HÄLLRISTNING PÅ JÄTTEBERGET
RAÄ Fornsök - Skepplanda 56:1
En ganska tidig söndagsmorgon, 21 augusti 2016, var jag på historisk upptäcksfärd i trakterna kring Skepplanda. Det kändes tidigt att dagen skulle bli mycket varm.
Efter ett ganska påfrestande besök på Öranäsets fornborg var jag på väg mot Alvhems kungsgård. Jag lyckades då missa en avtagsväg och hamnade således fel och fick vända om.
Just som jag gjorde en u-sväng fick jag syn på en skylt som sade ”HÄLLRISTNINGAR” ! Gjorde genast en ny u-sväng och parkerade bilen för att till fots gå i skyltens hänvisade riktning.
Gick förbi några villaträdgårdar och alldeles efter den sista villan till vänster om vägen såg jag en liten oansenlig, mjukt rundad, klippa sticka upp ur gräset. Då jag kom alldeles nära blev jag mycket lycklig, klippan var fullständigt översållad med skepps-ristningar!
Jag tänker att det här objektet kommer att bli svårt att redovisa med bilder så att hela dess storslagenhet kan uppfattas.
Utmed riksväg 45, c:a 600 m öster om Alvhem samhälle. Studera kartan, man kan köra bil ända fram till den lilla klippan, parkering och skyltning finns.
Ristningar å Jätteberget anno 2016
Här på en klippa på Jättebergets södra sida, någon mil nordväst om Alvhems kungsgård, seglar en 3000 årig flotta fram. Här har ristats 25 skepp, flera djur, en människofigur, 45 skålgropar, två fötter samt några svårtolkade figurer.
Är det solskeppen som kommer med nytt liv? Eller är skeppen ristade för att ge sjöfarare säker färd?
Vi kan bara gissa, något säkert svar på vad hällristningarna betyder lär vi aldrig få.
Hällristningarna skapades under bronsåldern, 1800-500 f Kr, och de hör troligen ihop med periodens religion eller magi. Den fruktsamma jorden, det rinnande vattnet och den livgivande solen är ofta förekommande teman.
Människorna som gjorde ristningarna var jordbrukare och ofta hittar man hällristningarna i närheten av deras gamla odlingsmarker. Andra ligger nära vattendrag och där är ristningarna ofta gjorda just där det fanns (livgivande) rinnande vatten över hällen.
Göta Älv så som den flyter c:a 6 km. väster om Skepplanda nu i vår tid.
Göta Älv så som den flöt fram till Skepplanda för 3000 år sedan, under bronsålder (egen uppskattning).
Vid tiden då skeppen ristades var Göta Älv en fjord och havet nådde då ända upp till det som nu är samhället Skepplanda.
Här en egenhändigt gjord avritning från skylten på platsen som visar hela klippan med alla ristningar.
Hällens konstverk
Vilket enastående vackert skepp !!
Notera att skeppet är försett med en s.k ramm i fören (vänster på bilden). Ramm är en på för-stäven framspringande spets som är avsedd att vid en stöt riva upp bottnen på ett fientligt fartyg.
Egyptiska krigsfartyg var redan under antiken (3000 f Kr- 500 e Kr) försedda med ett slags ramm, som bestod av en eller flera i närheten av vattenlinjen på för-stäven fästade spetsar som var skodda med koppar eller järn. Det mesta pekar på att våra skandinaviska förfäder redan så tidigt i historien hade kontakt med egypterna - en hisnande tanke !
SKEPPLANDA
ALVHEM
LÖDÖSE
Här går några djur. En man tycks låta ett djur, kanske en oxe, dra en krokårder för att plöja i jorden
Här finns det gott om skålgropar. Man tror att dessa använts i samband med offer. Skepp finns här huller om buller, något skepp är ristat upp och ned, man undrar om det finns någon särskild förklaring här till ?
Filmiskt svep över hällen
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
SGU - Sveriges geologiska undersökning
Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR