Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

GÅNGGRIFTER  I  LUTTRA

RAÄ Fornsök   -   Luttra 15:1

Efter avslutat arbetsmöte i Götene denna dag, 18 oktober anno 2018, tog jag mig i ilfart till ett av mina favorit-område i Sverige, Falköpingstrakten !

Målet vid denna utflykt var den berömda gånggriften i Luttra.  Har länge emotsett ett möte med denna grav !

Matade in koordinaterna på GPS:en och spikade målet. En parkeringsficka finns alldeles intill gånggriften.  

Visade sig senare vid fotograferingen att bäst hade varit att parkera bilen en bit ifrån själva motivet.  Bilar och gånggrifter gör sig inte bra tillsammans på fotografier.

Jag gissar att vägen som löper förbi, intill gånggriften är mycket gammal.  Kanske gick en färdväg här redan för 5500 år sedan, eller kanske än tidigare.

Mina studier kring denna epok i vår historia har givit att de som byggde gånggrifterna tros ha haft sina boplatser i närheten av gravarna.  

Mina försök att finna kända boplatser från aktuell tid i närheten av gånggriften i Luttra har dock varit måttligt framgångsrika.  

Endast en sådan boplats har jag funnit, den återfinns en knapp km. sydväst om gånggriften.

Ett par km söder om Falköping, från Falköping, kör söder ut längs väg 46.  Efter c:a 2 km, tag av vänster mot Luttra.  Gånggriften är nu mycket svår att missa.

Sannolikt kommer de som byggde gånggriften i Luttra inte från denna boplats.  Byggherrarna hade sannolikt sina boplatser närmar graven och de är kvar i jorden för framtida arkeologer att finna.

Gånggriften  i  Luttra  -  så  som  hon  var  2018

Luttra gånggrift är en av de mest berömda av Falbygdens drygt 250 gånggrifter, den uppfördes under stenåldern, för cirka 5500 år sedan.   Faktum är att av Sveriges samtliga gånggrifter återfinns hela 2/3 av dessa just i trakterna kring Falköping, i Falbygden i Västra götaland.

Gånggrifterna var ursprungligen alla täckta av en hög eller ett röse. Bara hundra meter från Luttra gånggrift ligger ytterligare en, Knaggegårdens gånggrift.  Platsen där dessa två gravar ligger hette förr i tiden "Hallarörs åker".  Namnet är en sammansättning av ”hall” som i stenhällar,  och ”rör” som röse.

Gånggrifter består av en gravkammare ”grift” och en ”gång”, därav namnet "gånggrift".   Gångens riktning är oftast mot öster, där solen stiger upp.

Dessa gravar återanvändes för gravsättningar, förmodligen för ett urval av samhällenas elit.  Den avlidne fick då dras genom den långa gången och placeras inne i kammaren tillsammans med andra generationer av döda.   Den avlidne fick ofta med sig gåvor i graven, t.ex. smycken, redskap och mat.

Resan genom gången symboliserade färden mellan två världar, de levandes och de dödas.

Gånggrifter var, som sagts här ovan, en grav för många.  I Luttra gånggrift har arkeologer funnit ben från cirka 100 individer.  Förutom ben efter gravlagda människor fann man bland annat även pilspetsar av flinta, ben-nålar samt hängen av ben och djurtänder.  

Gånggriften har ett enda takblock kvar på ursprunglig plats, det väger omkring 13 ton.   Detta block torde vara det mellersta av totalt fem takblock till kammaren.  En stor del av kammaren närmast vägen är borta sedan länge.  

Var dessa takhällarna tagit vägen vet ingen att berätta, sannolikt återfinns de i byggnader och broar i närområdet.  

( graven var dock i sitt ursprungliga skick täckt av en hög av torv och jord )

Här ser jag rakt mot väster, rakt in i ”gången”.  Gången har säkert varit avsevärt längre, för att ”nå” ut till högens yttre del, alltså till kanten av den stora hög av jord och torv som en gång täckte stenkonstruktionen.   Även längs gången saknas således flera hällar, och även dessa hällar torde återfinnas i byggnader och broar i närheten.

Det stora stenblocket som syns här i förgrunden och som bildar tak till gången kallas nyckelsten.   Det innersta takblocket över gången mot själva kammaren kallas nyckelstenen. Dess funktion, förutom att bilda tak till gången, är att också utgöra stöd åt den eller de centrala takblock som täcker själva kammaren.

Här syns nyckelstenen inifrån kammaren.   Notera hur den 13 ton tunga takhällen här får sitt stöd av nyckelstenen.  

Nyckelstenen är den ”sista” stenen i gången där sedan kammaren tar vid.   Nyckelstenen som är en takhäll över gången ska samtidigt vara stöd för en eller i förekommande fall två utav kammarens stora takhällar.

Mot öster.

Mot väster von oben

Här är resultatet från mina överflygningar kors och tvärs med drönare.   Musiken har jag komponerat själv med hjälp av Garageband.

Heder åt de hädangångna !