Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Kör söderut från Ulricehamn på väg 157, 500 m efter södra infarten till Marbäck, tag av höger, efter 500 m parkera mitt för ett ensamt hus på vänster sida, promenera 100 m norrut enligt skylten vid vägen.

Hällkistan  i  Marbäck  -  här  stod  jag  anno  2015

HÄLLKISTA   I   MARBÄCK

RAÄ Fornsök   -   Marbäck 18:1

Å yrkets vägnar på väg hem från ett arbetsmöte i Jönköping 29 oktober 2015 passade jag på att göra ett historiskt nedslag i Ulricehamns-trakten.  Känns extra skönt att vandra i dessa marker då jag på mödernet stammar härifrån.

Väl framme parkerade jag bilen och till min glädje fanns en informationsskylt med vägvisning.  Efter 100 meters promenad bland stora granar kom jag ut på en åker. Mitt på åkern fann jag hällkistan.  Hon var vacker !

Kistan är hyfsat intakt, dock finns bara en takhäll kvar. Förutom takhällen består kistan av 23 hällar, och den har varit täckt av jord eller av ett stenröse under forntiden.   Dateringen av kistan är 2400-1500 f Kr.

När kistan upptäcktes 1888 fann man bl.a dolkar, pilspetsar, skrapor, yxa, spån av flinta samt två lerkärl. I ett av kärlen fanns avtryck av vete.

Fick en fin stund tillsammans med hällarna mitt på den vackra lilla åkern i skogen.

Här kommer jag ut från de stora granarna,  jag går mot norr   -   anar hällkistan där ute,  mitt på åkern   -    jag springer !

Lite tråkigt att se dessa pinnar och snören kring kistan  -  säkert på plats för att minimera risk för besökare att ramla in i kistan  -  eller kanske är det ett stöd för den bonde som brukar jorden i vår tid att få en chans att skona graven.

Här mot öster  -  försök att bortse från mina ganska dåliga försök att redigera bort pinnarna.

Mot öster igen  -  här något närmar det enda kvarvarande takblocket.  

Blocket ligger med stor säkerhet kvar på sin ursprungliga plats,  ungefär vid hällkistans centrum i dess längdriktning.    Övriga takhällar torde ligga vid gårdarn här omkring, kanske så som trappstenar eller möjligen som en lite bro över något mindre vattendrag.

Här har undertecknad placerat sina fötter på den östra av de två gavelhällarna.  

Hällkistorna hade sin ingång  - då man kunnat finna någon  - alltid denna vid någon av  de två kortsidorna.  Undertecknad kan meddela att ingången till denna kista inta har varit från denna, den östra gaveln.  Såledest torde ingången i denna kista varit placeratd vid västra gaveln.

Möjligen kan ingången här placerats vid västra gaveln.  Denna gavel är mer diffus i sin konstruktion  -  eller kanske byggdes denna grav helt utan ingång  ?  Vi lär få leva i okunskap i denna fråga gissar jag.

På den enda kvarvarande takhällens ovansida finns några fördjupningar, en av dessa är ovanligt stor.   Kanske kan denna också  räknas så som en s.k. skålgrop ?  

Kring skålgroparnas varande finns ingen säker information att delge.   Många kunniga nutids-historiker menar att anledningen till att dessa skålar fram-knackades i stenblock har haft med en tidig-religiös uppfattning kring fruktbarhet.  Alltså man menar att olika typer av offer lagts i dess små gropar.   Man menar att dessa offer ska ha haft som syfte att öka chanserna till en god  skörd  -  växtlig så som könslig.    

Undertecknad känner sig tillfreds med denna uppfattning.

Nalkas här graven från väster  -  en stenåldersmänniska syns höja sin dolk av flinta i solens skugga....