Alldeles norr om Orust, på Koljefjordens norra sida, ligger ytterst på Bokenäset Dragsmark.  

Tag sikte på Dragsmark kyrka, hittar du den är du framme ety klosterruinen är kyrkans närmsta granne.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

DRAGSMARKS  KLOSTERRUIN

ett  munkkloster

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Klostret

Några mer precisa historiska beskrivningar av gården Closter har jag inte kunnat finna.  

Men det boningshus som står där idag bedömer jag vara byggt under  tidigt 1800 tal.

RAÄ Fornsök   -   Dragsmark 2:1

Den här dagen skulle bli en stekhet semesterdag, redan när jag vaknade insåg jag detta.

Vid frukost ställde jag frågan till min dotter Klara om hon möjligen ville följa med sin far på en historisk utflykt (jag visste att hon inga andra planer hade denna dag).

I normala fall svarar mina familjemedlemmar alltid nej på denna fråga som jag ändå ställer dem då och då ...men just denna dag ... svarade Klara JA !!

Vi startade resan direkt efter frukost, det var redan 23 grader Celsius klockan 09.00.  Asfalten på E6:an visade oss det fysikaliska fenomenet ”totalreflektion”     trots den relativt tidiga timman.

Inga problem att hitta rätt, vi följde GPS:en och rätt vad det var såg vi tornet på Dragsmarks kyrka och då visste vi att vi var framme.

Sedan följde en ganska kort (av respekt för Klara) men effektiv fotografering av ruderna av det forna klostret.

Vad jag genast kunde konstatera var att delar av klostrets forna byggnadsyta i senare tider blivit bebyggt med nya byggnader å gården Closter.

De flesta av den gamla gårdens alla byggnader är idag borta, men mangårdshuset står kvar.  Jag förstod ganska snabbt att delar av klostret sannolikt ligger under jord just i trädgården till nämnda mangårdsbyggnd.

Totalreflektion är ett fenomen då ljusstrålar reflekteras i en gränsyta mellan två medier med olika optisk täthet.  På ren svenska menar undertecknad att en vanlig situation att uppleva fenomenet t.ex. är när man kör bil då asfalten på vägen är mycket varm.  Då kan man uppleva att området just ovan asfalten nästan uppför sig så som en vattenyta, man upplever en hägring.

Dragsmarks kloster byggdes på norsk mark.  Klostret instiftades på initiativ av den norske kungen Haakon Haakonsson år 1234.  Haakon beslöt då att flytta Premonstratenosordens kryka från det redan befintliga klostret i Tönsberg till Dragsmark.

En orsak som sägs ligga till grund för beslutet att flytta kyrkan till Dragsmark var att läget på Bokenäset norr om Orust var mer strategiskt lämpligt med bland annat avseende på den tidens viktigaste färdvägar.

I samband med flytten till Dragsmark skänkte Haakon hela  50 markabol    av sitt fädernes arv till klostret som fick det vackra namnet "Monasterium de Silva Sancte Marie" och som var helgat åt Jesu Moder.  På norska språket översattes namnet till "Marieskogs kloster", men den vanligast benämningen lär ha varit det, efter ortens gamla namn,  "Draxmarks kloster".

Klostret byggdes upp av tolv bröder från moderklostret i Börglum som stod på nordvästra Jylland.  Bröderna tillhörde Premonstratenserorden som instiftades 1121.

Markabol  avsåg ett skatteuppbördsdistrikt eller en skatteenhet som i Dragsmarks fall skulle ge klostret en skatteintäkt  på dessa bols / gårdars inkomster.  Systemet med markabol förekom i Norden under medeltid och en tid in i 1500 talet.

" Det var i de åren då den kraftfulle och  för kyrkan nitälskande  Håkon Håkonsson regerade i Norge.

Ett fartyg styrde in mot södra Vikens kust.   Efter att ha klarat strömmarna i den trånga farleden norr om Orust utbredde sig för de sjöfarande Koljefjordens öppna vatten.    En skarp babordsgir och man var inne i den lugna  Rörbäckskilen.

