Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Enkla  tankar  kring  tidiga  Fristads-bor

Väg 42 från Borås mot norr c:a 10km - då du passerar Viskan är det läge att söka en parkering.  Förstudier av kartan är ett måste.

HÄLLKISTA  I  FRISTAD

RAÄ Fornsök   -   Fristad 54:1

Har haft ett längre uppehåll med publiceringar nu - kanske blev det ett helt år utan nyheter på sidan.  Finns flera orsaker här till som jag inte behandlar här och nu.

Dock har viss utflykts-verksamhet pågått även under detta år, har mycket material att publicera.

Ang. publiceringsverktyg är allt fortfarande oförändrat - harvar på ett tag till med mitt gamla fina iWeb med förhoppning att det fortsatt går att uppleva materialet problemfritt.   Störst chans är att använda Firefox.

Orsaken till just denna utflykt var att Frida (dotter) skulle sommarjobba på Borås djurpark.  Då bussförbindelserna inte var optimala så har jag då och då erbjudit skjuts till Borås.

Denna dag hade jag bestämt att passa på att göra några historiska nedslag i trakten av Borås när jag ändå var här.

Första nedslag blev en Hällkista strax sydost om Fristad. Det visade sig att kistan låg i Mölarps Naturreservat och viss skyltning mot hällkistan kunde noteras.

Hittade en bra parkering i närheten, även om den inte var jätte-lätt att hitta.  Promenerade sedan längs stigar norrut i någon halvtimma - fann vägen med hjälp av Apple Maps i telefonen.

Hällkistan kallas (som så många andra forntida gravar) för Kungagraven och till denna finns en bygdesägen kopplad.  

”Gamle kungen förblödde och på platsen där han dödde, blev han lagd inunder hällen, nedanför de höga fjällen”

I övrigt, rent generellt har jag intet nytt att berätta kring hällkistorna.

Hällkistorna var gravplatser för människor från flera generationer och sannolikt var de gravar för en elit i dessa samhällen.  De döda har begravts o-brända.

Hällkistorna är oftast anlagda under senare delen av yngre stenåldern (c:a 2400–1800 f Kr), men förekommer även i viss mån under bronsåldern.

Kanske ser vi här ett samhälle där tidiga Fristadsbor satte ned sina bopålar någon gång för kanske 4000 år sedan.  De valde en bra plats invid Viskan och Öresjön - här fanns tillgång till fiske och man odlade på sina åkrar nära boplatsen.  Inte långt från boplatsen lade man sina döda att vila.

Boplatsen med sina gravfält låg på höjden ovan Viskan som vid tidens strandlinje bildade en liten vik av sjön Öresjön.

En sannolikt mycket viktig person gravlades i en stenkista, täckt av en hög, c:a 10m i diameter som tydligt kunde ses av förbipasserande resenärer på Viskan nere i dalgången.   Högen signalerade tydligt att området var upptaget.

Alldeles söder om stenkistan ligger gravfältet där övriga individer i detta samhälle fick sin sista vila.

Besök  vid  kistan  år 2021  efter  Kristus

Mot väster.    Anländer kistan från dess baksida och möts av en gigantisk takhäll.

Takhällen   -   den är enorm !

Hällkistorna består av en lång kista ofta indelad i två eller flera rum som är placerade på rad efter varandra. vDe stod inte så som de gör idag  -  nakna  -  utan var nedsänkta i marken och täckta av en hög av jord och torv eller av ett röse.

På bilden ovan kan man ana resterna av kistans ursprungliga hög i form av stenar, jord och torv.

Denna hällkista har endast en takhäll kvar, kanske har denna varit allt för tung för att flyttas av sentida efterföljare.  

Det var vanligt att man i moderna tider använde sig av kistornas stora hällar för diverse byggprojekt eller broar på orten.  De saknade hällarna här har sannolikt gått detta ödet till mötes.