Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Hällkistan  i  Älvrummets  naturreservat  året  2017

Googla upp Älvrummets naturreservat i Trollhättan, sök sedan på RAÄ:s fornsök efter platsen.

Använd sedan GPS, karta, sunt förnuft och fötterna. Parkering vid Älvrummets naturreservat finns och gott om stigar att följa, lycka till.

HÄLLKISTA   ÄLVRUMMET  

TROLLHÄTTAN

RAÄ Fornsök   -   Trollhättan 50:1

På väg till bergen ovan Göta älvs västra sida i höjd med Trollhättan för att söka efter dragrännorna som vikingarna använde för att dra båtarna förbi fallen vid Trollhättan, lyckades jag hitta denna hällkista.

Efter en god stunds sökande stod jag helt plötsligt framför en alldeles underbar liten oansenlig hällkista.

Den såg nästan ut att vara en sentida imitation av en hällkista då endast gavelhallarna (dubbla) kändes genuina emedan övrig sten i ytan inte var hälliknande utan snarare små kubiska stenar som jag är mer van att se i trädgårdar av idag så som kantsten till rabatter.

Men mycket kan ha drabbat denna grav genom tiderna, graven ligger helt nära modern bebyggelse och en stig passerar precis förbi graven.  Många nyfikna gossar (och tjejer också för den delen) kan ha lockats av att busa med stenarna. Kan ju också hända att okänsliga/okunniga vuxna funnit några av hällarna (t.ex takhällarna) lämpliga så som trappsteg och liknande hemma i villaträdgården.

Detta öde, med stulna hällar, är mycket vanligt förekommande för våra hällkistor. Många hällar ligger idag hos våra markägande bönders som t.ex brostenar,  trappsteg eller än värre i bondens stenmurar.

Övrigt att säga om denna hällkista är väl mest att upplysa läsaren om att hällkistor anses vara gravskicket som gällde under senare delen av yngre bronsåldern till en bit in i bronsåldern,  låt oss säga mellan  2400 - 1800 f Kr.  

Vidare en helt egen gissning, denna grav är en liten hällkista och alls ej storslagen som de mer berömda kistorna.  

Kanske var den som gravsattes här ingen stor hövding, kanske var han/hon en helt vanlig medmänniska som levt sitt liv färdigt för kanske 4000 år sedan ?

Första kontakten med graven (mitt i bilden syns gavelhällarna), hade sökt en bra stund och så plötsligt var den bara där, alldeles invid den lilla stigen i all sin prunkande anspråkslöshet.

Den är nog den minsta hällkista jag någonsin besökt, men den är lika åtråvärd för mig som de stora berömda gravarna är.  Det blev en stund av mänsklig vördnad då jag slog mig ned en stund för att tala vid den gravsatte samtidigt som jag fick skämmas över mina (troligen) mer eller mindre samtida medmänniskor som skändat denna grav.  

Faktum är att de gravar jag besökt, från stenålder till och med järnålder, är nästan utan undantag alla plundrade och förstörda.   Var tog respekten vägen  -  den synes ej förekomma i modern tid.

Mot nordost   -   tydligt synas de dubbla gavelhällarna.

Mot söder   -   de dubbla gavelhällarna ånyo.

Mot sydost.

Mycket elände och förstörelse har drabbat denna grav och den/de som fått sitt sista vilorum här sedan graven slöts för kanske 4000 år sedan.  Förutom saknade hällstenar så menar jag att här också varit en hög eller kanske snarare ett röse över kistan.  

Nästan allt material från graven är nu 4000 år senare helt borta  -  ja ja, utvecklingen sägs gå framåt men det verkar inte gälla empatisk förmåga och respekt för våra föregångare och lämningarna efter dem.   Beklämmande.