På fartyget befann sig en skara munkar, vilka efter en hänvändelse till abboten i Börglums klostret i Jylland hade i uppdrag att anlägga och bygga upp en ny klosterstiftelse i denna del av kung Håkons rike.   Munkarna tillhörde premonstratensernas orden.    

Deras antal var tolv liksom apostlarnas, vilket det brukade vara vid färder som denna, vilken var att betrakta som ett slags missionsresa. I spetsen för skaran stod en förman,  det nya klostrets blivande abbot."

UR  VIKARVETS  ÅRSBOK   1952 - 1957

Håkon Håkonssons sigill.

Håkon var Norges kung 1217 - 1263.

PREMONSTRATENSORDEN

Premonstratensorden är en romersk-katolsk orden, stiftad 1120 av ärkebiskopen i Magdeburg, Norbert av Xanten.  Orden fick sitt påvliga godkännande 1126.

Det första klostret anlades i närheten av staden Laon i Frankrike på den plats där Norbert i en uppenbarelse fått en särskild äng utpekad som platsen där klostret skulle ligga.

Klostret kom att kallas Prémontré efter orten Prémontré (lat. præmonstratum, d.v.s. "förutsägelse").

Av 1100 tals-klostret finns idag nästan inga lämningar kvar, dock står tre byggnader från 1500 talet fortfarande kvar på ursprunglig plats.  I en av dessa byggnader finns idag en kyrka, dedicerad Sant Nobert.  På det övriga gamla klosterområdet huserar idag ett psykiatriskt sjukhus.

De av ordens medlemmar som var prästvigda kallas korherrar, övriga benämns lekbröder.  Korherrarnas gärning var att både ägna sig åt from andakt och agera i världen utanför klostermurarna.  Vidare omfattade verksamheten praktisk sjukvård och undervisning.

Korherrarnas dräkt var vit där färgen skall påminna om den den dräkt som ängeln bar vid den tomma graven efter Jesu uppståndelse.  Lekbrödernas  dräkt var grå.

Del av en fresk i 1300 talskatedralen i Orvieto föreställande Sankt Nobert av Xanten.   

Orvieto ligger i Italien, c:a 10 mil norr om Rom.

KYRKORNA  I  DRAGSMARK

en kort studie kring de kyrkor som stått i Dragsmark

Mina studier har givit att den kyrka som i analerna sägs, att på order av Håkon Håkonsson, ska ha flyttats från Tönsberg till Dragsmark år 1234 inte alls är den byggnad av sten som vi idag kan se ruinen efter.   Denna den första kyrka vid Dragsmark torde ha varit en träkyrka och den har sannolikt stått på samma plats så som dagens träkyrka gör.

Att den första kyrkan skulle ha varit en träkyrka känns ju samtidigt helt rimligt när det kommer till ämnet transporter av byggmaterialet.  Avståndet sjövägen mellan Tönsberg och Dragsmark är c:a 300 km. och då torde sten ha varit onödigt tungt.

Nr. 1

Långt senare, år 1594 omnämns denna den allra första träkyrkan (som då stod intill munkarnas stenkyrka).    Det var i oslobiskopen Jens Nilsöns referat från en visitationsresa han företog genom Bohuslän år 1594, där det nämns att denna träkyrka existerade parallellt med klosterkyrkan av sten.  

Kanske hade denna träkyrka efter hand genom tiderna blivit en separat församlingskyrka för de gemena.  

Nilssön ska vid sin visitation ha förmanat församlingen att renovera denna kyrka ”så att den kunde bliva en kyrka av” .

Hur det blev med Nilsöns förmaning vet man ej, men man vet att kyrkans tak 1623-24 var täckt med torv på näver och att den senare brann ned efter ett blixtnedslag 1624-25.  Denna uppgift ger att den ursprungliga träkyrkan då ska ha existerat under nästan 400 år !!

Nr. 2

Någon tid senare under i mitten av 1200 talet kom så munkarna att bygga en ny stenkyrka och en hel kloster- anläggning.  Denna anläggning valde man att anlägga ett femtiotal meter sydväst om denna den första träkyrkan.

