I centrum av Falkenberg vid Tullbron på Ätrans östra sida, alldeles intill Halmstadsvägen ligger Falkenbergshus. Svårt att missa, informationsskyltar finns samt gott om restauranger på gångavstånd.

Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Falkenberg

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

UR FALKENBERGS STADS HISTORIA - Anders Ljung 1945

LÄNSSTYRELSEN HALLAND

www.lansstyrelsen.se/Halland

ANNERSTEDT. L - 1985 - FALKENBERGS HISTORIA

Sällskapet Kulturfrämjandet 40 år - jubileumsskrift: med bidrag till Falkenbergs historia.

FALKENBERGSHUS

RAÄ Fornsök - Falkenberg 4:1

Den 17 augusti 2017 var jag ute för att titta på Abilds kyrka och på Hjuleberg gods.

Det var strålande solsken denna dag och då jag var klar med mina två uppdrag insåg jag att jag enkelt skulle kunna hinna med ytterligare ett historiskt nedslag.

Det var inte långt till Falkenberg tänkte jag, och så var jag på väg mot Falkenbergshus.

Inga djupare förstudier hade jag företagit mig utan det fick bli ett förutsättningslöst besök så som en helt vanlig turist.

Väl framme kunde jag se att det som finns kvar av ”huset” endast är grunden till ett kärntorn. Tornet ligger i stark lutning så att delen mot Halmstadsvägen (som löper alldeles intill tornet) endast är någon meter högt emedan delen mot söder och Ätran är c:a 6m hög.

Då jag promenerar runt tornet och fotograferar funderar jag på hur anläggningen såg ut då den var i bruk.

Jag gissar att kärntornet varit flera våningar högt och att större delen av det näs tornet ligger på har ingått i någon större borganläggning.

Runt näset gör Ätran en skarp krök så att borgområdet varit omgiven av vatten på (nästan) tre sidor, söder, väster och norr.

Platsen vid Ätrans utlopp i Kattegatt har varit boplats för människor under mycket lång tid. På flera platser inom det nutida stadsområdet har man funnit spår av stenåldersbosättningar. Fynden visar på att människor bebott platsen så tidigt som för omkring 7000 år sedan.

Fynd från bronsålder i Falkenberg är inte särskilt många men anses dock tillräckliga för att bevisa att platsen bebotts kontinuerligt i en sammanhängande obruten utvecklingslinje sedan de första bosättarna slog sig ned.

Från järnålder saknas nästan helt och hållet gravar inom det egentliga stadsområdet. Detta torde bero på att gravar blivit förstörda genom odlingsverksamhet. I områden där marken varit mindre odlingsbar, t.ex. på kullarna strax norr och väster om dagens stadsområde har dock högar och gravar blivit någorlunda orörda.

En av de mest imponerande bland dessa är den stora ättehögen Stomma kulle, strax söder om Stafsinge kyrka, högen tros vara anlagd omkring 600 - 800 e Kr.

Historiska dokument nämner ”Falkenberg” så tidigt som 1288. Detta år hölls ett möte mellan kung Magnus Ladulås och danska änkedrottningen Agnes som skulle sluta giftermålskontrakt mellan danske kungen Erik Menved och kung Magnus dotter Ingeborg.

Det är dock oklart när Falkenberg grundades. Ovisshet råder även kring vilken stad som avses i de tidigaste handlingarna (se Ny-Falkenberg nedan) eftersom det har funnits två städer alldeles intill varandra med mer eller mindre samma namn .... eller kan det vara så att det ”Falkenberg” som omnämns i de tidigaste handlingarna i själva verket avser själva borgen, Falkenbergshus....

Vilken stad var först ?

Inom Falkenbergs nutida stadsområde har under medeltiden funnits två städer, Falkenberg och Ny-Falkenberg. Man är oense kring vilken av dessa två städer som anlagts först, även om namnet ”Ny-Falkenberg” tycks visa på att denna stad skulle vara yngre jämfört med (Gamla) Falkenberg. Arkeologiska fynd vid hittills gjorda undersökningar har dock ej kunnat visa på städernas inbördes ordningsföljd.

Det finns flera teorier kring vilken stad som etablerades först och kring namngivningen av dessa. Här nedan redovisas några.

Ny-Falkenberg är den yngre staden ...?

Man menar enligt denna uppfattning att Ny-Falkenberg ska ses som en ”utbrytar-stad” från den då befintliga staden Falkenberg

En teori menar att Ny Falkenberg grundades på initiativ från den adliga släkten Thott som hade stor makt i Danmark under medeltiden. Etableringen ska då ha skett i syfte att främja Thotts handelsintressen och för att samtidigt konkurrera med den äldre, av kungamakten etablerade staden, (Gamla) Falkenberg.

En annan teori går, tvärt om, ut på att kungen själv skulle ha legat bakom Ny Falkenbergs etablering. Man menar här att släkten Thott skulle ha skaffat sig en så pass mäktig ställning i (Gamla) Falkenberg att kungen därför skulle ha haft intresse av en ny stadsetablering som ett motdrag i maktkampen gentemot adeln.

Ny-Falkenberg är den äldre staden ...?

En annan uppfattning menar att Ny-Falkenberg är den äldre av de två. Man menar här att det är orimligt att hävda att man flyttar en stad till en plats belägen uppströms jämfört med (Gamla) Falkenberg (se karta ovan) och således till ett sämre läge för kommunikation med Kattegatt.

Dessutom torde möjligheterna att anlägga en hamn här varit små på grund av att höjdskillnaden mellan staden och Ätrans vattennivå var c:a 8 meter vid tiden. Vidare fanns forsar både uppströms och nedströms Ätran.

Spår av Ny - Falkenberg

De enda idag synliga resterna efter Ny Falkenberg är S:ta Gertruds kyrkoruin. Arkeologiska undersökningar av ruinen har gjorts år 1920 och 1965.

1988-89 gjordes nya arkeologiska undersökningar vid Ny Falkenbergs förmodade stadsområde.

När slutundersökningen utförts kunde arkeologerna konstatera att platsen för utgrävningen helt saknade kulturlager från medeltiden.

Slutsatsen blev att det knappast funnits någon senmedeltida bebyggelse sydöst om S:ta Gertruds kyrkoruin. Stadens medeltida utbredning förblir således fortsatt okänd för oss.

Troligtvis har de lämningar som funnits plöjts sönder och syll-stenar plockats bort då det sannolikt inte tog lång tid innan området började användas som jordbruksmark efter det att staden lagts ner .

På bilden till höger syns grundmurarna till S:ta Gertruds kyrkoruin vid utgrävningarna år 1965. Ruinen kan än idag beskådas.