Vid Östersjön i Kalmar stads sydöstra del, följ skyltar, mycket svårt att missa.
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Något kring Kalmar slott och dess historia
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
SUECIA ANTIQUA ET HODIERNA
Mimer bokförlag, Göteborg - 2014
ISBN 978-91-87593-40-6
KRIGSARKIVET
KALMAR SLOTT
RAÄ Fornsök - Kalmar 53:1
Efter en tjänsteförrättning vid Kalmar sjukhus en fredagseftermiddag den 9 september 2016 tog jag mig snabbt till Kalmar slott. Jag fick endast ett fåtal timmar på slottet då jag planerat ytterligare ett historiskt nedslag på hemvägen.
Det var en helt perfekt dag för historiska studiebesök, lagom varmt och med strålande sol, möjligen aningen hård vind för att känna sig helt trygg utvändigt på slottets vallar.
Då man besöker ett såpass stort och i svensk historia såpass centralt slott bör en hel dag avsättas. Detta inser jag nästan omgående, då jag upptäcker att jag spenderat nästan en hel timme bara i de två första salarna.
Jag kommer att återvända till Kalmar slott för att mer på djupet lära känna det samt för att ta kompletterande foton av bättre kvalitét än de jag denna dag fick med mig hem.
Kalmar slott, oljemålning av Ragnar Swahn (1882-1964).
Det äldsta Kalmar
Det lämpliga läget för en hamn vid Kalmar torde varit orsak både till grundandet av Kalmar stad och Kalmar slott.
Samtidigt är det ett faktum att vattnet längs den låga kusten vid Kalmar sund är både långgrunt och uppfyllt av stenbankar, goda naturliga hamnar är här sällsynta.
Men just vid sundets smalaste del finns en naturlig hamnbassäng i slottsfjärden norr om det nuvarande slottet. På en av de äldsta kartorna över staden från 1610 benämns detta vattenområde ”Kättilen” , med betydelsen "kitteln".
Detta vattenområde har under medeltiden haft ett vattendjup av ungefär 5 m och varit skyddat av en ”naturlig vågbrytare” bestående av en naturlig moränbank vars högsta partier höjt sig över vattenytan som låga holmar och stenanhopningar.
Just dessa stenanhopningar benämndes vid tiden ”kalmar” och det är dessa ”kalmar” som givit platsen dess namn.
I själva Kättilen låg en liten holme, som på flera av de äldre kartorna är betecknad ”Calmar” eller ”Lille Calmar”.
Platsens strategiska läge med närheten till vattnet och kustlinjens naturligt skyddande hamn spelade säkert en avgörande roll för att människor redan tidigt i historien valde att bosätta sig här.
Sjön var den naturliga färdvägen, eftersom det var betydligt svårare och farligare att färdas över land. Kalmarsund var för de bångstyriga småländerna som fanns i omgivningen den säkraste och mest effektiva farleden vid resor och transporter längs östersjökusten och för den delen även vid resor till omgivande platser kring Östersjön.
Runt vår tids Kalmar stad ligger förkristna gravfält från folkvandringstid och vikingatid vilket visar på att betydande bosättningar vid tiden funnits på platsen.
I flera tidiga skrifter förekommer Kalmar - bl.a. i Snorre Sturlassons Heimskringla. I Olov den heliges saga, omtalas att Olov efter slaget vid Helgeå 1027 sände sina skepp till Kalmar och lade dem upp där - emedan han själv landvägen återvände till Norge.
Huruvida Kalmar varit befäst redan under vikingatiden är svårt att med säkerhet bestämma. Undertecknad gissar dock att någon typ av fysiska försvarsverk bör ha funnits redan då - och sannolikt även än tidigare. Men några spår av dessa eventuella försvarsverk har inte kunnat påvisas.
Del av den äldsta kända kartan över Kalmar. Kartan är från 1610 och den visar den medeltida staden före flytten till Kvarnholmen samt slottet med hamnbassängen Kättilen, som utgjorde det öppna vattnet mellan slottet och Kvarnholmen.
Kalmar i Kättilen
En kastal byggdes - 1100 talet
Kalmar slott grundlades troligen under Knut Erikssons regeringstid (~1167-1195) alltså vid slutet av 1100 talet.
Första steget till en borg uppfördes i form av en kraftig kastal på holmen invid den hamnvik som senare under medeltiden kom att kallas Kättilen.
Troligtvis har borgholmen ursprungligen varit en udde, som man gjorde mer otillgänglig genom att skilja den från fastlandet genom den vattenfyllda graven - grävd för hand och då ungefär 10 meter bred.
Vid utgrävningar har man funnit delar av kastalen som är bevarad till en höjd av 2,5 m.
Största delen av kastalen ligger under dagens byggnader, endast en mindre del av kastalen ligger utanför och in mot borggården.