Vid utgrävningar av den nuvarande ruinen av klosterkyrkan av sten som gjordes 1897 av Wilhelm Berg framkom att sannolikt ytterligare en kyrka av sten kan ha föregått den stenkyrka vi idag ser ruinen efter,  kanske är dessa lämningar ett första försök av munkarna att bygga en kyrka som senare kom att avbrytas.  

Man kan inte datera denna ev. första stenkyrka som kanske aldrig blev en hel kyrka.  Men stämmer dessa uppgifter torde denna stenkyrka var byggd/påbörjad vid pass 1240 talet.

Nr. 3

Således, om man väljer att tro dessa beskrivningar om en stenkyrka före munkarnas dito, så skulle den kyrka vi idag ser ruinen efter vara den tredje kyrkan i Dragsmark - munkarnas Klosterkyrka som byggdes under mitten av 1200 talet - låt oss för enkelhetens skull säga vid pass 1250.

Nedan redovisade kyrkor som varit å Dragsmark försöker jag att presentera i kronologisk årdning - samtidigt är det så att vissa av dessa kyrkor har existerat parallellt vilket gör min redovisning något svårt att följa.  Men läs noga och försök att förstå.

Efter ett blixtnedslag med påföljande brand i den absolut ursprungliga träkyrkan 1624-25 kom därefter, år 1626-27 en ny träkyrka att byggas så som allmänhetens församlingskyrka.   Denna kom att stå kvar fram till 1754.

Nr. 4

Nr. 5

Den nuvarande och än idag aktiva träkyrkan i Dragsmark byggdes efter 1754 är om ovanstående beskrivningar av tid och skeenden är riktig, vara den femte kyrkan i Dragsmark.

Dragsmarks nuvarande träkyrka anno 2017 A.D.

Nedmonteringen  av  klostret

Det finns inte mycket att finna i källorna kring Dragsmarks kloster.  Kanske kan det bero av mina begränsade möjligheter att komma över källorna,  (min forskning sker ju nästan uteslutande via internet hemma i min trygga Apple-miljö)  ety det största källmaterialet lär finnas i Norge.  

Man vet dock, förutom att Haakon Haakansson under 1200 talets första hälft bidrog med bl.a. mark då klostret flyttades från Tönsberg till Dragsmark.  Man vet också att bland klostrets välgörare under 1300 talet även fanns kung Magnus Eriksson (1316-1374) och hans gemål drottning Blanka.

I det dåtida Norge var Dragsmarks kloster ett viktigt kloster med inflytande och stora jordegendomar.  Klostret var litet men nådde tidigt glans och välmåga, mycket tack vare goda och nära kontakter med konventen i Frankrike och Tyskland.

Bygden kring Dragsmark var under medeltiden ett betydande kulturcentrum med klostret som medelpunkt för andlighet, bildning och kultur.  Det sägs t.ex. ha förekommit en akademi (för den tidens adliga ynglingar) i klostrets regi.  Huruvida denna akademi huserade i klostrets byggnader eller annorstädes är okänt.

Klostrets storhetstid inföll under 1300 och 1400 talen.  Klostret livnärde sig då på arrenden från sina 141 gårdar samt av det egna jordbruket.  Fraktfart och fiske var ytterligare viktig inkomstkällor.

Klostret var verksamt fram till reformationen på 1530 talet och de få bröder som valde att stanna kvar tilläts leva i klostret på det villkoret att de underhöll en Luthersk präst i Bokenäs gamla kyrka.   De sista fromma bröder som stannat kvar läste sina mässor och levde i en fattig tillvaro i de till stor del redan då förfallna klosterbyggnaderna.  

Klosterkyrkan förföll efter hand ytterligare och redan mot slutet av 1500 talet var den oanvändbar för gudstjänstbruk.

Den slutliga domen för klostret i Dragsmark kom då den danske kungen Kristian IV, något årtionde efter biskop Jens Nilssöns besök, beslutade att sten skulle tas från klostret och fraktas ner till Bohus slott och där förstärka Bohus fästning.  

