Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.
Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.
KÄLLOR
Grönehög anno 2019
E6:an alldeles norr om Strömstad. Tag av mot öster vid Blomsholmsmotet 112 sedan är det skyltat till Grönehög.
NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL
VÄSTGÖTADELEN AV MONUMENTA SVEO-GOTHORUM
(JOHAN PERINGSKIÖLD d.ä)
Efter handskriften F.h.9 i Kungliga biblioteket utgiven och kommen- terad av Benny Jacobsson.
FÖRENINGEN FÖR VÄSTGÖTALITTERATUR - SKARA 2012
GRÖNEHÖG
RAÄ Fornsök - Skee 590:1
Söndagen den 20 oktober år 2019 var jag på väg mot Sven Lovén Centrum För Marina Vetenskaper på Tjärnö, för att hämta Frida som varit där under helgen.
Tjärnö ligger någon mil söder om Strömstad och då jag skulle vara på Tjärnö först vid 15-tiden passade jag på att göra ett antal historiska nedslag under förmiddagen.
Ett av dessa nedslag blev Grönehög som finns att bese vid ett gravfält strax öster om Strömstad.
Bara ett par kilometer norr om Grönehög ligger ytterligare ett gravfält vid Blomsholms säteri och strax där intill finns Bohusläns största skeppssättning, Stenskeppet.
Gravfältet med Grönehög anlades under äldre järnålder alltså för c:a 2000 år sedan och har där efter sannolikt varit i bruk under stora delar av resterande järnålder.
Till skillnad från många andra fornlämningar i Bohuslän är Grönehög delvis utgrävd. Detta skedde 1928 och man upptäckte då att högen bestod av jordtorvor upplagda kring ett stenröse i högens mitt.
På röset stod en gravurna som innehöll kremerade ben och gravgåvor. Den döde hade fått glaspärlor, skedar av ben och föremål av järn och glas med sig i graven.
Inne i röset fann man rester av ytterligare en begravning, kremerade ben och rester efter en spån- eller läderask.
Grönehög har alltså blivit använd som gravplats vid minst två tillfällen. Första gången troligtvis under äldre järnålder då graven inne i röset anlades.
Den andra begravningen i högen skedde c:a 500 e.Kr. alltså flera hundra år efter den första dito.
Grönehög mot norr.
Grönehög mäter hela 45 meter i diameter och är 6 meter hög. På gravfältet finns idag ytterligare 6 gravhögar. Sannolikt har här funnits ytterligare ett antal högar men dessa har utplånats genom årens lopp på grund av odling.
Denna stora krater på högens södra sida är utan tvekan ett resultat av gravplundrarnas ansträngningar. De som gjorde vetenskapliga utgrävningar här 1928 lämnade inga sår som detta efter sig.
Här ovan redovisas några överflygningar å gravfältet. Här kan man se E6:an som löper alldeles förbi gravfältet som den viktiga kommunikationsled som den är idag.
Längs med samma stråk som dagens E6:a, har ända sedan forntiden människor färdats. Under medeltiden löpte här den gamla ”Kungsvägen” som utgjorde landsvägen mellan Oslo och Norges (vid tiden) sydligaste stad ”Kungahälla”.
Den bro över Strömsvattnet som kan ses på kartan nedan kallades ”Värmlandsbro” och här vek resenärer av, som under medeltid och framöver var på väg till Strömstad.
Under förhistorisk tid reste man också här förbi, men då reste man med båt. Eftersom havsvattennivån vid tiden var avsevärt högre, var dagens ”Strömsvattnet” (en rest av en havsvik i höjd med Strömstad) en del av Västerhavet. Resande längs med dagens svenska västkust fann under forntiden här vid Grönehög en havsvik att rasta vid.
På filmen här ovan syns tydligt östra delen av ”Strömsvattnet” som under förhistorisk tid var innersta delen av en vik i Västerhavet. Mer om strandnivån vid Grönehög här nedan.
Trakten strax öster om Strömstad och strandlinjen härvid då man anlade Grönehög i jämförelse med dagens strandlinje.
Strandnivå vid Grönehög anno 2019 e.Kr.
Strandnivå vid Grönehög anno 500 f.Kr.
Kartan här ovan är ritad av Jonas Gullerstedt anno 1799. Här finns gravfältet med Grönehög utmärkt.
Längs med ån i vänster kant syns den s.k. ”Kungsvägen” som under medeltiden var landsvägen mellan Uddevalla och Svinesund. Kungsvägen hade nästan samma sträckning som gamla E6:an som i sin tur löper i stort sett lika dagens E6:a.
Vidare ses Värmlandsbro även på denna karta. Här vek man av under medeltid och framöver om man var på väg mot Strömstad. Än idag korsar vi ån på samma ställe och bron kallas än idag för ”Värmlandsbro”, cooolt !!