Kastalen byggdes på holmens nordöstra del och stod alldeles invid den dåtida vattenlinjen. Kastalen var mycket kraftigt byggd, 14 meters diameter och med flera meter tjocka murar samt ingång endast via högre liggande våningar.
Under fortsättningen av borg-bygget med ringmur och allt fick kastalen stå kvar. Detta av försvarsskäl då kastalen stod för borgens försvar tills dess att det nya slottets försvarsanläggningar ansågs kunna svara för borgens försvar.
Katsalen revs inte förrän vid slutet av medeltiden.
Knut Erikssons sigill
Egenhändig tolkning av material från uppmätning vid utgrävning av Kalmar slotts borggård som genomfördes av Riksantikvarie Martin Olsson under 1930 talet.
Streckad linje visar slottet av idag med vallgravens fastlandslinje.
Heldragna streck (med grön fyllning) visar 1100 talets utbredning av slottsön, vallgrav och fastland samt kastalen med de ytterligare två samtida byggnaderna
En del av 1100 tals-kastalen framgrävd i borggårdens nordöstra hörn. Bilden är från den arkeologiska utgrävningen gjord av Martin Olsson under 1930 talet.
Till höger i bild syns kastalens mur och å vänster hand synes Magnus Erikssons / Erik Magnussons mur från Stegerhuset (slottets nord-östa länga).
Rakt fram i bild synes rester från Magnus Ladulås ringmur.
Bilder från den arkeologiska utgrävningen av Martin Olsson under det glada1930 talet.
Ringmuren byggs - 1300 talet
Mot slutet av 1200 talet lät Magnus Ladulås förstärka befästningarna på holmen med en hög krenelerad ringmur, medan den äldre kastalen fick stå kvar och ingå i den nya borgen.
Möjligen har även stadens ringmur stått färdig vid denna tid. Dateringen baserar sig på arkitekturdetaljer. Jag gissar på att de fem tornen antingen byggdes under, eller påbörjades under Magnus Ladulås tid på tronen. Lika väl kan det vara hans son Birger Magnusson eller hans sonsöner Magnus Eriksson och Erik Magnusson som färdigställde desamma.
Ringmuren och hörntornen bibehölls medan man på den Inre borggården rev ner de gamla husen och byggde upp nya mot ringmurarnas sidor.
Jag gissar även att ett nytt hus intill östra muren samt de två tornen, det nordvästra och det sydöstra, tillkom någon gång under Sten Sture d.ä:s tid
Det dröjde därefter länge innan man gjorde några ytterligare tillbyggnader på slottet, ända fram till Gustav Vasas tid, då slottsarbetena åter sattes igång.
Den medeltida ringmuren hade visat sig alltför svag och därför beslöt kung Gustav Vasa att slottet skulle omges av ett starkt vallsystem.
Ett stort projekt tog sin start varpå ett enormt utfyllnadsarbete utfördes vilket utökade den ursprungliga borgholmens yta avsevärt.
Egenhändig tolkning av skisser i Arkeologisk undersökning och murverksdokumentation 1998-2000.
Sten Sture d.ä
Gustav Vasa - vallar
Det tidiga 1300 talet var en politiskt orolig tid och Kalmarborgen bör ha varit väl utbyggd vid denna tid, då Magnus Eriksson bedömde den vara hans ”mäktigaste hus”.
Under 1360 talet byggdes två hus på borggårdens södra del, ett mot södra muren och ett fristående med källare. När borgen stod färdig var den Sveriges modernaste och starkaste fästning.
Sedan Sverige, Danmark och Norge förenats i Kalmarunionen vid 1300 talets slut fick borgen troligen förfalla. Unionskungarna som styrde de förenade rikena från Köpenhamn, hade inte skäl nog att underhålla en fästning vid rikets gamla gräns.
Egenhändig tolkning av skisser i Arkeologisk undersökning och murverksdokumentation 1998-2000.
Knut Eriksson - 1100 tals kastalen
Magnus Ladulås (Eriksson) /Birger Magnusson
Magnus Eriksson/Erik Magnusson
Byggherre okänd (åtminstone för mig)
Vallar byggs - 1500 talet
Under slutet av 1400 talet uppfördes en ny byggnad invid den västra ringmuren som sträcker sig från Kuretornet till Södra ringmuren och Rödkullatornet. Huset har tre våningar med vardera ett rum. Materialet i huset är i huvudsak gråsten med enstaka sand- och kalkstenar. Kanske var byggherren Sten Sture d.ä...endast en gissning från min sida.
Renässanspalats - 1600 talet
Arbetet med vallarna påbörjades år 1545 av Gustav Vasa och avslutades inte förrän under Karl den IX:s regeringstid i början av 1600 talet då östra vallen mot sjösidan uppfördes.
Under 1560 talet påbörjades ombyggnaden av medeltidsborgen till renässanspalats.
Vid 1500 talets slut var slottets borggård helt omgiven av sammanhängande byggnadslängor. I samband med denna ombyggnadsperiod putsades och kalkfärgades slottet vitt.
Nästan omedelbart efter att Johan III tillträtt som kung började en ny trevåningsbyggnad uppföras i sten mot den södra ringmuren, där ett tidigare korsvirkeshuset stått.
Ett nytt hus tillkom även mot västra ringmuren alldeles norr om Kuretornet.
Egenhändig tolkning av skisser i Arkeologisk undersökning och murverksdokumentation 1998-2000.
Johan III
Karl IX - östra vallen
Färdigbyggt följt av förfall - 1700 talet
Efter en sista blomstringstid på 1500-talet under Johan III:s tid, fick slottet så småningom mer och mer förfalla. Under 1600 talet och början av 1700 talet utbyggdes befästningarna, men redan under 1700 talets senare del var slottets militära värde obetydligt.
Fortsättningsvis fick det bl.a. tjäna som spannmålsmagasin, kronobränneri och fängelse. Förfallet fortsattes och vid två tillfällen i början av 1800 talet lämnades ansökningar in om att få ta sten från slottet till ett planerat gymnasiehus i Kalmar.
Som tur var fick båda ansökningarna avslag !
Plan över Kalmar slott med sina vallar så som slottets plan såg ut vid 1700 talets slut och som det ser ut än idag. Bild från Svensk byggnadskonst 1530-1760, 1904, bearbetad av Steffe 2017.
Händelser som timat å Kalmar slott
1100 talet
1280 talet
1397
1436
1483
1497
1505
1510
1520
1523
1599
1611
1658
Kalmar visade sig en gång i tiden vara en strategiskt viktig plats. Troligtvis av både handelmässiga skäl för de som levde i området och av försvarsmässiga skäl mellan folken i de områden som skulle bli Sverige och folken i det Daniska riket som redan tidigt i historien verkade ha svårt att samsas.
En kastal byggdes på en halvö utanför dagens Kalmar, möjligen var byggherren Knut Erikssons
(regeringstid ~1167-1195).
Magnus Ladulås bygger en ringmur kring kastalen vilket blir starten för byggandet av Kalmar slott.
Kalmar slott stod i centrum för en av de viktigaste händelserna i Skandinaviens historia. Detta år bildades Kalmarunionen under ledning av drottning Margareta. Den 17 juni kröns Erik av Pommern till kung för Sverige, Norge och Danmark.
Detta år var året för Kalmar recess som var en överenskommelse mellan Sverige och i Danmark-Norge och som behandlade de villkor som skulle gälla för kung Hans (kung av Danmark & Norge) för att betraktas som kung också i Sverige.
1436 anländer Engelbrekt Engelbrektsson med sin bondehär Kalmar. Han samlar stadens borgare men misslyckas med att få dem på sin sida. Engelbrekt besätter platser kring Kalmar för att hindra transporter till staden, sedan fortsätter han söderut mot Blekinge.
Riksföreståndaren Sten Sture den äldre lyckades under 14 år hindra recessens verkställande. Först 1497 kunde kung Hans konsolidera sin ställning som kung av Sverige, efter att ha infallit i Stockholm med en tysk militär styrka. Danskarna intar då även Kalmar slott.
Kalmar blodbad (det första) utspelar sig i juli 1505 då kung Hans lät avrätta ett flertal av Kalmars högst uppsatta borgare. Upprinnelsen var att de svenska herremännen 1501 avsatte kung Hans som svensk kung och utsåg Sten Sture den äldre till riksföreståndare för andra gången.
Då svenskarna riksråden uteblev från den, av kung Hans påkallade, överläggningen som var tänkt att klarlägga situationen tillsatte kungen en domstol och anklagade riksråden för majestätsbrott.
De dömdes i sin frånvaro att förlora ära, frihet, privilegier och gods. För att demonstrera sin vrede och sätta skräck i upprorsmakarna lät han avrätta Kalmars borgmästare, rådmän och de mest betydande borgarna.
Sverige ingår förbund med Lübeck mot Danmark. Tack vare detta kan svenskarna återerövra Kalmar slott (augusti) och Borgholms slott (november) från danskarna.
Den 31 maj landstiger Gustav Vasa på Stensö udde efter sin flykt från Lübeck. Kalmar är då en stad under belägring av Kristian II:s danska trupper.
Kalmar slott liksom de övriga tre slotten inklusive Stockhoms slott som fortsatt försvarade sig mot Kristian II:s trupper gav till slut upp.
1523 blir Gustav Vasa kung av Sverige med stöd av sitt bondeuppbåd och Lübeckska trupper blir han kung och återtar Stockholms och Kalmar slott från danskarna, därmed är Kalmarunionen upplöst.