I ett kungligt brev av den 15 april 1610 till ståthållaren på Bohus heter det:  "att du låter tillsäga bönderna som äro boendes omkring Dragsmarks kloster att efterhanden med deras båtar samma sten framföra till Bohus och det utan frakt".

År 1846 sammanstörtade den sista resten av klosterkyrkans murar.

Avbildningar  -  Dragsmark

Del av karta från år 1749.  

Gården Closter i mitten av bilden, ruderna efter Dragsmarks kloster strax intill.   Anteckningen just ovanför klostret anger ”Dragsmarks kyrika” samt finns där intill en liten markering som visar kyrkans position.  

Denna text syftar till den nuvarande kyrkan i Dragsmark och måste vara ett senare tillägg på originalkartan då ju bygget av denna kyrka knappast hade börjat år 1749.    Kyrkan (den nuvarande)  invigdes 1756.

Platsen för Dragsmarks kloster på 1870 talet, svart-vitt foto av en pastell av artisten C. F. Richter.  

I bakgrunden Skålberget, till vänster därom skymtar Rörbäcke kile.  I bildens mitt syns Dragsmarks nuvarande kyrka och till vänster om denna, den på 1930 talet rivna ladan.  Till höger om ladan syns gården Closters mangårdsbyggnad och mellan denna och kyrkan anas själva klosterkullen med det på densamma uppförda uthuset.

Pastellen är gjord i riktning mot nordost.

Här är C.F. Richters originalmålning som idag ägs av Bohusläns Museum.  

Konstnärens Carl Fredrik Richeters hustru, Christina Hammar tillhörde den kända Hammersläkten som innehade Dragsmarks klostergods 1624 - 1644  genom Nils Hammer som dog 1644.

Utgrävningen

PROLOG

Sedan reformationen under 1500 talet då klostret avvecklades och munkarna successivt flyttat ut har klostret använts som ett stenupplag för olika byggprojekt.   

Bl.a beordrade ståthållaren på Bohus fästning, Sten Mattson Laxmand den 28 februari 1610, efter kunglig befallning att till arbetena som då pågick på fästningen använda ”den kampesten som finnes vid Dragsmarks kloster” med tillägg ”Vi tillskicka dig en stenhuggare, som samma sten, så många som der tjenlige äro, skall tillhugga og ellers derforunden hugge så mange flere dertill kan förnöden göras”.

Ruinerna av Dragsmarks kloster hade under århundradena lämnats åt sitt förfall.  Under 1800 talet var dock intresset stort kring nationens historia och dess lämningar.  

Göteborgs- och Bohusläns Fornminnesförening kände sig så ansvariga för att belysa historien kring Dragsmarks kloster och ansökte således om tillstånd, hos Kungliga Vitterhets- och Historie- och Antiqvitets-Akademin, om att göra utgrävningar av Dragsmarks kloster.

Ansökan skrevs den 25 februari 1894 och redan den 7 maj samma år gavs tillståndet att utföra grävningarna, dock på egen bekostnad.

UTGRÄVNING

Utgrävningarna av Dragsmarks kloster kom att utföras under ansvar av Georg Wilhelm Berg, mer information om Berg återfinns längre ned på sidan.

Utgrävningarna blev omfattande och många intressanta fynd gjordes.  Här kan dock endast en mycket begränsad beskrivning av dessa göras.   Till den som på djupet vill förkovra sig i utgrävningen vill jag rekommendera att eftersöka den bok som utgavs 1899 och som beskriver utgrävningen i detalj, ”Undersökning. Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia”.    (Länk återfinns längst ned bland källhänvisningarna)

Då utgrävningarna startade fanns inget av klosterbyggnaderna att finna ovan jord.   Man inledde grävningarna i den kulle som befanns på gårdsplanen norr om gården Closters mangårrdsbyggnad.

Klosterkullen i Dragsmark på 1870 talet från ytterligare en pastell (beskuren) av konstnären C. F. Richter.   

