Alldeles söder om Borgholm stad, svårt att missa.

Mina källor är många och av olika karaktär. Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar. Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.

Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter. Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Bornholms slottsruin år 2013

BORGHOLM

RAÄ Fornsök - Räpplinge 199:1

Under sommarsemestern 2013 på Öland, lyckades jag övertala övriga familjen att göra ett besök på Borgolms Slott. Det är en storslagen borg på en storslagen plats, utsikten är fantastisk i alla väderstreck.

I vanlig ordning fick jag arbeta under tidspress, skulle annars helst vilja spendera en hel dag på slottet. Tänk vad mycket spännande historia slottet varit med om.

Det är en mycket speciell känsla att gå i trapporna, in i salar och i gemak. Här har kungar och styrande människor vandrat i vardag som i orostider. Och här går nu jag i nådens år 2013.

Den första kända byggnad på platsen tros vara från slutet av 1100-talet, då byggdes ett mäktigt torn, en kastal, som snart omgärdades av en ringmur. Borgen byggdes färdig under 1200 talets senare del och torde ha stått klar 1281 då Magnus Ladulås huserade i slottet.

Slottet omnämns i slutet av 1200 talet och det kallades då för Borkholms slott, vilket det fortsatte att kallas ända in på 1700 talet.

Den ursprungliga kastalen uppfördes redan under 1100 talet innanför en kraftig ringmur. Under medeltiden byggdes borgen ut i flera etapper. Det var Johan III som förvandlade det gamla fästet till ett renässansslott och slottet fick då formen av en monumental kvadrat med runda hörntorn och ett fyrkantigt torn på varje sträckmur.

Den västra längan med sitt skyddande läge ut mot branten försågs med ståtliga praktgemak och stora fönster i båda våningarna.

Borgholms Slott som det såg ut på 1600 talet enligt Erik Dahlberg.

Den kungliga borgen i Borgholm var ett av rikets viktigaste fästen. Under hela medeltiden och ända fram till 1600 talet utsattes Borgholm för strider och belägringar, förstörelse och återuppbyggnad. Svenskar, danskar och tyskar har omväxlande innehaft borgen, och många kungar har hållit hov i dess salar.

Under Kalmarkriget 1611 - 1613 totalförstördes slottet och den svenske tronföljaren, blivande kung Karl X Gustaf anlitade då tidens ledande arkitekt Nicodemus Tessin d.ä att bygga om slottet till ett strängt och enhetligt palats i barockklassicistisk stil.

Karl X Gustaf är den ende av Sveriges kungar som bott sammanhängande någon längre tid på slottet.

Palatsplanerna blev endast delvis realiserade. Under Karl XI:s tid fortsatte byggnadsarbetet allt långsammare för att 1709, slutgiltigt avstanna.

Kvar blev endast en vaktstyrka, men fram till 1772 hölls regelbundna gudstjänster i slottskyrkan.

Slottet förföll och 1803 inrättades en klädesfabrik och ett färgeri i den norra längan. Det var i denna byggnad som den våldsamma branden bröt ut den 14 oktober 1806 och förvandlade slottet till den ruin vi ser idag.

Nicodemus Tessin d.ä,

född 1615 - † 1681.

Från borggården.

Enda kvarvarande byggnadsdel av trä sedan storbranden på 1800 talet, karmöverstycke i ek, troligen från 1500 talet.

Mot söder.

Här har kungar, fogdar och galanta damer gått i trappan mot de kungliga salongerna med stora fönster mot Kalmar sund. Och så har ju jag gått där också.

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

SUECIA ANTIQUA ET HODIERNA

Mimer bokförlag, Göteborg - 2014

ISBN 978-91-87593-40-6