Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Hällkistan  i  Nääs  -  3  dagar  in  på  året  2016

HÄLLKISTA   I   NÄÄS

RAÄ Fornsök   -   Skallsjö 34:1  (hällkistan)

RAÄ Fornsök   -   Skallsjö 34:2  (röset)

Då övriga familjen, en eftermiddag i januari 2016, besökte släkt i Floda passade jag på att ta mig en titt på några fornlämningar som jag spanat in nyligen.

En hällkista skulle finnas strax invid Nääs slott, liksom alldeles i närheten också ett antal tätt liggande högar.

Jag var sent ute, klockan var närmare tre när jag hittat fram och parkerat bilen. Visste att jag hade max 1h 30 min på mig innan mörkret skulle falla, och vinden var iskall, så jag småsprang fram mot den höjd jag bedömde att hällkistan skulle ligga på.  Kändes precis som i forna dagar då man spikade en kontroll under en tävling,  jag gick rätt på kistan!

En stor kista var det, jag räknade till 26 st vägghällar, endast en av takhällarna fanns kvar, nedrasad.  Övriga takhällar,  gissar jag,  ligger som broar i markerna här omkring, bönder har alltid gillat takhällar.  Jag stegade upp måtten som visade sig vara 8 x 2,5 m.  

Hällkistan ligger, som vanligt är,  högst upp på en hög höjd och har säkert varit den finaste plats man kunde finna då man anlade graven någon gång under yngre stenåldern (1800-1500 f.Kr.)  alternativt i början av bronsåldern.

Granne med hällkistan ligger också ett stort röse, anlagt i den efterföljande epoken bronsåldern (1500-500 f.Kr.) alternativt i början av järnåldern. Röset är,  som nästan alltid för dessa gravar,  delvis förstört av gravplundrare.

Dessa två gravtyper visar att här har människor bott och levt under långliga tider.  

E20 från Göteborg, strax efter Floda sväng höger mot Nääs slott. C:a 2 km efter Nääs slott, tag vänster vid skylt mot fornlämning, parkera. Skylt och vägvisning finns.

Men de två gravtyper vi ser här visar att här har människor levt från 2400 f Kr - år 0. Lika troligt som det är att platsen var bebodd tidigare än 2400 f Kr är det att platsen fortsatte att vara bebodd efter högarnas och rösenas tid.

Helt säkert är i alla fall att platsen är bebodd idag, i nådens år 2016, då jag själv med egna ögon kunde konstatera att det lyste i fönstren på en liten gård nedanför berget med hällkistan. Samtidigt kunde konstateras att delar av de gamla fornåkrarna än i dag brukas, då de omgärdades av ett helt modernt  elstängsel.

Röset  invid  hällkistan

Jag har just fått syn på hällkistan, tar genast fram kameran och närmar mig sakta, samtidigt som jag vill springa av ren nyfikenhet !

En stor kista var det, räknade till 26 vägghällar, den inrasade och enda kvarvarande takhällen syns längst bort i bild. Mot norr,  bilden är tagen från kistans ingång som ligger rakt mot söder.

Mot söder.

Man undrar vem som fått denna kungliga sista viloplats. Någon uppburen person måste det så klart ha varit, eller kanske en kvinna? Gravar som denna återanvändes ofta under långa tider och kan i vissa fall rymma kvarlevor efter mer än 100 personer.

Ungefär 25 meter öster om hällkistan ligger röset.   Svårt att fånga röset på bild, men det ligger faktiskt här mitt i bild.

Provar att filma istället - lite bättre blev det väl ändå.

Mot norr,  jag står här just innanför ingången.