Till vänster syns den i slutet av 1930 talet rivna ladan.  Till höger därom syns Dragsmarks nuvarande kyrkas torn och framför detta det på klosterkullens krön uppförda uthuset.

Pastellen är gjord i riktning mot norr och Richter stod i gården Closters mangårdsbyggnads trädgård.

Man fann genast klosterkyrkans västra gavel, grundmuren grävdes ut ända ned till berget som den vilade på.  Mitt på gaveln fanns kyrkans västra port och de tre trappsteg upp ti l porten  (nr.1 på ritningen längre ned på sidan).

Västra gaveln med den välbevarade trappan.

Bild från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i :  ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899”

Sedan fortsatte grävningarna längs norra, östra och södra muren.  Inne i kyrkans syd-västra hörn återfanns en yta med kyrkans ursprungliga golv av rött tegel vilket lagts i murbruk vilande på sjösand.  

Närmast västra gaveln låg stenarna i sneda rader och ett stycke längre in (österut) övergick mönsterläggningen till ett vackert flätmönster.

Det vackra flät-mönstrade tegelgolvet i kloster- kyrkan å bilden till vänster.

Planritning från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i : ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnes- förening - 1899”

Planritning från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i :   ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899”   

Bearbetad  av  undertecknad 2018.

I koret fann man de stora stenarna som utgjort grunden till altaret (nr.13).   Vidare fann man i korets båda östra hörn grunderna till kyrkans östra hörnpelare som burit valvet över koret (nr.11 & 12).   Även pelargrunderna vid långhusets hörn kunde identifieras (nr, 2, 3, 18 & 24).

Längs med södra väggen intill koret hittade man ytterligare ett rum (nr.20), förbunden till koret genom en liten sluss (15).  Från slussen fanns en dörr mot väster (21) som sannolikt ledde till klostrets korsgång.  Rummet intill koret (20) har varit sakristia.

Utgrävningen kunde också konstatera att den stenkyrka vi ser ruderna efter idag inte var den första på platsen.  Man fann gravar och ett kulturlager under grunden för denna senare kyrka (som byggdes vid pass 1250).

FYNDEN I KORTHET

FRÅN FÖRSTA KYRKAN (byggd före 1250)

Då man kommit långt ner i jordlagren hittades bl.a. rester av målat glas, lergods-fragment mm.  Vidare hittades mindre brottstycken av en vit marmorliknande stenart.  Dessa fragment återfanns på flera platser i kyrkan, t.ex. inmurad i grundmuren vilket tyder på att detta stenmaterial härstammar från en äldre stenkyrka på platsen, sannolikt från den första stenkyrkan som byggdes av munkarna under första hälften av 1200 talet.

Efter vidare undersökning av dessa stenfragment kunde man se att dessa var belagda med glasyr.  Glasyrens yta  visade sig var mycket ojämn vilket man tolkat så som att glasyren inte blivit anbringat stenarna avsiktligt. Marmorstenarna tycks blivit utsatta för mycket hög värme och därpå har en ”glasyrliknande” yta bildats.

Dessa antaganden ger att den ursprungliga (den första) stenkyrkan på platsen har drabbats av brand. Branden har sannolikt blivit denna kyrkas bane.  Därefter har en ny stenkyrka byggts på samma plats, och det är ruinen efter denna kyrka vi idag kan se och uppleva i Dragsmark.

ÖVRIGA FYND

Förutom mängder av lösfynd såsom keramikfragment hittades flera mynt och brakteater slagna i Sverige, Gotland, Danmark, England, Mecklenburg, Hamburg, Lübeck och Stralsund.  Mynten och brakteaterna var slagna under tiden från 1275 fram till 1530 talet.

Vidare hittades mängder av bokbeslag, likkistebeslag av förgylld koppar, rester av liturgiska redskap så som t.ex. en Holk av förgylld brons till ett processionskors vid sidan av mängder av föremål avsedda för utsmyckning av lekamen och hus.

Ett mynt från Haakon V Magnussons tid (1299 - 1319),  valören är 1/4 penning,

Bokbeslag av förgylld koppar.

