Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Hällkistan  vid  det  år  som  vi  bestämt  vara  2016

E6/E20, tag Västerleden mot V:a Frölunda, efter Radiomotet sväng av mot Näset, tag sedan första vänster och parkera på p-platsen vid Toftaåsens Äldreboende.

Tag sedan gångbanan som följer äldrecentrets östra fasad tills du kommer i höjd med centrets södra gavel, tag då vinkelrätt gångbanan väster, antydan till stig finns mot hällkistan, c:a 60m, sedan ser står du vid henne.

HÄLLKISTA   I   V:A   FRÖLUNDA

RAÄ Fornsök  - Västra Frölunda 35:1  Hällkistan

RAÄ Fornsök  - Västra Frölunda 150:1 Stensättningen

Det är söndag 1:a maj 2016, jag har just hedrat arbetarnas dag genom att läsa en kort skrift om Fredrik Sterky, Socialdemokrat, fackföreningsman och tidningsman. Sterky var bl.a med om att grunda Landsorganisationen, LO.

1:a maj och solen hade under förmiddagens lopp börjat dominera himlen och temperaturen närmade sig  +15ºC, vilket gjorde min längtan ut till någon historisk hållpunkt i tillvaron att vila mig vid mycket stark.

Efter en snabb undersökning av lokala lämningar beslöt jag mig för att söka upp en hällkista i V:a Frölunda. En lämning som enligt kartan ligger helt centralt i V.a Frölunda, på en hög ås som moderna människor, med hjälp av mycket dynamit, brutalt låtit genomskära för att ge plats åt en trafikled.  Graven ligger inte mer 100 meter från det fula djupa sår som Västerleden medfört, trafikbruset stör säkerligen de gravlagda.

Här på åsen, bara 50 m från hällkistan, fann jag också en stensättning, denna grav är betydligt yngre jämfört med hällkistan, vilket berättar för oss att här har människor verkat under lång tid.

Hällkistan antas vara anlagd under yngre stenåldern, jag gissar vid ~ 1500 f Kr, emedan stensättningen på samma ås dateras till perioden mellan yngre bronsålder och tidig järnålder, alltså någon gång mellan ~ 500 f Kr och år 0.

Alltid lika spännande att söka sig fram till historiska lämningar från forntiden, här har människor gått för 3500 år sedan, precis som jag gör idag 2016, för att göra ett besök vid graven till en anförvant.  

Från söder.

Från norr.

Hällkistan är svårt skadad, antagligen av gravplundrare. Några hällar ligger utkastade runt högens sidor och flera är säkert bortforslade och använda till något lokalt byggprojekt, kanske har en bonde funnit hällarna lämpliga som grundstenar eller kanske som en bro över något vattendrag i närheten, vem vet?  

Spännande ändå att se en hällkista som ligger kvar i sin hög, vanligt är ju annars att de är helt frilagda.

De enda hällar jag kunde finna som fortfarande stod upp i sina ursprungliga lägen var de som bildade ingången till kistan.

Ingångs-gången  -  som är placerad från väster mot öster.

Stensättningen - ligger  endast  50m  norr om  kistan

Mot norr.  

Kanske en litet otydlig lämning  -  men jag såg och jag uppfattade henne i alla fall.   Gav henne min respekt och heder.