles nordväst om Sankt Sigfids plan i Göteborg, svårt att missa!
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
ÖRGRYTE GAMLA KYRKA
Något kring kyrkans historia
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
ÖRGRYTE GAMLA KYRKA
Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader , rapport III
https://www.kyrkoguidergoteborgsstift.se/resources/RAPPORT-Örgryte-gamla.pdf
• inget RAÄ-nummer •
Annandag jul 2015, jag står framför Örgryte gamla kyrka. Besviket noterar jag att kyrkan är låst.
Går en runda bland gravarna och noterar att flera stycken är från 1600 talet. Mot kyrkväggarna står flera stora gravhällar uppställda över biskopar som verkat under 1600 och 1700 talet.
Då jag lämnar kyrkogården inser jag att det kommer att bli ett återbesök här - och vid detta besök ska kyrkan vara öppen.
Hur namnet Örgryte tillkommit berättas i en tradition som beskrivits av Erik Benzelius (biskop i Göteborgs stift 1726-1731). Traditionen menar att en Isländs munk ska ha berättat att den helige Sigfrid (munk från York) vid sekelskiftet 900-1000 befann sig på en missionsresa till Viken och Västergötland.
Han skall då särskilt ha uppehållit sig i Göta Älvs floddal, nedemot Mölndalsån. Traditionen berättar vidare att han en längre tid uppehållit sig och döpt på Underås i Örgryte, just i den trakt där en kyrka sedan uppförsdes. Denna kyrka torde varit en träkyrka (stavkyrka) och blev då ett av de första kristna templen i Västergötland.
Den helige Sigfrid roddes då upp i Mölndalsån som var mycket vattenrik och nere vid älven var som en stor sjö. Där döpte han i bäcken och predikade förmodligen i en sandhåla som han skämtsamt kan ha kallat sin "ore crypta". Denna benämning stämmer väl in i förklaringen till namnet Örgrytes betydelse.
I dagens stenkyrka står en dopfunt från 1300 talet. På den ursprungliga dopskålen kunde man läsa "……erium Orecry……". Texten sägs varit mycket sliten och dopskålen finns inte kvar - men det sägs att där från början hade stått "baptisterium Orecryptae" på brämet.
Undertecknad funderar över vilken bäck som Sigfrid använde för sina dop vid sin vistelse i trakterna av Underås och Överås.
Platsen för gården Underås ligger intill Mölndalsån å dess östra sida emedan Överås gård låg 600 meter öster härom.
Underås har mycket nära till Mölndalsån emedan Överås har närmare till Munkebäcken (250 m.).
Ja ja - vi får nog aldrig veta hur det ligger till med detta.
Erik Berzelius
Det är kyrkans namn som gett namn åt socknen. Namnet Örgryte är mycket gammalt och sammansatt av två ord "Ör" med betydelse grus(bank)" och "Gryt(e)" med betydelse stenanhopning, stenig mark.
En församling, omfattande södra stranden utmed Götaälvsmynningen, hade här sin kyrka. År 1528 flyttades denna kyrksocken på Gustav Vasas befallning till Nya Lödöse stad vid Säveån. Från 1620 blev Örgryte en annexförsamling till Göteborgs domkyrkoförsamling.
Den näst äldsta målningen föreställande Örgryte gamla kyrka är en akvarell av Justus Fredrik Weinberg från 1811.
Justus Fredrik Weinberg stod - anno 1711 - ungefär där dagens Örgryteväg löper under E6/E20. En liten bro var vid tiden slagen över Munkebäcken och just här början på Danska vägen sin sträckning mot nordost (dagens sträckning just förbi kyrkan är något förskjuten åt norr).
STENKYRKAN
TRADITION & NAMNET
STENKYRKANS BYGGNADSEPOKER
Utsnitt av karta upprättad anno 1814 över "Öfwer & Underås uti Örgryte socken".
Kan tyvärr inte uttyda vem lantmätaren är.
1.
2.
3.
1. Örgryte gamla kyrka
2. Kvarn i Munkebäcken
3. Örgryte skolhus
✷ Här stod Justus Fredrik Weinberg 1711
1250 - 1682
Örgryte gamla kyrka uppfördes troligtvis under första hälften av 1200 talet, sannolikt omkring år 1250. Kyrkan bestod då av ett rektangulärt långhus samt av ett smalare och lägre rakt avslutat kor i öster. Koret saknade absid.
1682 - 1735
1681 uppfördes ett vapenhus vid kyrkans västra gavel.
År 1685 monterades ett innertak i långhuset. Taket målades vitt, vilket förstås av kyrkans räkenskaper som noterar att det köptes in 16 tunnor kalk till bestrykning av taket. Samma år står det också att det ”gjordes stoldörrar”, vilket sannolikt betyder att kyrkbänkarna försågs med dörrar
1735 - 1748
1735 förlängdes kyrkan och koret fick sin tresidiga utformning, varpå (1736) kyrkan fick ett nytt innertak beroende på korets nya utformning.
1748 byggdes så kyrktornet som finansieras genom gåvor samt ett av ett lån från köpman Eric Nissen på gården Underås.
1748 - 1775
År 1771 fick kyrkporten till tornet samt torngluggarna sitt nuvarande utseende.
1817 -
Först i början av 1800 talet byggdes så den södra korsarmen och först då fullbordades Bengt Wilhelm Carlbergs intentioner från år 1766, att göra Örgryte gamla kyrka till en korskyrka.
Kyrktornet fick sitt nuvarande utseende år 1806 då det ursprungliga tegeltaket ersattes med dagens kopparklädda takhuv.
1775 - 1817
År 1774 uppfördes en korsarm på den norra sidan av långhuset enligt ritningar från 1766 gjorda av stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg.
I anslutning till norra korsarmen uppfördes även ett litet vapenhus i trä, vilket inte finns med på Carlbergsritningar från 1766.
✷
Del av karta över Örgryte socken, geografisk avmätning 1733.
Örgryte gamla kyrka anno 2015 e.Kr.
Örgryte gamla kyrka anno 2015.
Koret som tillkom 1735. Båda korsarmarna syns här, det norra (höger) blev klart 1775 och det södra (vänster) 1817.
Promenad helt ensam uppå Örgryta gamla kyrkogård strax före årsskiftet 2015 - 2016.
REVIDERAD MED INVÄNDIG BESIKTNING 200702
Invändig besiktning 200702
Vid mitt besök i december 2015 var kyrkan låst - inget konstigt med det. Bestämde redan då att jag måste återkomma för en invändig besiktning.
Skulle dröja ända till 2 juli 2020 då kyrkan stod öppen så som en av många medeltida kyrkor plägar göra under sommaren. Svenska kyrkan står som arrangör till detta finna initiativ som de kallar Sommarkyrka.
Södra fasaden med den, av de två, sist byggda korsarmarna som kom att fullborda Carlbergs intentioner från år 1766
Predikstolen anses vara från 1780 talet, skänkt av "Herr Gustaf Berndt Santeson och dennes kära maka Fru Elisabeth Matsen" på Kärralunds gård. Man tror att även predikstolen i tung barockstil ritades av Carlberg.
1.
3.
2.
Den medeltida dopfunten ersattes 1738 av en ny. Denna överlämnades som gåva till kyrkan av Sven Böker och hans maka på Bö varvid den gamla funten kasserades.
Den nya dopfunten är av röd kalksten och prydd med konstfulla slingor. Den stora dopskålen vilar på ett knstfullt stöd och en bred fot.
Både på funtens ovansida och utsida står att läsa : "Swen Hansson Böker Christina Johana Carldotter Söderberg A: 1738".
KALLEBÄCKS KÄLLA
GÖTEBORGS STADSMUSEUM - CHARLOTTA
https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/417935