Likkistebleck av koppar.

Bilder ur Georg Wilhelm Bergs "Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899”   

GRAVAR

Mängder av gravar hittades under kyrkan (kyrkornas) golv, se ritningen ovan.   Bl.a. hittades i en av gravarna belägen strax norr om högaltaret i resterna av en träkista ett skelett som vid sin sida hade ett svärd.

Svärdet var ett c:a 1m. långt tvåhands-svärd, svärdet daterades till 1300 tal.   Ytterligare ett svärd daterat från samma epok hittades i en ytterligare en grav.

Det första svärdet som hittades i en grav strax norr om högaltaret.

Bild från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i :   ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899”

EPILOG

Nu då hela klosterkyrkan med sakristia var undersökt så avslutades utgrävningarna.  Någon ytterligare utgrävning av själva klostret i sin helhet har aldrig gjorts.  De utgrävda delarna ses här nedan med skrafferade murar.

Övriga murar (streckade) beskriver ett förmodat utseende av klostret i sin helhet enligt Georg Wilhelm Berg.

Planritning över ett förmodat utseende av klostret i sin helhet från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i :  ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899”

Georg Wilhelm Berg

Georg Wilhelm Berg, född 8 augusti 1839 i Visingsö socken i Jönköpings län, död 16 juni 1915 i Kungälv, var en svensk historisk, arkeologisk och genealogisk författare.  Han tog avgångsexamen vid Jönköpings högre elementarläroverk 1856.   

År 1870 kom han till Göteborg, och 1872 fick han en tjänst som kassör på Bergslagernas järnväg, och blev 1876 förste kamrer med bostad i Göteborg.  Han stannade på sitt tjänst fram till 1910.

Sin lediga tid ägnade han åt historiska efterforskningar och publicerade bland annat ”Samlingar till Göteborgs historia,  Göteborgs stift under 1700 talet” (1892),   och han var också en mycket flitig medarbetare i Svenska Fornminnesföreningens tidskrift och i den av Bohusläns hushållningssällskap bekostade  ”Bidrag till kännedom om Göteborgs- och Bohusläns fornminnen och historia”.

Han blev 1882 korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och 1885 ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Dragsmarks  kloster  anno Domini  2017

Här syns tröskelstenen i dörren till koret från sakristian.  Titta noga på stenen, och betänk alla de bröder som passerat denna dörr i sitt dagliga (och nattliga för den delen) andliga arbete.   Man blir enna rörd !

Tröskeln är av fint huggen kloritskiffer.  Denna bergart fanns inte att tillgå i klostrets omedelbara närhet, kanske bröts stenen på södra Skaftö där det sägs ha funnits en täkt av just kloritskiffer.  Avståndet mellan denna täkt och byggplats är fågelvägen 8 - 10 km, med minst en båtfärd inräknad !!!   

Är det så att stenen kommer från detta brått så är det ett mycket imponerande arbete som korherrar och lekbröder gjort.   Starka gossar helt enkelt !!    

Studera Kloritskiffrets (eventuella) väg till Dragsmark här nedan!

Kloritskiffrets (eventiuella) väg från Skaftö til Dragsmark

Egna studier visar här på två möjliga platser för munkarnas bergtäkter av kloritskiffer på Skaftö.

Efter studier hos Riksantikvariets fyndregister har jag funnit två möjliga platser på Skaftö.  Båda platserna beskrivs som ”Gruvområde” och schakten på respektive plats sägs visa fyndighet av mineralen kvarts.  Den ena platsen sägs även visa på fyndighet av fältspat.

Vidare studier av den av munkarna använda mineralen kloritskiffer har givit mig att denna bergart består av klorit samt av just kvarts eller fältspat.

Således vågar jag nu visa på dessa två platser på Skaftö så som möjliga platser för munkarnas bergtäkt.  Man måste ändå förstå att denna teori endast är en gissning av undertecknad  (en gissning som dock mycket väl skulle kunna vara mitt i prick).

Dessa, och många fler liknande viktiga pusselbitar i vår historia ligger (i och för sig i ordnade rader) strödda på marken/golvet i klosterkyrkan .... man blir enna ledsen....

