Från Vårgårda söderut c:a 5 km på väg 42, tag vänster på väg 182, efter c:a 3 km tag vänster mot Kvinnestad. Parkera vid Kvinnestads kyrka, skyltar finns.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Något  om  borgen

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

FÖRSÖK TILL EN KORRT BESKRIFNING OM SKARA STIFT

Ursprungligen utgiven som fem häften mellan år 1812  - 1816.

Mitt exemplar - Faximil om 1200 sidor tryckt och utgiven 1985 genom CARL ZAKARIASSON, ED.

KVINNESTADS  BORG

RAÄ Fornsök   -   Kvinnestad 30:1


Lördagen 25 mars 2017 var jag ute på historisk utflykt. Efter första besöket som var Lumbers hög i Norra Vånga var jag nu på väg mot Kvinnestads Borg utanför Vårgårda.




Det visade sig vara mycket lätt att hitta till borgen samt lätt att parkera vid Kvinnestads kyrka.


Efter en kort promenad från parkeringen kom jag till en badplats vid Kvinnestadssjön.  


Bryggor och båtar låg uppdragna på stranden och några små fritidshus stod vid foten av borgkullen emedan något enstaka dito klängde sig fast på sluttningen ner mot badplatsen.




Först när jag vände mig mot sluttningarna för att söka efter en möjlig borgplats insåg jag att jag stod precis nedanför borgkullen,  eller borgkullarna rättare sagt.


Två tydliga höjder med avplanade toppar -  jag hade funnit borgen. Mellan höjderna såg jag något som måste vara en vallgrav mellan de två.


Jag tänker omgående att huvudborgen torde funnits på den ena höjden emedan på den andra låg förborgen.


Kanske har vallgraven varit vattenfylld.   Min bedömning säger att dagens höjdläge på graven är för högt jämfört med sjöns vattennivå,  även då med tanke på att vattenståndet varit högre då borgen var aktiv.

Samtidigt har säker mycket sten och annan fyllning med tiden hamnat i vallgraven varför den antagligen varit djupare en gång i tiden.


Kvinnestads borg är en fornlämning som inte uppvisar några synliga lämningar förutom just de två höjderna och en del nedrasade stenar från förmodade husgrunder.


Nu följde sedvanlig undersökning av platsen samt fotografering av densamma.

Kvinnestad är idag en samling gårdar invid Kvinnestadssjön c:a 5 km sydöst om Vårgårda.     Från Kvinnestadssjön rinner sedan Kyllingsån ner till Vårgårda där den ansluter till Säveån.  


På en udde i Kvinnestadssjön sägs en borg en gång i tiden ha funnits.   Om denna borg är inte mycket känt och själv har jag inte funnit något samtida dokument där borgen nämns.


Det som finns att berätta om borgen kommer från dels muntlig tradition samt från de fynd som gjorts på platsen.  


Då man kommer ned till uddens strand och blickar in mot land framträder två tydliga höjder med en försänkning dem båda emellan.    Båda höjderna har tydliga horisontella avplaningar och det är inte svårt att föreställa sig att dessa höjder kan ha varit platsen för en huvudborg med tillhörande förborg och att dessa båda varit avskilda av en vallgrav.




Här kan mycket väl ha funnits en borg .  Mot bakgrund av platsens läge på en udde i sö de två höjdernas avjämnade horisontella plan, fynden från utgrävningar (daterade till 1300 tal) samt uppgifter från muntlig tradition angående namnet på platsen.     Och inte minst platsens geografiska läge under 1300 talet i en period då Västergötland var uppsplittrat mellan tre politiska maktfaktorer (Magnus Eriksson, Albrekt av Mecklenburg, Danmark) där Kvinnestads borg var beläget i en skärningspunkt mellan dessa revaler.

Karta som visar borghöjderna med en (av mig) gissad borgbyggnad i rosa.

(placeholder)

Arkeologi

Undersökningar av borgkullarna har skett vid minst ett tillfälle, troligtvis vid två tillfällen.  P-E Lindskog skriver i  ”Försök till en korrekt beskrifning om Skara Stift” (1812-1816) att man  ”för flere år sedan”  har gjort ett flertal intressanta fynd på borgkullarna.   Bl.a. fann man grunden till en byggnad,  tegel,  knivar och järnkulor mm.


* Läs längre ned på sidan vad P-E Lindskog har skrivit om borgen.



Under några år på 1980 talet gjordes arkeologiska provundersökningar genom Rune Ekre, Lödöse museum.  De fynd man då gjorde tycker jag klart visar på att här har varit en borg och att dess ålder går tillbaks till åtminstone 1300 talet.  


Man fann vid undersökningen bl.a. c:a 20 st. mynt från 1300 talet,  rikligt med hästskor,  hästskosöm,  fragment av ryttarutrustning och armborstpilar,  mm.

Uppgifter  ur  källorna

Enligt vissa källor har borgen benämnts Borgbacka kungsgård emedan andra säger Borrebacka.   Förleden  "Borr -" förekommer  ju ofta i betydelsen borg vilket pekar mot att här legat en borg.  