Kalmar blodbad (det andra) var en avrättning som inträffade i Kalmar 16 maj 1599 på order av hertig Karl efter Avsättningskriget mot Sigismund.
Efter att ha besegrat kung Sigismund i slaget vid Stångebro belägrade hertig Karls styrkor Kalmar, vars ledning fortfarande var Sigismund trogen. Efter två månader gav slottets ståtherrar upp och kapitulerade.
De tre ståthållarna halshöggs tillsammans med slottsprästen efter några dagar utan rättegång. Dessutom avrättades kansliskrivarna, vaktmästarna och knektbefälen genom hängning.
Kalmarkriget. Ett av elva krig mot grannlandet Danmark. Efter 24 dagars belägring faller Kalmar i Kristian IV:s och danskarnas händer.
Kriget avslutades med freden i Knäred 1613, Sverige tvingades bl.a att erlägga Älvsborgs lösen (den andra).
Karl X Gustavs första danska krig avslutas med freden i Roskilde. Danmark avträdde bl.a Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän vilket gjorde att Kalmars betydelse i rikspolitiken minskade.
Kalmar enligt Erik Dahlberg år 1687 (Suecia Antiqua et Hodierna)
Kalmar slott till vänster, Tempel Chatedrale (Kalmar domkyrka) i mitten samt Grimskär skans i förgrunden.
Detalj av Erik Dahlbergs bild här ovan, närbild Kalmar slott.
Kalmar Slott - Anno 2016
Ett helt varv på andra våning i Kalmar slott
Som tidigare här ovan nämnts var min tid på slottet begränsad, endast ett fåtal timmar kunde jag spendera här då jag planerat ytterligare ett historiskt nedslag på hemvägen (Inglinge hög).
Jag köpte dock årskort och jag planerar att göra ett återbesök under 2017. Sannolikt många återbesök genom min lefvnad.
Kalmar slott, taget från en skylt på platsen.
Bilden ger en bra beskrivning av slottets omfattning och dess försvarsverk så som de ser ut idag.
Mot öster, västra postejen å höger hand i bild.
Torrgravens nordvästra spets, norra postejen synes längst bort mot nordost.
Torrgraven mot sydost.
Ett svep från norra postejen till ingången genom slottsravelinen.
Från slottsravelinen mot bron och vinbryggan över vallgraven.
Vindbryggan med Gustav Vasas vapensköld i relief ovan valvet.
Den krokiga gången genom västra vallen mot yttre borggården. Den krokiga gången skulle försvåra en forcering av tunneln.
I slutet av 1500 talet fick Kalmar slotts inre borggård ny puts och vacker dekormålning. Inspirationen till dekoren kom från Europa och Roms dekorerade palatsfasader.
Under 2016 har man rekonstruerat fasade till det utseende den hade under 1500 talet.
Drottningsalen. Salen uppfördes omkring 1555 och fungerade då som drottning Katarina Stenbocks sovrum.
Rutsalen, ett av de finaste rummen på slottet enligt mig är. Rummet har fått sitt namn från det speciella rut-mönstret i golvet. Då salen var klar, omkring 1550, användes den som drottningen Katarina Stenbocks representationssal.
Grå salen, uppfördes omkring 1580 talet av kung Johan III, med inspiration av den italienska och franska renässansens ideal.
Johan lät ta bort den avdelande vägg som tidigare fanns och lät smycka salen bl.a med det fantastiska kassettaket som finns kvar att imponeras av än idag. Längst bort i hörnan anas dörren till kung Eriks gemak.
Dörren till kung Eriks gemak, låssmide av högsta klass.
Kung Eriks gemak, i detta rum har kungarna haft sitt privata gemak alltsedan tornet byggdes på 1200 talet.
Rummets takhöjd och utseende har dock skiftat genom åren. Den nuvarande inredningen kom till på beställning av kung Erik XIV omkring 1560.
Väggarna är otroligt vackra med bl.a fantastiska intarsia-arbeten och målade reliefer med jaktmotiv.
Gustav Vasas son hertig Erik fick Kalmar slott som förläning 1557 och vistades på Kalmar slott mellan 1558 och 1560. Under denna period var Agda Persdotter hans frilla och det är hon som givit namn åt kammaren.
Mot borggården och brunnen.
Slottskyrkan låg fram till 1585 i våningen under Gröna salen. Den del av slottet som nu rymmer kyrkan bestod från början av bostadsrum, men på Johan III:s initiativ uppfördes här den nya kyrkan, vilken stod färdig 1592.
Här har mycket mat lagats genom århundradena.
Tillbaks på inre borggården med brunnen. Notera den helt nyligen restaurerade fasaden.
På Västra vallen, spanar mot söder.
Ett stycke av järn på Västra vallen.
Slottets södra fasad.