Just de tre stenarna på bilden här ovan, vackra stendetaljer hör inte ihop men de är sannolikt alla tre delar till olika fönsteromfattningar i klosterkyrkan.

Kompletteringar  2018  A.D.

Här ovan syns en kompletterande drönar-film som jag gjorde i september månad, i nådens år 2018.

(filmat med min första alldeles egen drönare YUNEEC BREZE 4K)

Bilden är tagen mot nordost, man kan ana den lilla båthamnen i Rörbäcke kile bortom Dragsmarks nuvarande kyrka.  

Även då källorna berättar att mycken sten från 1200 talets klosterkyrkan hamnade på Bohus fästning så menar undertecknad att den nuvarande kyrkogårdsmuren sannolikt är byggd utav klosterkyrkans stenar.

Jag har gjort endast ytliga studier kring denna legend om olyckliga kärlek.   Först lärde jag mig att denna legend var kopplad till just Dragsmarks kloster emedan jag senare erfor att legenden hade norskt ursprung och ytterligare senare insåg jag att legenden faktiskt hade sin upphovsman i Danmark.

Det synes mig att legendens ursprung ligger i den danske poeten Adam Oehlenschlägers (1779 - 1850) text i fem verser vid namn ”Axel og Valborg”.  Texterna skrev Oehlenschläger i Paris 1808 och de trycktes i Köpenhamn 1810.

Dramats handling utspelar sig i originaltexten kring katedralen i Trondheim under tiden för Haakon  Haakonssons regeringstid (1217 - 1263).  

Sannolikt har dikten tagit sig till Bohuslän och där blivit tonsatt och funnit sin Bohuslänska prägel.  Melodin har så vitt jag kunnat finna varit en ”monsterhit” i det Bohuslänska samfundet under 1800 talets första hälft.

Dragsmarks kloster är också bekant genom en folksagan om två människors olyckliga kärlekssaga. Visan heter "Visan om riddar Axel Tordsson och sköna Valborg Ingemarsdotter".  Enligt denna folksaga ska Dragsmark ha varit skådeplatsen för dessa båda älskandes romantiska saga.

Avslutningsvis några ord kring "Legenden om Axel & Valborg"

Klosterkyrkans västra entré, mot öster, med Skålberget i fonden.

Längsmed klosterkyrkans södra vägg - mot väster.

Klosterkyrkan mot sydost.  Gården Closters mangårdsbyggnad till höger i bild.

Från lånhusets västra entré mot altaret i koret - mot öster.

Altaret.

Pelarfundament i koret som burit valvet i det samma.

Trappa från koret till sakristian.

En nisch i östra muren mellan kor och sakristia.  Nischens funktion har ej kunnat bestämmas.

Promenad genom den västra entrén genom långhuset och fram till altaret, och sedan vidare in i sakristian via den smala gång (mellan koret och sakristian) som sannolikt fanns till för munkarna så som en passage mellan klosterdelen och kyrkan (och direkt in till till koret).

STORE NORSKE LEKSIKON

https://snl.no/Håkon_4._Håkonsson

WHERE NOBERT IS, THERE TOO IS AUGUSTINE

https://sncheritagetour.wordpress.com/2013/05/27/eucharistic-miracles-and-beautiful-churches/

BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM

GÖTEBORGS OCH BOHUSLÄNS FORNMINNEN OCH HISTORIA

UTGIFNA PÅ FÖRANSTALTANDE AFLÄNETS  FORNMINNESFÖRENING - 1899

Wettergren & Kerber - LIBRIS 18629450

SKOGEN  Utveckla ditt skogsbruk

https://www.skogen.se/glossary/kloritskiffer

DRAGSMARKS KLOSTER  samt Dragsmarks och Bokenäs kyrkor

CHRISTER ANDERSSON - 2006        -      ISBN 91-87360-40-3

DRAGSMARKS KLOSTER OCH SAGAN OM AXEL OCH VALBORG

AV AXEL EM. HOLMBERG - 1856