Andra, ej klart preciserade källor menar att det har funnits ett nunnekloster inte långt från borgen,  dock är inga spår av klostret i dag kända.   Namnet Kvinnestad ska, enligt samma källor ha koppling till nunneklostret.   Platsen för klostret har aldrig hittats och är ej heller noterat av Riksantikvarieämbetet.



Ytterligare opreciserade källor menar att något längre österut (i förhållande till borgen) på en plats som ska hetat Torget,  skall i forntiden legat en stad.   Jag har sökt efter denna plats men ej lyckats finna den.  Ur samma källa sägs vidare att stadens stenläggning fortfarande syns i marken.  


Vidare berättas att ”Ytterligare i nordost ligger Riddartorp, och sydost därom finns en Bosgård”.   Både Riddartorp och Bosgården har jag funnit på moderna kartor och utifrån dessa positioner kan jag ungefärligen placera den gamla staden.     Källan säger inget om namnet på staden,  men den borde väl ha haft namnet Kvinnestad ?

1.




2.





3.






Om det funnits en stad enligt traditionen så är min bedömning att den bör ha legat inom den röda markeringen här ovan.  Området är plan och öppen mark idag - mestadels åker.


Har här funnits en stad så bör det ha varit en mycket liten stad,  mer att betrakta så som en större by kanske.  


Staden skulle ha legat öster om borgen och ytterligare nordost ut låg Riddartorp och sydost om Riddartorp låg Bosgården (utmärkta på kartan ovan).

En ytterligare och mycket spännande tradition säger att borgen ska ha använts vid slaget i Herrevadsbro 1251. Herrevadsbro - en bro över Säveån - ligger endast några kilometer sydväst om Kvinnestads borg.  


Denna tradition kommer jag att återknyta till då jag studerat platsen Herrevadsbro över Säveån.   (Det finns ju för övrigt även de som menar att detta slag stod i Västmanland).

4.

Ur  ”Försök till en korrekt beskrifning om Skara Stift”  (1812-1816)  av  P-E Lindskog.

*

P-E  Lindskog  -  1766 - 1821

Kort  summering

Kvinnestads borg är mycket litet omskriven i källorna och det finns en osäkerhet kring om borgen över huvud taget har funnits.    Samtidigt finns en hel del information som talar för borgens existens,  vad som verkar helt klart är att i närområdet har legat en kungsgård.


Andra spännande traditioner antyder att i närheten av borgen även ska ha funnits en stad (eller större by) vilket gör platsen än mer intressant.   Denna stad/by är dock inte bekräftad av Riksantikvarieämbetet och ingen i vår samtid har funnit den.




Platsen har av vissa, genom provgrävningar och muntlig tradition identifierats som en borganläggning från 1300 talet, med sin sannolika huvudfunktion så som borg under detta århundrade.


Ovan nämnda faktorer samt platsens geografiska läge ger att de uppgifter som finns kring borgens inblandning i slaget vid Herrevadsbro 1251 synes kunna vara möjliga.  


Borgen bedöms varit byggd av trä vilket gjort att den inte lämnat tydliga spår efter byggnader och konstruktioner för eftervärlden.   Detta faktum kan i sin tur ha bidragit till att borgen snabbare fallit i glömska för efterkommande generationer.




Min egen uppfattning  (som delas även av andra forskare)  sammanvägd av alla olika källor - preciserade & opreciserade - är att här vid Kvinnestadssjön har med stor sannolikhet legat en borg eller ett befäst hus.


Borgen har troligtvis omfattats av en förborg och en huvudborg byggda av trä och har existerat under 1200  - 1300 talet.  


Kanske har det från början varit en kungsgård som efter hand fått en allt mer betydande roll i det politiska spelet under 1200 talet.  Den aktuella perionden var orolig i området - stridigheter stod då mellan olika maktintressenter.  Då platsens strategiska läge med tiden blev mindre intressant - kanske på grund av nya gräsdragningar - har den lämnats att förfalla.

Kvinnestads  borg  anno  2017

Här står jag nedanför borgen längst ut på udden och blickar ut i Kvinnestadssjön  -  rakt mot väster och den sjunkande solen.

Här har jag vänt blicken mot land och ser genast de två tydligt avplanade höjderna  -  förborgen till höger,  huvudborgen till vänster.


Jag går mot borgen,  upp via vallgraven mellan förborg och huvudborg,  vandrar sedan ut på huvudborgens borggård.

Från huvudborgen mot förborgen  -  mot sydost.

Här på förborgens östra sida syns en tydlig försänkning i marken,  kanske stod här en byggnad,  kanske ett stall ?   Helt klart en svårförklarad urgröpning.

Från förborgen mot huvudborgen  -   mot nordväst.


Om en försvarsanläggning stått här - då har det varit en mycket liten anläggning.

Vallgraven mot öster.  


Runt båda borghöjderna samt emellan dem finns vallgravar.   Gott om nedfallet byggmaterial i form av sten ligger i vallgraven.

Jag går från förborgens östra sluttning ner i vallgraven  -  vidare mot norr i graven och sedan upp i mellan-vallgraven.