Parkera vid sockerbruket vid Klippan. Ta dig in på sockerbrukets innergård, sök dig till en trappa vid fästningsbergets östra sida, skylt finns här.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Gamla  Älvsborgs  fästning  år  2015

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

SUECIA  ANTIQUA  ET  HODIERNA

Mimer bokförlag, Göteborg  -  2014

ISBN 978-91-87593-40-6

GAMLA   ÄLVSBORGS   FÄSTNING

RAÄ Fornsök   -   Göteborg 185:1

Först i mitten av 1200 talet fick Sverige en smal land- korridor till havet mellan det danska Halland och det norska Bohuslän.

För att säkra den byggdes Älvsborgs fästning. Man vet inte exakt tidpunkt men borgen omnämns första gången 1366.

Så som det brukar vara med borgar i gränstrakterna har borgen hört till ömsom Danmark, Norge och Sverige.

Många belägringar har timat här men under senare delen av medeltiden hörde Älvsborg till Danmark.

Svensk blev borgen igen under Gustav Vasas tid som regent i Sverige.

Vasa påbörjade en nybyggnad av borgen, som hittills varit helt byggd i timmer.  Två av Vasas söner, Johan III och Karl IX, fortsatte bygget av borgen som skulle bli en typisk vasaborg med hörntorn och mellan dem liggande byggnadslängor.

I dag, 2015 återfinns resterna av borgen på det som finns kvar av Ekenäsklippan mellan byggnader som tillhört det Gamla Sockerbruket och Porterbryggeri-aktiebolaget D. Carnegie & Co

Från borggården mot norr och Göta älv.

De få murrester som finns kvar av fästningen under skyddande trätak.  Man kan ana Göta älv mellan trätaken samt även dagens Älvsborgsbro.

Belägringen av Älvsborgs träborg 1502.   Samtida teckning av den danske legoknekten Paul Dolnstein, för övrig den samme som avbildade belägringen av Öresten samma år,  fantastiska dokument!!      Mer om Sannabacken längre nedan.

Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark 1563.

Under Nordiska sjuårskriget angreps fästningen av danskarna.  För att försvåra för dansken brände svenskarna själva ned det lilla samhälle som vuxit fram sydväst om borgen, Älvsborgs stad.  Stadsborna tvingades att flytta tillbaka till Nya Lödöse.  

Trots allt erövrades fästningen av danskarna efter svagt motstånd den 4 september 1563.   I freden i Stettin 1570 tvingas svenska staten betala en lösesumma på 150 000 riksdaler silvermynt att betalas inom tre år för att inte området skulle  tillfalla danskarna.   Denna lösen-betalning kom att kallas Älvsborgs lösen (nr.1).

Älvsborgs fästning enligt Erik Dahlbergh, sent 1600 tal.

I takt med att tekniska landvinningar gjordes inom artilleriet blev Älvsborgs fästning en allt mer svårförsvarad anläggning.

Under Kalmarkriget erövrade danskarna fästningen igen,  dansken stod på den plats som idag kallas Sannabacken och bombarderade fästningen med kanonkulor tills dess att svenskarna tvingades att ge upp.

Denna gång blev lösesumman bestämd i Freden i Knäred 1613 till 1 miljon riksdaler silvermynt att betalas i 4 delbetalningar under 6 år och under denna period tillhörde Älvsborg Danmark som inte lämnade den förrän 1619.   Denna lösen-betalning kom att kallas Älvsborgs lösen (nr.2).

Älvsborgs fästning 1657, en av de sista kartor av fästningen innan den revs.    För en större karta, klicka här.

Erfarenheterna av fästningens utsatta läge efter hand som artilleriet utvecklades till mer lång-skjutande kanoner beslöts att söka efter en säkrare placering av försvaret av Göta älvs mynning.

1660 beslutade regeringen att Älvsborgs fästning skulle raseras genom sprängning.  

Fästningens nya läge blev på Kyrkogårdsholmen mitt i farleden vid Göta älvs mynning.  1661 blev även Älvsborgs namn överflyttat till denna nya befästning.   Den nya fästningens namn blev Nya Elfsborg.

Murrester  -  hyfsat tjocka murar har det varit mot utsidan av borgen.

Köket.

Trappa i närheten av det västra rundtornet, kanske rent av in till tornet.

En lite skakig film som börjar vid södra rundtornet, via en öppen spis och sedan ut över borggården till östra huskroppen med bl.a kök.

Under mitt arbete med att åter-publicera hemsidan 2022 gjorde jag en del justeringar av materialet  -  bl.a. lades audio till på ovan filmsekvens.   Just detta audio-tillägg gjorde jag den 20:e maj innevarande år med musik av Vangelis  -  och visade det sig  -  denna dag blev hans dödsdag.   Han blev 79 år och han har min stora respekt.

En filmsnutt från östra huskroppen via den norra dito,  med porten till yttre (norra) borggården,  samt vidare över den lilla skymt man idag kan få över Göta älv.  

Sedan tillbaks till södra tornet och som avslutning en vy mot Sannabacken där danskt artilleri ofta stod under medeltid

Angående pålagd audio till filmklippet just här ovan och kring dess kompositor - Vangelis - gäller samma info som tidigare.

Vy från södra tornet mot höjden Sannabacken  (där den gula hyreslängan står)  där bland andra Daniel Rantzaus artilleri stod 1563 och kunde skjuta och allvarligt skada borgen,  för att strax därpå intaga densamma.

Sannabacken, man sköt närmare 500 meter med sina kanoner redan 1563,  imponerande!

Sannabacken var vid flera tillfällen platsen för det danska artilleriet.   Platsen ligger högre upp jämfört med fästningen viket gjorde att man kunde lobba in kulor och kartescher och göra stor skada.  Mellan Sannabacken och Gamla Älvsborgs fästning är det "kartesch-vägen c:a 500 meter.

Nya Elfsborg enligt Erik Dahlberg sent 1600 tal.